Kort svar: Ordet ”fruntimmersveckan” finns belagt i tidningstext sedan 1840-talet och det var först 1827 som alla de sex namn som idag ingår hamnade efter varandra 19-24 juli.

Fruntimmersveckan är en benämning på den vecka som innehåller en rad med sex kvinnonamn efter varandra: (Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina). Antingen brukar Fredrik eller Jakob (25 juli) räknas in i fruntimmersveckan för att de ska bli en hel vecka på sju dagar.

Det yngsta av de sex namnen i fruntimmersveckan är ”Emma” som 1827 eftersom det dåvarande kronprinsparet ville att deras barn (om det blev en flicka) skulle heta Emma och då behövde man få in det namnet i almanackan.

Sedan dess införande har veckan kommit att förknippas med dåligt väder – ”med sex kvinnonamn på rad kunde det knappast bli annat än regn, sa man”, enligt Schön.

Enligt Saob är begreppet ”fruntimmersvecka” belagt sedan 1870, men i tidningstext finns det exempel från 1840-talet, t.ex. Aftonbladet 1842 där man skriver att veckan:

annars står i rykte att ha mycket lätt för att gråta och se kaprisiöst surmulen ut

Begreppet förekommer sedan frekvent under både 1850- och 1860-talet i olika tidningar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-20

Källor: 

sökning i KB:s tidningsdatabas på ordet ”fruntimmersveckan”

SAOB, uppslagsord ”Fruntimmersveckan”

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag