Hur länge har fruntimmersveckan funnits?

Kort svar: Ordet ”fruntimmersveckan” finns belagt i tidningstext sedan 1840-talet och det var först 1827 som alla de sex namn som idag ingår hamnade efter varandra 19-24 juli.

Fruntimmersveckan är en benämning på den vecka som innehåller en rad med sex kvinnonamn efter varandra: (Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina). Antingen brukar Fredrik eller Jakob (25 juli) räknas in i fruntimmersveckan för att de ska bli en hel vecka på sju dagar.

Det yngsta av de sex namnen i fruntimmersveckan är ”Emma” som 1827 eftersom det dåvarande kronprinsparet ville att deras barn (om det blev en flicka) skulle heta Emma och då behövde man få in det namnet i almanackan.

Sedan dess införande har veckan kommit att förknippas med dåligt väder – ”med sex kvinnonamn på rad kunde det knappast bli annat än regn, sa man”, enligt Schön.

Enligt Saob är begreppet ”fruntimmersvecka” belagt sedan 1870, men i tidningstext finns det exempel från 1840-talet, t.ex. Aftonbladet 1842 där man skriver att veckan:

annars står i rykte att ha mycket lätt för att gråta och se kaprisiöst surmulen ut

Begreppet förekommer sedan frekvent under både 1850- och 1860-talet i olika tidningar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-20

Källor: 

sökning i KB:s tidningsdatabas på ordet ”fruntimmersveckan

SAOB, uppslagsord ”Fruntimmersveckan”

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vilka har namnsdag under fruntimmersveckan?

Kort svar: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina har namnsdag 19-24 juli, detta kallas fruntimmersveckan. Ibland brukar också Jakob (25 juli) räknas in.

Begreppet fruntimmersvecka kommer av att 19-24 juli är sex dagar i rad med bara kvinnonamn (Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina). Ibland brukar också Fredrik och ibland Jakob (25 juli) räknas in i fruntimmersveckan för att de ska bli en hel vecka på sju dagar. Veckan har kommit att förknippas med regnväder. Så här skriver Ebbe Schön:

Men under fruntimmersveckan /../ blev det förstås lätt alldeles för mycket skvalande. Med sex kvinnonamn på rad kunde det knappast bli annat än regn, sa man.

Dock är traditionen med fruntimmersveckan inte äldre än 1800-talet eftersom det var först 1827 som alla namn var på plats i och med att Emma fick namnsdag 23 juli i och med att Appolonia togs bort.

Fruntimmersveckan 1925

19 juli – Sara

Namnet Sara har funnits i Sverige sedan åtminstone 1400-talet, men kom in i almanackan först 1698. Genom åren har Sara delat dag med bl.a. Arvid och Sally men numer är Sara ensam på datumet, 19 juli.

20 juli – Margareta

Margaretadagen är en av många dagar som fått namn ifrån kristna helgon. Just helgonet Margareta var en kvinna som antas ha levt i Antiochia i nuvarande Turkiet under slutet av 200-talet och början av 300-talet. Hennes dödsdag firas den 13 juli inom den grekisk ortodoxa kyrkan, men den 20 juli inom den katolska och den protestantiska. Sedan medeltid har namnet Margareta funnits på den 20 juli i svenska almanackor.

21 juli – Johanna

Johanna kom in i de svenska almanackorna 1755 och ersatte då helgonnamnet Praxedis. Namnet Johanna har funnits i Sverige sedan början av 1300-talet och var under andra hälften av 1800-talet ett av de vanligaste namnen framförallt i bondemiljöer,

22 juli – Magdalena

Magdalena kommer ifrån en av Jesus mest kända kvinnliga lärjungar, men det var inte hennes namn utan en geografisk betteckning – Maria från Magdala. Dock kom Magdalena tidigt att uppfattas som ett förnamn och i Sverige har det varit känt sedan åtminstone 1400-talet.

23 juli – Emma

Emma är det yngsta av de namn som förekommer i fruntimmersveckan. Det äldsta belägget i Sverige är från 1766 och i almanackan förekommer det först 1827. Bakgrunden till att Emma infördes som namnsdag 23 juli 1827 är att Josefin av Leuchtenberg (gift med kronprins Oscar, senare Oscar I) ville att deras första barn skulle heta Emma om det blev en flicka. Därför införde man Emma i namnlängden samma år som barnet skulle födas. Dock blev det en pojke som fick heta Gustav, men namnet Emma är kvar i almanackan.

24 juli – Kristina

Det äldsta av namnen i fruntimmersveckan är Kristina. När Sverige kristnades under 1100-talet var Kristina ett av de första icke-nordiska kvinnonamnen som fick ordentlig spridning. Det var inte heller helt ovanligt att drottningar och prinsessor fick namnet Kristina. I almanackan har Kristina funnits med sedan de första kända svenska almanackorna.

25 juli – Jakob

Jakobsdagen den 25 juli är minnesdag för aposteln Jakob. Hans dag räknas ofta som den sista dagen i fruntimmersveckan och användes förr för att spå väder.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-07-08)

Källa: af Klintberg, Bengt (2001) Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok