Vilken dag börjar fruntimmersveckan?

Kort svar: Fruntimmersveckan börjar antingen med Fredrik (18 juli) eller med Sara (19 juli). Om man räknar med det senare så avslutas veckan med Jakob 25 juli.

Fruntimmersveckan är sex dagar i juli månad som bara består av kvinnonamn – Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. Men för att det ska bli en hel vecka så behöver man lägga till ytterligare en dag – antingen i början av veckan (18 juli – Fredrik) eller i slutet av veckan (25 juli – Jakob).

Flera källor (ex. Schön, Liman och Saol) uppger att fruntimmersveckan löper från 18 till 24 juli och därmed börjar med Fredrik, medan andra (ex. Svensson och Saob) istället inkluderar Jakobsdagen 25 juli i veckan. Så här skriver Svensson:

På sina håll har fruntimmersveckans regnande ansetts utsträcka sig även till denna dag. Jakob skakar med sleven är sålunda ett från Dalarna upptecknat uttryck som framhålla dagens opålitlighet ifråga om regnskurar.

I skrift finns begreppet ”fruntimmersvecka” belagt sedan åtminstone 1840-talet. Troligt är att de introducerades någon gång under 1800-talet. När det används första gången i Dagens Nyheter så står det på den 19 juli 1872 ”med denna daga börjar den s.k. fruntimmersveckan”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-07-15)

Källor:

Liman, Ingemar (1975) Årets ABC. En bok om våra festtraditioner. Forum

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Stockholm:Rabén&Sjögren

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vilka har namnsdag under fruntimmersveckan?

Kort svar: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina har namnsdag 19-24 juli, detta kallas fruntimmersveckan. Ibland brukar också Jakob (25 juli) räknas in.

Begreppet fruntimmersvecka kommer av att 19-24 juli är sex dagar i rad med bara kvinnonamn (Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina). Ibland brukar också Fredrik och ibland Jakob (25 juli) räknas in i fruntimmersveckan för att de ska bli en hel vecka på sju dagar. Veckan har kommit att förknippas med regnväder. Så här skriver Ebbe Schön:

Men under fruntimmersveckan /../ blev det förstås lätt alldeles för mycket skvalande. Med sex kvinnonamn på rad kunde det knappast bli annat än regn, sa man.

Dock är traditionen med fruntimmersveckan inte äldre än 1800-talet eftersom det var först 1827 som alla namn var på plats i och med att Emma fick namnsdag 23 juli i och med att Appolonia togs bort.

Fruntimmersveckan 1925

19 juli – Sara

Namnet Sara har funnits i Sverige sedan åtminstone 1400-talet, men kom in i almanackan först 1698. Genom åren har Sara delat dag med bl.a. Arvid och Sally men numer är Sara ensam på datumet, 19 juli.

20 juli – Margareta

Margaretadagen är en av många dagar som fått namn ifrån kristna helgon. Just helgonet Margareta var en kvinna som antas ha levt i Antiochia i nuvarande Turkiet under slutet av 200-talet och början av 300-talet. Hennes dödsdag firas den 13 juli inom den grekisk ortodoxa kyrkan, men den 20 juli inom den katolska och den protestantiska. Sedan medeltid har namnet Margareta funnits på den 20 juli i svenska almanackor.

21 juli – Johanna

Johanna kom in i de svenska almanackorna 1755 och ersatte då helgonnamnet Praxedis. Namnet Johanna har funnits i Sverige sedan början av 1300-talet och var under andra hälften av 1800-talet ett av de vanligaste namnen framförallt i bondemiljöer,

22 juli – Magdalena

Magdalena kommer ifrån en av Jesus mest kända kvinnliga lärjungar, men det var inte hennes namn utan en geografisk betteckning – Maria från Magdala. Dock kom Magdalena tidigt att uppfattas som ett förnamn och i Sverige har det varit känt sedan åtminstone 1400-talet.

23 juli – Emma

Emma är det yngsta av de namn som förekommer i fruntimmersveckan. Det äldsta belägget i Sverige är från 1766 och i almanackan förekommer det först 1827. Bakgrunden till att Emma infördes som namnsdag 23 juli 1827 är att Josefin av Leuchtenberg (gift med kronprins Oscar, senare Oscar I) ville att deras första barn skulle heta Emma om det blev en flicka. Därför införde man Emma i namnlängden samma år som barnet skulle födas. Dock blev det en pojke som fick heta Gustav, men namnet Emma är kvar i almanackan.

24 juli – Kristina

Det äldsta av namnen i fruntimmersveckan är Kristina. När Sverige kristnades under 1100-talet var Kristina ett av de första icke-nordiska kvinnonamnen som fick ordentlig spridning. Det var inte heller helt ovanligt att drottningar och prinsessor fick namnet Kristina. I almanackan har Kristina funnits med sedan de första kända svenska almanackorna.

25 juli – Jakob

Jakobsdagen den 25 juli är minnesdag för aposteln Jakob. Hans dag räknas ofta som den sista dagen i fruntimmersveckan och användes förr för att spå väder.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-07-08)

Källa: af Klintberg, Bengt (2001) Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok

Vad är Jakobsdagen 25 juli?

Kort svar: Jakobsdagen den 25 juli är minnesdag för aposteln Jakob. Hans dag räknas ofta som den sista dagen i fruntimmersveckan och användes förr för att spå väder.

När Sverige under medeltiden var katolskt fanns det betydligt fler helgdagar än vad det finns idag. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt elva till antal (det varierade något mellan olika stift) och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. En av dessa lärjungar var Jakob (Sebadaios son) som var den förste lärjungen att dö martyrdöden. Hans dödsdag anses infalla den 25 juli och därmed är detta också hans helgdag.

Fruntimmersveckan 1925

Liksom många andra apostla- och helgondagar finns det minnesregler knutna till vädret för Jakobsdagen. Ofta har Jakobsdagen förknippats med regn.  ”Jakob skakar på sleven” var ett uttryck från Medelpad som visar att 25 juli också var en dag att förknippa med just regnväder. Så här skriver Sigfrid Svensson (s. 110)

Även har denna dags väderlek ansetts vara ett förebud för den närmaste tiden, så att en varm Jakobsdag betyder en varm eftersommar och tvärtom.

Vad gäller regnet är Jakobsdagen också den sista dagen i (eller ibland kallad den närmaste dagen direkt efter) fruntimmersveckan. Ordet fruntimmersveckan finns belagd i skrift sedan slutet av 1800-talet och är sex dagar (19-24) i slutet av juli som alla har kvinnonamn. Tillsammans med Jakob 25 juli brukar veckan allmänt anses som regnrik.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-07-10)

Källor: SAOB, uppslagsord ”Fruntimmersveckan”

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag