Kategoriarkiv: almanacka

När infördes normaltid i Sverige?

av

Kort svar: Sverige införde normaltid (alltså gemensam tid för hela landet) den 1 januari 1879.

Under merparten av Sveriges historia har tiden inte varit gemensam för landet. På klockorna har det skiljt åtskilliga minuter mellan t.ex. Stockholm och Göteborg eller mellan Strömstad och Haparanda. Men när järnvägen började byggas ut under andra halvan av 1800-talet ökade behovet av att ha en gemensam normaltid för hela landet, en ”borgerlig tid” som det kallades.

Sveriges Kommunikationer 1878-12-28

Till en början hade tågen en särskild järnvägstid som gällde enbart för tågtidtabellerna. Men under slutet av 1870-talet beslutade man om en gemensam tid för hela landet. Så här refererade Värnamo Nyheter under hösten 1878

Redan den 31 Maj utfärdade Kongl. Maj:t kungörelse om antagande från och med 1879 af en för hela riket gemensam tidsberäkning, enligt hvilken tiden å alla rikets orter skall såväl i rättsligt som i borgerligt hänseende beräknas lika med medeltiden för den meridian, som är belägen på tre graders eller tolf tidsminuters vestligt afstånd från Stockholms observatoriimeridian

När nyårsdagen 1879 inletts hade alltså hela Sverige en och samma tid vilket innebar en del problem. Aftonbladet rapporterade att resenärer på Stockholms central missade sina tåg eftersom Trafikstyrelsen inte ändrat i sina tidtabeller och att tågen således gick tolv minuter för tidigt.

Sedan gällde normaltid i hela landet under hela året fram till 1916 då man gjorde ett första experiment med sommartid. Detta experiment föll inte så väl ut så det dröjde ända till 1980 innan sommartid infördes permanent från sista söndagen i mars till sista söndagen i oktober, då normaltid används igen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-10-22

Källor:

Värnamo Nyheter 1878-11-22

Aftonbladet 1879-01-02

När byter man till normaltid i Sverige 2024?

av

Kort svar: Övergången från sommartid till normaltid (vintertid) sker den sista söndagen i oktober i och med att man kl. 03.00 flyttar tillbaka klockan en timme till 02.00. År 2024 blir det söndagen 27 oktober.

Så sent som 1879 infördes normaltid i Sverige, vilket innebar att alla svenska städer fick samma tid. Att man gjord det beror främst på att behovet av enhetlig tid uppkommit som en konsekvens av järnvägens utbyggnad.

Under några få månader år 1916 testades sommartid på prov i Sverige. Kritiken var dock så omfattande att sommartid inte infördes igen 1980 i samband med oljekrisen.  Den första söndagen i april 1980, som var 6 april och påskdagen detta år, ställde svenskarna kollektivt om klockan en timme. Sedan rådde sommartid fram till sista söndagen i september, 28 september. 

Tidningstext ”Vintertid om 14 dagar”

Sedan hösten 1996 följer dock Sverige EU:s standard och flyttar tillbaka klockan en timme den sista söndagen i oktober istället.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-10-22

Källor
DN 1980-09-13
DN 1981-09-26
SvD 1996-10-26

När byter man till sommartid i Sverige 2024?

av

Kort svar: Övergången från normaltid till sommartid sker den sista söndagen i mars i och med att man kl. 02.00 flyttar fram klockan en timme till 03.00. År 2024 blir det söndagen 31 mars (på påskdagen).

Sverige har haft normaltid sedan 1879 då hela landet fick samma tid. Orsaken till detta var främst behovet av en enhetlig tid när resande med järnväg ökade. Under några månader 1916 infördes sommartid på prov, men pga. kraftig kritik återkom sommartiden inte förrän 1980.

Vid båda tillfällena som sommartiden infördes var en bidragande orsak att spara energi, 1916 i samband med första världskriget och 1980 i samband med oljekrisen. Den första söndagen i april 1980, som var 6 april och påskdagen detta år, ställde svenskarna kollektivt om klockan en timme. Sedan rådde sommartid fram till sista söndagen i september, 28 september. 

Redan följande år, 1981, flyttade man sommartidens införande en vecka till den sista söndagen i mars och sedan dess har sommartid i Sverige alltid börjar kl. 02.00 den sista söndagen i mars.

Annons för sommartid 1981

År 2001 utfärdades i EU i ett direktiv om sommartid som fastställer att alla medlemsländer är skyldiga att byta till sommartid sista söndagen i mars och sedan tillbaka till normaltid sista söndagen i oktober.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-24

Litteratur

Sommartid isof.se 2020-11-09

”Fördelar och nackdelar med sommartid och vintertid” Tidningen Land

”Nu blir det vintertid – så kan du utnyttja den extra timmen” svt.se 2018-10-26

Prop. 1978/79:200 Regeringens proposition 1978/79:200 med förslag till riktlinjer för införande av sommartid;

SvD 1980-04-06

Hur infördes sommartid i Sverige 1916?

av

Kort svar: Sommartid infördes i Sverige 15 maj 1916 genom ett beslut av regeringen den 12 maj.

Normaltid infördes i Sverige den 1 januari 1879, vilket gjorde att alla byar och städer i landet fick samma tid. En viktig orsak till införandet av normaltid var att järnvägsresandet hade ökat och att det därmed fanns ett behov av en standardiserad svensk tid som gällde för hela landet.

Under det pågående första världskriget beslutade Tyskland i april 1916 att man skulle flytta fram klockan en timme under sommaren för att på så sätt spara energi. Därefter följde bl.a. Österrike, Frankrike och Nederländerna med på tidsomställningståget. Sverige och Norge var till en början avvaktande. SvD skrev i april 1916:

I de skandinaviska länderna ställde man sig som bekant åtminstone i Sverige och Norge till att börja med mycket skeptisk gent emot de förmenta fördelarna af reformens genomförande detta naturligtvis närmast med tanke på de ljusa nordiska sommarnätterna.

Men den svenska regeringen skulle ändra sig och hastigt, så snabbt att de danska och norska kollegorna inte ens var med på tåget, så fattade man den 12 maj 1916 beslut om att tillfälligt införa sommartid. Så den 13 maj 1916 kunde man ändå läsa i svenska tidningar att:

Sommartid nu beslutad. Att gälla 15 maj-30 september. Kl. 11 på kvällen den 14 dennes flyttas klockan fram en timme.

Så på natten mellan den 14 och 15 maj så flyttade klockan fram en timme och det blev därmed ljusare på kvällarna under sommaren 1916. Övergången var försiggick ”utan större olägenheter” om man får tro samtida rapporter, även om visst besvär i kommunikationerna förekom.

Kritiken från framförallt bönderna i Sverige var dock så stark att det skulle dröja till 1980 innan sommartid skulle återkomma då man första söndagen i april ställde om klockorna. Året därefter var det istället sista söndagen i mars som var dagen för sommartidens införande vilket det varit sedan dess. Och sedan ställer man tillbaka klockan till normaltid sista söndagen i oktober.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-24

Källor:

SvD 1916-04-26

SvD 1916-05-13

Varför har vi sommartid och normaltid (vintertid)?

av

Kort svar: När sommartid infördes permanent i Sverige 1980 var argumentet att spara energi i samband med oljekrisen

Normaltid infördes i Sverige den 1 januari 1879, vilket gjorde att alla byar och städer i landet fick samma tid. En viktig orsak till införandet av normaltid var att järnvägsresandet hade ökat och att det därmed fanns ett behov av en standardiserad svensk tid som gällde för hela landet.

Under några få månader 1916, när första världskriget rasade, införde Sverige tillsammans med en rad andra europiska länder sommartid. Mellan den 15 maj och 30 september 1916 flyttade man klockan en timme framåt. Bönderna i Sverige var dock mycket kritiska eftersom de påstod att övergången från sommar- till normaltid störde produktionen eftersom djuren blev stressade.

Klocka

En av orsakerna till att man ville flytta klockan 1916 var för att spara energi. Tanken var att svenskarna skulle förbruka mindre energi på de ljusare kvällar (vilket det blir vid sommartid eftersom klockan ställs fram). Samma argument fanns med när Sverige på nytt införde sommartid 1980. Då hade oljekrisen i samband med revolutionen i Iran 1979 tvingat fram krav på energibesparingar.

Rent praktiskt började processen med att Östtyskland under sent 1970-tal diskuterade att börja med sommartid. Förbundsdagen i Västtyskland godkände då en lag som gav regeringen fullmakt att införa sommartid. Regeringen sa dock att den inte skulle införa sommartid om inte Öst­tyskland också gjorde det. Man ville inte förstärka Tysklands delning och särskilda problem skulle uppstå för Västber­lin. SvD skrev:

Att Europa gått över till sommartid beror på en kedjereaktion som utlöstes av att Östtyskland bestämde sig för att införa sommartid. När östtyskarna gick över måste västtyskarna göra likadant. Och västtyskarna drog med sig österrikare och danskar som drog med sig norrmännen osv.

Den första söndagen i april 1980, som var 6 april och påskdagen detta år, ställde svenskarna kollektivt om klockan en timme. Sedan rådde sommartid fram till sista söndagen i september, 28 september. Året därefter var det istället sista söndagen i mars som var dagen för sommartidens införande vilket det varit sedan dess. När Sverige gick med i EU 1995 så förlängdes sommartiden till den sista söndagen i oktober.

Alltsedan sommartid infördes i Sverige har det varit debatt om dess existens. Argumenten mot tidsomställningen handlar dels om att det är krångligt men också om att det ska finnas hälsoargument emot att vrida om klockan två gånger per år. På EU-nivå har man försökt avskaffa tidsomställningen men ännu finns inget gemensamt beslut om detta.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-24

Litteratur

”Fördelar och nackdelar med sommartid och vintertid” Tidningen Land

”Nu blir det vintertid – så kan du utnyttja den extra timmen” svt.se 2018-10-26

Prop. 1978/79:200 Regeringens proposition 1978/79:200 med förslag till riktlinjer för införande av sommartid;

SvD 1980-04-06

Är fredag efter Kristi himmelsfärdsdag en ledig dag?

av

Kort svar: Fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag (som alltid är på en torsdag) är ingen röd dag, men med många kollektivavtal får du ledigt ändå.

Kristi himmelsfärdsdag är en röd dag och infaller alltid på en torsdag. Det betyder att fredagen efter Kristi himmelsfärd blir en ”klämdag”.

Ordet klämdag har funnits i Sverige sedan 1960-talet. Enligt ne.se är klämdag ”benämning på enstaka arbetsdag som infaller mellan en helgdag och en annan arbetsfri dag”.

Fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag är ingen röd dag eller någon helgdagsafton. Huruvida du är ledig på fredagen efter Kristi himmelsfärdsdagen är helt beroende på vilket kollektivavtal du har. Så här skriver fackförbundet Unionen:

Det är vanligast med normal arbetstid under dag före röd dag samt på klämdagar, men det finns något enstaka kollektivavtal som ger arbetstagare rätt till ledighet på klämdagen samt halvdag dag före röd dag. Ofta är det lokala fackklubbar som har förhandlat fram sådana förmåner som gäller just den arbetsplatsen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-06)

Källor:

”Dag före röd dag/Dag före helgdag” unionen.se

”Klämdag” ne.se

Vilka är räppadagarna?

av

Kort svar: Räppadagarna är fyra dagar (ofta jungfru Marie bebådelsedag, midsommardagen, mickelsmäss och juldagen) som användes i Götaland för att dela in året i fyra delar (räppor) om cirka tre månader.

Att dela in tiden i olika enheter har människor gjort så långt tillbaka i tiden som vi har källmaterial. Det finns något djupt mänskligt i att vilja strukturera den kaotiska tillvaro som ett liv innebär. För detta ändamål har vi uppfunnit sekel, år, månader, dagar, timmar och så vidare. Dessa enheter har genom århundraden gett en känsla av sammanhang och kontinuitet.

I Norden är de fyra årstiderna tydliga och ännu tydligare var de när majoriteten av människorna jobbade inom jordbruket. Ett år följde en rytm som var tydligt kopplad till årsbruket och de olika saker som behövdes göras. Det skulle sås på våren, det skulle skördas på sommaren, det skulle slaktas på hösten och så vidare.

Slåtter

Som en hjälp för att ha koll på dagarna delade man i delar av Götaland in året i fyra ”räppor” eller ”trettingar”. Varje räppa omfattade cirka tretton veckor och räknades baklänges från respektive räppadag. Oftast var det  jungfru Marie bebådelsedag (25 mars), midsommardagen (24 juni), mickelsmäss (29 september) och juldagen (25 december) som var räppadagar. Vårräppan räknades alltså baklänges från midsommardagen till och med jungfru Marie bebådelsedag. Trettonde vårräppan blev således första veckan efter bebådelsedagen. Så här förklarar Institutet för språk och folkminne:

Året delades tidigare in i fyra kvartal som kallades för räppar eller trettingar, det var trettonveckorsperioder som utgick från de fyra räppadagarna. Det kvartal som sträckte sig fram till midsommardagen kallades för vårfrudagsräppen och inleddes på vårfrudagen

Räpporna och räkningen var starkt knutna till olika sysslor i jordbruket som skörd och slåtter och liknande. När Sverige 1753 bytte från den julianska till den gregorianska kalendern flyttades alla märkesdagar elva dagar bakåt vilket ställdes till det för bönderna. Den smidiga lösningen var att man behöll de gamla dagarna fast på nya datum – t.ex. så var 5 juli länge kallad för ”gamla midsommardagen” och 5 april blev ”gamla Marie bebådelsedag”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-02-19)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag