Kort svar: Midsommareldar är eldar som förr antändes på midsommarafton, särskilt i de f.d. danska och norska landskapen.

Kring många svenska högtider finns eller har det funnits traditioner med att tända stora eldar. Numera är det främst valborgsmässoeldarna och i mindre skala på västkusten påskeldar som förekommer, men tidigare har det funnits tradition att elda på Peregrinus (16 maj), Kristi himmelsfärdsdagen, Tykodagarna samt på midsommarafton.

I Olaus Magnus Historien om de Nordiska folken (1555) skrivs det att

på den helige Johannes döparens afton … plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas.

Vad gäller utbredning av traditionen att elda på midsommar skriver Ejdestam (s. 185)

Midsommareldar tändes omkring mitten av 1800-talet någorlunda allmänt endast i Skåne, utom den nordligaste delen, samt i södra och mellersta delarna av Bohuslän.

Därtill kan man hitta sporadiska belägg i t.ex. Blekinge, Jämtland, Härjedalen, Småland och Dalsland. Att tända eldar på midsommar är en sed som finns i de flesta delar av Europa, t.ex. i våra grannländer Norge och Danmark, men också i delar av Asien och Afrika.

Även om midsommareldar förekom in på 1900-talet så är det numera en så gott som utdöd som tradition i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-25

Källor: Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls -och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm