Etikettarkiv: nyårsfirande

Hur länge har backhoppningen från Garmisch Partenkirchen sänts på teve på nyår?

av

Kort svar: Sändningarna från backhoppningen i  Garmisch Partenkirchen på nyårsdagen började i svensk teve 1959 och har (med avbrott mellan 2006 och 2012) sänts varje nyårsdag sedan dess.

Svenskt nyårsdagsfirande förknippas (tillsammans med ätanade av pizza) med  diverse teveprogram bl.a nyårskonserten från Wien, filmen Ivanhoe och backhoppning från Garmisch Partenkirchen.

Olympic_ski_jump

Första gången en backhoppningstävling hölls i Garmisch Partenkirchen på nyårsdagen var redan 1921. Men första gången som svensk teve sände direkt var 1959 och det var den första direktsända idrottstävlingen i Sverige.

Därefter sände SVT nyårsbackhoppningen varje år fram till och med 2005 då de gjorde ett uppehåll p.g.a. dyra produktionskostnader. År 2012 återupptogs sändningarna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2016-02-02)

Källor: ”Ingen backhoppning i SVT på nyårsdagen” Journalisten.se 2005-11.30

”Nyårs-tv har udda traditioner” expressen.se 2014-12-29

Hur blev nyårsdagen ”stora pizzadagen”?

av

Kort svar: Att nyårsdagen kallas ”stora pizzadagen” beror troligen på en smart marknadsföringskampanj från företaget Onlinepizza med början 2008.

Tillsammans med diverse teveprogram (nyårskonserten från Wien, backhoppning från Garmisch Partenkirchen och Ivanhoe) torde förtäring av pizza numer vara det som starkast förknippas med nyårsdagen. Tidningarna fylls varje nyårsdag av artiklar om hur svenskarna äter mängder av pizza dagen efter nyårsfirandet.

Fullskärmsinfångning 2016-01-01 182300

Bild: Skärmdump från Google med sökorden ”pizza, tradition, nyårsdagen”

Men hur länge har den här traditionen funnits? Det mesta tyder på att hela idén med att äta pizza på nyårsdagen (eller åtminstone att uppmärksamma det) började runt 2008.

Det första belägget på nätet att kalla pizzaätandet på nyårsdagen för en tradition är från Sydsvenskan den 5 januari 2008:

Det har blivit tradition att äta pizza dagen efter nyårsafton. Så var det inte för tio år sedan, men det har blivit så därför att alla andra restauranger är stängda, säger krögaren Hamed Hemmat, som räknar med en 25-procentig ökning av omsättningen under nyårsdagen.

Första gången som någon av de rikstäckande tidningarna skriver om nyårsdagen som som ”pizzadag” är Metro 29 december 2008:

Nyårsdagen är årets stora pizzadag. Vi äter dubbelt så många pizzor som en vanlig söndag, som annars toppar veckostatistiken.

En ny rapport från Onlinepizza.se visar hur våra pizzavanor ser ut. I juletider väljer vi bort pizzan. Men när nyårsdagen kommer är suget alltså som störst.

Det finns sedan ett tydligt mönster. När de stora tidningarna och även bloggare de kommande åren (efter 2008) skriver om nyårsdagen som pizzadagen så är det nästan alltid Onlinepizza som används som en referens.

Redan i en intervju 15 januari 2008 (alltså ungefär samtidigt som den första artikeln i Sydsvenskan) säger grundarna av Onlinepizza att nyårsdagen är en av de dagar då de säljer bäst:

Entreprenörerna har nyss avverkat en av årets största pizzahelger, mellandagarna med nyårsdagen som höjdpunkt.

Det intressanta är att det nämns i förbigående och inte alls är det viktigaste i artikeln. Ett knappt år senare (december 2008) lanserades dock Pizzarapporten för första gången. Då nämner Onlinepizza att ”nyårsdagen är pizzaätarnas högtidsdag. Då fördubblas pizzakonsumtionen.”

Pizza_with_tomatoes

Dock är det bara Metro (i den ovan refererade artikeln), av de stora tidningarna, som 2008 spinner vidare på att just nyårsdagen är en pizzadag. DN skriver om rapporten men nämner inget om nyårsdagen

Året därefter (2009) skickade Onlinepizza återigen ut en Pizzarapport där de bl.a. skriver:

Årets största pizzadag är Nyårsdagen, då äter vi tre gånger så mycket pizza som en genomsnittlig dag.

Nu (alltså årsskiftet 2009/2010) är det två tidningar (Smålandsposten och GT) som uppmärksammar rapporten och gör vinkeln att nyårsdagen är pizzadag.

Det stora genomslaget för rapporten och för idén att pizza är typisk mat att äta på nyårsdagen sker året därefter (2011). Då skriver Jnytt, Aftonbladet, NWT, Expressen och LT om nyårsdagen som pizzadag (och alla har kopplingen mellan nyårsdagen och pizza i rubriken) och samtliga hänvisar till Onlinepizzas rapport.

Kommande år blir det successivt fler och fler tidningar som gör en lättsam nyhet på nyårsdagen om hur mycket pizza svenskar äter på nyårsdagen. Norrbottens-kuriren skrev t.ex. 1 januari 2016:

Pizza på nyårsdagen är snart en lika väletablerad tradition som skinka på julafton och bubbel på nyårsafton.

Ingressen är dock hämtad från Pizzarapporten (Onlinepizza) för 2015:

Svenskarnas mattraditioner har på senare år gått bortom griljerad skinka på julbordet och champagne på nyårsafton till att nu även inkludera pizza på nyårsdagen; året mest populära pizzadag.

Etnologen Charlotte Hagström förklarar varför traditionen med pizza på nyårsdagen finns:

Traditioner måste tala till utövarna för att leva kvar, annars kommer de att dö ut. Det måste finnas tillräckligt många som tänker att det är skönt att äta pizza på nyårsdagen för att traditionen ska finnas kvar. Och det måste fylla någon slags funktion för de som utövar den. /../

Det är bra mat när man är bakfull, om man ska vara riktigt krass. Och så är det skönt att slippa laga maten själv. Många lägger ner mycket tid på sina nyårsmiddagar och är trötta dagen efter

Skriver av Mattias Axelsson (2016-01-01)

Källor: länkade artiklar i texten

Vilka har läst ”Nyårsklockan” (Ring klocka ring) på i teve från Skansen?

av

Kort svar: Sju (nio efter 2018) personer har läst ”Nyårsklockan” i teve från Skansens nyårsfirande – Georg Rydeberg, Jarl Kulle, Margareta Krock,  Jan Malmsjö, Loa Falkman,  Malena Ernman, Pernilla August och Krister Henriksson. Mikael Persbrandt läser 2018. 

Nyårsklockan eller ”Ring klocka ring” är en översättning/tolkning som gjorts ifrån en engelsk dikt. Poeten Alfred Tennyson (senare lord Tennyson) sammanställde i mitten av 1800-talet diktverket In Memoriam som är en omfångsrik (131 verser) sorgedikt över Tennysons avlidne vän Arthur Henry Hallam. Avsnitt nummer 106 är de versrader som fritt översatta är förknippade med svensk nyårsfirande:

Ring out, wild bells, to the wild sky,
The flying cloud, the frosty light:
The year is dying in the night;
Ring out, wild bells, and let him die.

I slutet av 1800-talet gjorde den svenske poeten Nils Edvard Fredin är fri översättning av Tennysons diktavsnitt.  Så här valde Fredin att tolka det första stycket:

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
Mot rymdens norrskenssky och markens snö;
Det gamla året lägger sig att dö…
Ring själaringning över land och vatten!

Dikten har lästs på Skansen sedan slutet av 1800-talet av bl.a. Anders de Wahl. 

fyrverkeri_raketer

Foto: http://www.fotoakuten.se

Sedan slutet av 1970-talet har SVT sänt nyårsfirandet från Skansen. Där har olika skådespelare läst ”Ring klocka ring” i samband med tolvslaget. Efter att Jan Malmsjö läst tre år i rad i början av seklet har nya personer läst varje år.

  • Georg Rydeberg 1977 – 1982
  • Jarl Kulle 1983 – 1996
  • Margaretha Krook 1997 – 2000
  • Jan Malmsjö 2001 – 2013
  • Loa Falkman –  2014
  • Malena Ernman – 2015
  • Pernilla August – 2016
  • Krister Henriksson – 2017
  • Mikael Persbrandt – 2018

Källor: ”Det gamla året rings ut med ny recitatör” svt.se (2014-12-02)

Malena Ernman läser årets ”Nyårsklockan” dn.se (2015-11-11)

Pernilla August läser Nyårsklockan på SVT Aftonbladets (2016-12-01)

Krister Henriksson läser ”Nyårsklockan” på Skansen Aftonbladet (2017-12-11)

Hägg, Göran (1996) Nyår i Sverige W&W

När kom nyårslöften till Sverige?

av

Kort svar: Att avlägga nyårslöften vid tolvslaget om vad man ska göra under det kommande året är en tradition som kommit till Sverige från USA under andra hälften av 1900-talet.

Till skillnad från julfirandet (som har tusenåriga anor) är nyårsfirandet den 31 december en relativt nya företeelse i Sverige. Seden att ”vaka in det nya året” fanns i princip inte som tradition i det svenska bondesamhället.  Göran Hägg skriver i boken Nyår i Sverige (s. 16): ”Firandet av det fullbordade kalenderåret är precis som födelsedagsfirande något som på allvar tar fart med urbanisering och ökad social kontroll”.

dec-31-calendar

De allra flesta av de traditioner som vi idag förknippar med nyårsfirande – skåla i champagne vid tolvslaget, fyrverkerier, Ring klocka ring från Skansen och även nyårslöften – är traditioner som vuxit fram under tiden efter andra världskriget.

