Är fredag efter Kristi himmelsfärdsdag en ledig dag?

Kort svar: Fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag (som alltid är på en torsdag) är ingen röd dag, men med många kollektivavtal får du ledigt ändå.

Kristi himmelsfärdsdag är en röd dag och infaller alltid på en torsdag. Det betyder att fredagen efter Kristi himmelsfärd blir en ”klämdag”.

Ordet klämdag har funnits i Sverige sedan 1960-talet. Enligt ne.se är klämdag ”benämning på enstaka arbetsdag som infaller mellan en helgdag och en annan arbetsfri dag”.

Fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag är ingen röd dag eller någon helgdagsafton. Huruvida du är ledig på fredagen efter Kristi himmelsfärdsdagen är helt beroende på vilket kollektivavtal du har. Så här skriver fackförbundet Unionen:

Det är vanligast med normal arbetstid under dag före röd dag samt på klämdagar, men det finns något enstaka kollektivavtal som ger arbetstagare rätt till ledighet på klämdagen samt halvdag dag före röd dag. Ofta är det lokala fackklubbar som har förhandlat fram sådana förmåner som gäller just den arbetsplatsen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-06)

Källor:

Dag före röd dag/Dag före helgdag” unionen.se

Klämdag” ne.se

Vilka är räppadagarna?

Kort svar: Räppadagarna är fyra dagar (ofta jungfru Marie bebådelsedag, midsommardagen, mickelsmäss och juldagen) som användes i Götaland för att dela in året i fyra delar (räppor) om cirka tre månader.

Att dela in tiden i olika enheter har människor gjort så långt tillbaka i tiden som vi har källmaterial. Det finns något djupt mänskligt i att vilja strukturera den kaotiska tillvaro som ett liv innebär. För detta ändamål har vi uppfunnit sekel, år, månader, dagar, timmar och så vidare. Dessa enheter har genom århundraden gett en känsla av sammanhang och kontinuitet.

I Norden är de fyra årstiderna tydliga och ännu tydligare var de när majoriteten av människorna jobbade inom jordbruket. Ett år följde en rytm som var tydligt kopplad till årsbruket och de olika saker som behövdes göras. Det skulle sås på våren, det skulle skördas på sommaren, det skulle slaktas på hösten och så vidare.

Slåtter

Som en hjälp för att ha koll på dagarna delade man i delar av Götaland in året i fyra ”räppor” eller ”trettingar”. Varje räppa omfattade cirka tretton veckor och räknades baklänges från respektive räppadag. Oftast var det  jungfru Marie bebådelsedag (25 mars), midsommardagen (24 juni), mickelsmäss (29 september) och juldagen (25 december) som var räppadagar. Vårräppan räknades alltså baklänges från midsommardagen till och med jungfru Marie bebådelsedag. Trettonde vårräppan blev således första veckan efter bebådelsedagen. Så här förklarar Institutet för språk och folkminne:

Året delades tidigare in i fyra kvartal som kallades för räppar eller trettingar, det var trettonveckorsperioder som utgick från de fyra räppadagarna. Det kvartal som sträckte sig fram till midsommardagen kallades för vårfrudagsräppen och inleddes på vårfrudagen

Räpporna och räkningen var starkt knutna till olika sysslor i jordbruket som skörd och slåtter och liknande. När Sverige 1753 bytte från den julianska till den gregorianska kalendern flyttades alla märkesdagar elva dagar bakåt vilket ställdes till det för bönderna. Den smidiga lösningen var att man behöll de gamla dagarna fast på nya datum – t.ex. så var 5 juli länge kallad för ”gamla midsommardagen” och 5 april blev ”gamla Marie bebådelsedag”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-02-19)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag