Kort svar: Gökdagen är i folktron den dag göken ska höras gala första gången (25 april, 29 april eller 6 maj)
Göken har i svensk folktro varit viktig för att spå framtiden. Man kunde genom att iaktta riktningen varifrån göken gol enligt principen ”Södergök är dödergök, Norrgök är sorggök; Östergök är tröstergök, Vestergök är bäster gök.”
Den första dagen man kunde höra göken gala kallades för ”gökdagen”. Enligt Saob var gökdagen antingen i slutet av april eller i början av maj:
(folkligt i vissa trakter, förr) eg.: den dag då göken först höres gala; visst datum under den tid då göken börjar gala; ofta: den 25 april, äv.: den 29 april o. den 6 maj.
Kristi himmelsfärdagen infaller ju strax efter gökdagen då den kan vara från 30 april till 3 juni och således är det inte så märkligt att man under slutet av 1800-talet växte fram en tradition att gå gökotta just på ”den heliga torsdagen”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-05-25
Källor: ”gökdagen” Saob (1929)
”Göken, äggen och samlingen” Göteborgs naturhistoriska museum, 2017-04-12
Högtider och traditioner 
Kersti Wistrand har skrivit så här: Och framförallt lyssnade vi efter göken, som då var mer allmän än nu. Från vilket väderstreck skulle den höras i år? Hur skulle det kommande året gestalta sig? Norregök-sorgegök? Östergök – tröstergök? Västergök – bästergök? Södergök – dödergök? Nej, det där sista lär vara misstolkning. Det ska istället vara södergök – smörregök. Åt man smör, var man rik.