Enligt folklivsforskaren Bengt af Klintberg kommer traditionen med nyårslöften ifrån USA där de är kända sedan mitten av 1700-talet. I likhet med en rad andra högtider som introducerats i Sverige under 1900-talet – t.ex. alla hjärtans dag, halloween och mors dag – var det i mitten av 1900-talet som ”nyårslöfte” började användas som begrepp i Sverige.

Det äldsta kända belägget för ordet ”nyårslöfte” är från en artikel i Aftonbladet i januari 1944:

Nyårslöften har förmodligen givits i normal mängd. Det ser man bland annat på det stora antalet nyårsförlovningar.

Dock hade själva idén att kring nyår utlova saker för det kommande året börjat spridas i diverse tidningar under mellankrigstiden:

Redan på 1920-talet och under hela 1930-talet skrev båda tidningarna om goda föresatser och beslut vid årsskiftet, men ordet ”nyårslöfte” hade ännu inte kommit i bruk.

En bit in på 2000-talet är begreppet ”nyårslöfte” väletablerat. Hur många svenskar som avger ett nyårslöfte finns det dock lite olika siffror på. Enligt en artikel i Metro är det ”en av åtta svenskar” som avger nyårslöfte, medan Svt hävdar att siffran är runt hälften.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-31)

Källor:

af Klintberg, Bengt ”Nyårslöften har inte hållits länge” Svd 2011-12-31 (läst 2013-12-31)

Hägg, Göran (1996) Nyår i Sverige Falun:Wahlström&Wistrand

 

Varför dricker vi champagne på nyår?

av

Kort svar: Champagne är en lyxig dryck som länge förknippats med överklassens festande. Seden att skåla i champagne vid tolvslaget växte på allvar fram under 1900-talet.

Till skillnad från julfirandet (som har tusenåriga anor) är nyårsfirandet den 31 december en relativt nya företeelse i Sverige. Seden att ”vaka in det nya året” fanns i princip inte som tradition i det svenska bondesamhället.  Göran Hägg skriver i boken Nyår i Sverige (s. 16): ”Firandet av det fullbordade kalenderåret är precis som födelsedagsfirande något som på allvar tar fart med urbanisering och ökad social kontroll”. Seden att vaka in det nya året var, för att citera Swahn (s. 96), ”tämligen okänd bland bönderna”. Bland adeln tog man dock intryck av de mer kontinentala vanorna och de hade nyårssupéer, salutade för konungen och avlade nyårsvisiter på nyårsdagen sedan åtminstone 1700-talet.

931771_96821251

Det är alltså först under 1900-talet i samband med industrialisering och urbanisering som nyårsfirande som vi känner det idag börjar ta form. Troligtvis har Skansen och deras nyårsfirande – som började 1893 – samt att radion blev allmän egendom betytt mycket för att sprida nyårsfirandet bland de breda folklagren. I radion kunde man från 1924 höra klockringning från olika kyrkor i landet. De allra flesta av de traditioner som vi idag förknippar med nyårsfirande – nyårslöften, fyrverkerier, Ring klocka ring från Skansen och även att skåla i champagne vid tolvslaget – är traditioner som vuxit fram under tiden efter andra världskriget.

Men champagnen då?

Champagne är en dryck med en lång historia. Det vin som framställdes i regionen Champagne på 800-talet har dock får likheter med dagens. Det var först i slutet på 1600-talet som champagne slog igenom som dryck inom den franska överklassen.

Champagnen var dyr och därför förknippad med lyx och dracks främst av den europeiska överklassen:

Efter den franska revolutionen, blev det [champagne] en del av de sekulära ritualer som ersatte tidigare religiösa ritualer /…/ man kan döpa ett fartyg utan en präst, till exempel, genom att använda ”det heliga vattnet” champagne.

Under slutet av 1800-talet ökade konsumtionen av champagne:

Efterfrågan på mousserande champagne ökade dock stadigt. 1800-talets snabbt växande medelklass ville ta efter överklassens dryckesvanor och hade också råd att då och då fira med champagne.

Vid förra sekelskiftet finns det ingenting som talar för att det skålades i champagne utanför en begränsad krets av rikare storstadsbor. Även om nyårsfirandet började växa fram även hos de bredare folklagren under början av 1900-talet var det oftast ett lugnare firande i hemmet som gällde. Göran Hägg menar att ”jublandet och serpentinerna nådde arbetarförorterna först under efterkrigstiden” (s. 22).

Nils-Arvid Bringéus är inne på samma spår:

Seden att önska gott nytt år genom att skåla med varandra förekom på 1930-talet endast i 47% av uppgiftslämnarnas hem i Malmö men hade 1963 stigit till 80%. Numer [2006] torde skålseden vara allmän.

Nyårsfirandet, som det har vuxit fram under 1900-talet, kan ses som en kontrast till det äldre julfirandet. Där julfirandet främst sker i hemmet med familjen sker nyårsfirandet med vänner (oftare i offentliga miljöer t.ex. klubbar eller restauranger). Eftersom nyår inte, till skillnad från jul, har en flerhundraårig historia i Sverige har det varit lättare att knyta nya traditioner, t.ex. skålandet i champagne till det firandet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-27)

Källor: 

”Skål! En bubblande historia” Eva Lennman i Populär Historia 2001-03-19

”Why Do We Celebrate with Champagne?” Remy Melina i Live Science 2010-12-28

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Hägg, Göran (1996) Nyår i Sverige Falun:Wahlström&Wistrand

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Varför smälter man bly på nyårsafton?

av

Kort svar: Förr i tiden använde man bl.a. smält bly för att på nyårsafton spå hur det kommande året skulle bli. Om man gör det nu för tiden är det snarare tenn som används.

Om vi ser tillbaka på det gamla svenska bondesamhället (före industrialiseringen) så var nyåsafton inte en särskilt framträdande festkväll. Julen hade mycket större betydelse och det var först på 1500-talet som 1 januari ens blev officiell nyårsdag i hela Sverige. Sedan att vaka in det nya året var, för att citera Swahn (s. 96), ”tämligen okänd bland bönderna”.

blei1957

Vad som däremot varit under lång tid varit förknippat med nyårshelgen är att spå hur det kommande året skulle bli. Hur man gjorde detta varierade men vanligt var att slå smält bly i vatten eller äggvita i kokande vatten. Utifrån de former som sedan bildades kunde man se vad som skulle komma att ske under det kommande året. Så här skriver lenaz.net om nutida seder i samma anda:

Numera använder man tenn eller stearin, som man smälter i en liten skopa på spisen eller över öppen eld. När det smälta hälls i kallt vatten stelnar det, och sen får man använda fantasin för att utläsa vad figuren föreställer. Ser den ut som ett kors betyder olycka och död, liknar den en krona eller ett fågelbo betyder det bröllop.

Ett välkänt exempel på denna nyårssed är  finns i den svenska filmen Mer om oss barn i Bullerbyn:

Flickorna smyger på pojkarnas nyårsvaka, och pojkarna skräms med smällare. Sedan vakar de in det nya året tillsammans och häller smält bly i kallt vatten för att spå om framtiden. Bosse somnar och vaknar inte för att hurra för det nya året 1929.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-31)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Vem har skrivit texten till nyårsdikten ”Ring klocka ring”?

av

Kort svar: Dikten Nyårsklockan är i original skriven på engelska av Alfred Tennyson (senare lord). Den version som brukar läsas på Skansen vid tolvslaget är en fri översättning till svenska av Nils Edvard Fredin.

Varje nyårsafton sedan 1970-talet tevesänds uppläsandet av dikten Nyårsklockan på Skansen. De senaste åren är det Jan Malmsjö som läser dikten. Tidigare har bl.a. Jarl Kulle och Margareta Krook läst de berömda raderna.fyrverkeri_raketer

Foto: www.fotoakuten.se

Nyårsklockan eller ”Ring klocka ring” är en översättning/tolkning som gjorts ifrån en engelsk dikt. Poeten Alfred Tennyson (senare lord Tennyson) sammanställde i mitten av 1800-talet diktverket In Memoriam som är en omfångsrik (131 verser) sorgedikt över Tennysons avlidne vän Arthur Henry Hallam.

Avsnitt nummer 106 är de versrader som fritt översatta är förknippade med svensk nyårsfirande:

Ring out, wild bells, to the wild sky,
The flying cloud, the frosty light:
The year is dying in the night;
Ring out, wild bells, and let him die.

I slutet av 1800-talet gjorde den svenske poeten Nils Edvard Fredin är fri översättning av Tennysons diktavsnitt. Så här skriver Göran Hägg om Tennysons dikt och Fredins översättning:

Tennyson var överskattad som poet, vilket han själv sympatiskt nog verkat ha insett. Men riktigt så bombastisk och meningsbefriad som den konstiga översättning av det rättvist glömde rimmaren Nils Edvard Fredrin som vi hör skrikas ut på årets första självande minut är inte Tennysons dikt. Fredin tog sig avsevärda friheter.

Så här valde Fredin att tolka det första stycket:

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
Mot rymdens norrskenssky och markens snö;
Det gamla året lägger sig att dö…
Ring själaringning över land och vatten!

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-29)

Källa: Hägg, Göran (1996) Nyår i Sverige W&W