Kort svar: Eldar på Kristi himmelsfärdsdagen är känt från sydöstra Skåne och västra Västergötland samt norra Dalsland och sydvästra Värmland.

Förr var det vanligt i Sverige att elda i samband med årshögtider. I boken Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige skriver Julius Ejdestam om valborgsmässoeldar, midsommareldar, Peregrinuseldarna, påskeldar samt eldar samband med Kristi himmelsfärd.

Kristi himmelsfärdsdagen infaller alltid på en torsdag, den fyrtionde efter påsk, vilket gör att den kan vara så tidig som 30 april och så sen som 3 juni. Det finns historiskt en hel del traditioner knutna till Kristi himmelsfärd, bl.a. just eldar.

Historiskt har eldar på Kristi himmelsfärdsdagen förekommit i några separata områden – sydöstra Skåne och västra Västergötland samt norra Dalsland och sydvästra Värmland. Förklaringen till eldarna var dels desamma som för valborgsmässoeldarna – att de hjälpte till att skrämma bort vargar och dels hängde det samman med en annan tradition – att fånga rävungar. Rävungarna som föds i mars har i maj och juni nämligen lämnat grytet och var då ett lätt byte. Eldarna var delvis till för att locka fram ungarna ur grytet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-25

Källor: Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls -och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm