Etikettarkiv: påsk

Hur länge har det förekommit grankrig?

av

Kort svar: Grankrig inför vårens eldar har förekommit åtminstone sedan 1860-talet.

Grankrig handlar om att olika stadsdelar/byar tävlar mot varandra om att bygga den största elden under våren. Numera förekommer grankrigen i princip uteslutande i Öckerö Kommun men historiskt har de förekommit i hela landet. Då har det gällt påskeldar i västra Sverige och valborgsmässoeldar i övriga landet.

Krig mellan stadsdelar om att bygga den största elden går tillbaka åtminstone till 1860-talet även om ordet ”grankrig” inte nämns specifikt. Det äldsta belägget jag funnit är från påsken 1865. Då skriver GHT:

På det branta berget mellan Haga och Anneberg har en hop pojkar från vestra och östra Haga sedan någon tid samlat åtskilliga materialier till de tillämnade påskeldarne. En annan pojkhop från Masthugget, hvilken samtidigt ströfvat ikring på bergen vesterut, eller i närheten af Djupedalen, förmodligen för att der för sin del samla bränsle till påskeldar, har häromdagen plötsligen tågat ned tvärsöfver det öppna fältet, som skiljer deras berg från det förstnämnda, derefter bestigit detta och så vare sig af afund eller andra orsaker med hugg och slags anfallit Hagapojkarne. Knytnäfvekampen har snart urartat till ett det vildaste slagsmål, hvarander äfven större karlar blandat sig i leken

Vad det verkar så ökar frekvensen av grankrig under efterkrigstiden, då finns det frekventa exempel från ex. Borås och Göteborg.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-06

Källor:

”Vårbrasor och gängkrig” av Bengt af Klintberg (2002)

GHT 1865-04-01

Vad är grankrig?

av

Kort svar: Grankrig är en benämning på när olika stadsdelar/byar tävlar mot varandra om att bygga den största elden (oftast påskeld).

Påskeldar är en tradition som främst praktiserats i västra Sverige och som går tillbaka till 1600-talet. Numera är den mest frekvent förekommande ute på öarna i Göteborgs skärgård. I anslutning till påskeldarna förekommer det också ”grankrig”. Så här förklaras fenomenet i filmen Grankriget från 2016:

[Grankriget] startar på juldagen och avslutas på påskdagen, då de som lyckats samla ihop flest kasserade julgranar – och bygga högsta påskefyren – vinner. Reglerna är enkla men vägen dit kantad av stölder och gemena skurkstreck. Granarna göms i gatubrunnar och stuprör. Både brandförsvaret och polisen går för högtryck men prästen manar till lugn och försoning.

Påskeldarna är och var vanligast i västra Sverige, medan det i övriga delar snarast eldas vid Valborg. Därför finns det historiska exempel på grankrig även från ex. Falun och Malmberget men då i anslutning till valborgsmässoafton. Så här berättar en man från Malmberget:

Man stal och förstörde för varandra, det hörde liksom till spelet. Jag minns att de största pojkarna vaktade brasan även på nätterna. Allt var mycket spännande, och det var med stolthet man såg»sin» majbrasa brinna på Valborgsmässoafton.

Från Borås berättas om grankrigen under efterkrigstiden:

I min ungdom på 50- och 60-talen hade vi formliga grankrig mellan de olika stadsdelarna i Borås. Men då gällde det påskeldar, ty i min hemstad eldades det på påskafton inte på Valborg.

Det finns belägg tillbaka åtminstone till 1860-talet på förekomsten av grankrig, då i Göteborg. Numera är grankrig ett fenomen som så gott som uteslutande förekommer i skärgården utanför Göteborg

Till påskelden i Hestra samlades varje år in en stor mängd julgranar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-06

Källor:

Grankriget (2016) sfdb.se

”Grankriget trappas upp i skärgården” svt.se 2023-04-06

”Vårbrasor och gängkrig” av Bengt af Klintberg (2002)

Vad är ”dymmelveckan”?

av

Kort svar: Dymmelveckan är en benämning på för veckan före påskhelgen.

Påskens förberedelsetid är lång och kan sägas börja redan vid fastlagen, sju veckor före påsken. Den sista veckan, som börjar med palmsöndagen och fortsätter med bl.a. dymmelonsdagen och skärtorsdagen, kan kallas lite olika saker. Vanligast är nog ”stilla veckan” men också ”påskveckan” förekommer, även om det sistnämnda snarare syftar på veckan efter påsk.

En mer ålderdomlig benämning på veckan är ”dymmelveckan”. Att kalla veckan för dymmelveckan går att belägga till svensk medeltid då den kallades ”dymbilvika”. Dymmel syftar på den träkläpp eller träplugg som man satte i kyrkklockan för att den inte skulle låta under just dymmelveckan.

Dymmelveckan 2023

Dymmelveckan är alltså den vecka som innehåller palmsöndagen, blåmåndagen, vita tisdagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredag och påskafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-03

Källa:

”dymmelveckan” Svensk Ordbok 2021

När började man äta inlagd sill till påsk?

av

Kort svar: Sillen blir en del av påskmaten i slutet av 1920-talet och etablerar sig under åren därefter.

Till ”traditionell påskmat” räknas ägg och olika typer av fisk och senare har även t.ex. Janssons frestelse och påskmust tillkommit. Salt sill fanns med tidigt men dock inte den inlagda sillen.

Som en rätt på julbordet ska den inlagd sillen kommit via borgerligheten på 1800-talet, även om den blev allmänt uppmärksammad på de svenska julborden först under 1920-talet. Det är även då de första beläggen för olika typer av inlagd sill börjar dyka upp kring påsk. Ett menyförslag för påskafton 1926 i SvD har till lunch med:

Smör, bröd, ost, kryddsill med kokt potatis, njurstuvning i snäckor. Stuvad abborre i med kokt potatis. Savarin med aprikoser och grädde.

Även på påskdagens lunch fanns sill med 1926, då som ”inlagd sill”. Året därefter saknas sill helt i menyförslaget från SvD. Ett par år tidigare, 1923, saknas sillen när ”den rituella påskmaten” räknas upp i Dagens Nyheter. Då är det istället ägg, långfredagslax och påsklamm som finns med. Påsken 1928 är den tillbaka i förslaget till påskaftonssupé:

Smör, bröd, sill i oljesås, ansjovisgratin, god bräckkorv, skink- och njursauté, rädisor, ost, löskokta ägg. Kall kyckling med ärter, grönsallad och tomater i marinad samt varm sås.

Påskaftonssupé 1928

Under det fortsatta 1930-talet får sillen en mer given plats i påskmaten. Då blir påskmaten också tydligare ett smörgåsbord med många olika smårätter. Påsken 1938 är ”sill och ansjovis i ett par former” med i annonser inför påsk. Sedan fortsätter den inlagda sillen vara en central rätt på påskbordet under resten av seklet och in på 2000-talet räknas som sill som en av de viktiga rätterna när svenska folket får välja.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-31

Källor:

DN 1923-03-28

SvD 1926-03-27

SvD 1928-04-01

SvD 1938-04-13

När är stilla veckan 2023?

av

Kort svar: Stilla veckan infaller veckan före påskdagen. År 2023 är stilla veckan 2-8 april

Stilla veckan är i kyrklig tradition den vecka som leder fram till påskhelgen. Veckan börjar med palmsöndagen, fortsätter med bl.a. skärtorsdagen och långfredagen för att avslutas med påskafton.

Uttrycket ”stilla veckan” är något som enligt ne.se går tillbaka till ”senare hälften av 1800-talet”. Men redan 1839 finns det belägg för ”stilla veckan” i tidningen Skånska Posten veckan och därefter finns det ytterligare en handfull tidningsbelägg från mitten av 1800-talet.

Eftersom stilla veckan är direkt knuten till påsken som i sin tur styrs av den ecklesiastiska fullmånen så kan stilla veckan som tidigast infalla mellan 15 mars och 21 mars och som senast mellan 18 april och 24 april.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-30

Källor:

”stilla veckan” ne.se (läst 2022-04-11)

Skånska Posten 1839-04-10

När kom påsktuppen till Sverige?

av

Kort svar: Påsktuppen kom till Sverige kring sekelskiftet 1900, först på påskkorten och sedan som separata prydnader.

Påsken infaller alltid på våren då hönorna värper mycket ägg. Eftersom fastan som föregår påsken förbjöd ägg som mat kom påsken att bli en helg då man åt mycket ägg. Även tuppen har sin anknytning till påsken genom berättelsen om Jesus korsfästelse. Så här står det i Markusevangeliet:

I sam­ma ögon­blick gol tup­pen för and­ra gång­en. Då kom Petrus ihåg detta som Jesus ha­de sagt till ho­nom: ”In­nan tup­pen har galt två gång­er skall du tre gång­er ha förne­kat mig.” Och han brast i gråt.

De första beläggen för tuppar i anslutning till påsken är på påskkorten runt sekelskiftet 1900. Det äldsta påskkortet med en tupp som motiv som DigitaltMuseum har i sitt arkiv är från tidigt 1900-tal.

Så här skriver Kalmar läns museum:

Tuppen har ofta förekommit som motiv på påskkort som Jenny Nyström har gjort, men då med en humoristisk underton. Han är avbildad tillsammans med hela sin familj bestående av en eller flera hönor samt kycklingar.

Som en separat prydnadsdetalj dyker påsktuppen upp i tidningarna i slutet av 1920-talet tillsammans med påskkycklingar, påskägg och en del annat påskpynt.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-30

När ska man ta fram påskpyntet?

av

Kort svar: Det vanligaste är att man tar fram påskpyntet några dagar före påskafton, t.ex. på skärtorsdagen.

Påskens pynt är ofta mer sparsmakat är julpyntet trots att det finns både påskharar, påskris, bildägg och påskkycklingar. Dessutom brukar påskens pynt stå framme en betydligt kortare period än julpyntet. Hos många familjer tas påskpyntet bort redan på annandag påsk. Kulturhistorikern Edward Blom menar dock att påskpyntet ska vara kvar åtminstone påskveckan ut. Påskveckan är veckan efter påsk även om även veckan före påsk ofta också kallas så.

Påskpyntet tas ofta fram under de lediga dagarna före påskafton. Även om skärtorsdagen inte är en helgdag så har många halvdag och inleder en längre period av ledighet. Då passar man också på att ta fram påskpyntet även om det kristna påskfirandet inte börjar förrän Jesus uppståndelse på påskdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-25

När är påsken 2023 i Sverige?

av

Kort svar: Påskdagen 2023 infaller söndag 9 april och påskafton är lördag 8 april.

Påsken infaller på olika datum varje år eftersom påskdagen är ”den söndag som kommer närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen på eller efter 21 mars (inte vårdagjämningen)”. Att det är så beror på att tidiga kristna inte ville att den kristna påsken skulle sammanfalla med judisk pesach. Detta betyder att påskdagen kan infalla som tidigast 22 mars och som senast 25 april.

Påskfullmånen 2023 är torsdag 6 april (alltså på skärtorsdagen) och nästföljande söndag, 9 april, blir därmed påskdagen 2023. Påskdagens datum har också betydelse för en rad övriga högtidsdagar, bl.a. fettisdagen som infaller 21 februari och Kristi himmelsfärdsdag den 18 maj.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-07

När ska man ta bort påskpyntet?

av

Kort svar: Påskpyntet kan antingen tas bort vid annandag påsk eller under den söndag som följer på påskdagen (andra söndagen i påsktiden).

Påskpyntet är oftast inte lika omfattande som julpyntet. Det som brukar finnas är påskägg, i form av bildägg, påskkycklingar, påskharar och någon form av påskris. Oftast tas påskpyntet fram under veckan före påskhelgen, den helg som heter ”stilla veckan”.

Påsken är sedan en högtid som egentligen pågår till och med pingstdagen även om själva påskhelgen slutar på annandag påsk. Därför brukar en del ta bort påskpyntet redan på annandag påsk. Kulturhistorikern Edward Blom menar dock att påskpyntet ska vara kvar åtminstone påskveckan ut:

I dag är det den andra påsksöndagen och sista dagen i påskoktaven. Det innebär att det är sista dagen man firar påsk för fullt. I kväll får man ta bort påskpyntet, men då påsken enligt kyrkoåret pågår länge ännu, kan man också ha kvar det några veckor till

Påskpyntet ska således tas bort tidigast andra söndagen i påsktiden, alltså söndagen direkt efter påskdagen. Man kan dock ha kvar påskpyntet i åtminstone ett par veckor även därefter.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-24

Källor: Edward Blom, twitter 2022-04-24

När börjar påskhelgen?

av

Kort svar: Påskhelgen börjar på långfredagen. Ibland räknar man även med skärtorsdagen i själva påskhelgen.

Påskhelgen är den viktigaste under det kristna kyrkoåret. Under dessa helgdagar firas minnet av Jesus död och uppståndelse och det är därmed en tradition som firats i Sverige sedan kristendomen kom till landet.

De dagar som är ”röda dagar” i anslutning till påsk är, förutom själva påskdagen, även långfredagen och annandag påsk. Därmed brukar man räkna med att påskhelgen börjar på långfredagen och avslutas i och med annandag påsk.

Före 1772 var även skärtorsdagen och tredje respektive fjärdedag påsk helgdagar. Även om skärtorsdagen inte varit helgdag sedan dess är det inte ovanligt att man jobbar halvdag, eftersom det är dag före helgdag. Därför brukar man ibland räkna in skärtorsdagen i påskhelgen, men det är inte det vanliga.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-12

Källa: ”påskhelg” SO (läst 2022-04-12)