Etikettarkiv: påsk

Varför äter vi lax till påsk?

av

Kort svar: Laxen finns med på påskbordet eftersom den var tillgänglig att fisk och bereda under våren då påsken inföll.

Traditionellt har påsken inte varit en stor mathögtid i Sverige. Eftersom påsken inföll under en period på våren då det var långt sedan senaste skörden och senaste slakten var förråden inte i närheten lika välfyllda som kring jul. Därför åt man ofta det som fanns tillgängligt – ägg och fisk.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-1.png

Laxen var möjlig att fiska i åar och kunde därefter tillredas antingen genom gravning eller rökning. Eftersom den var möjlig att fiska i mars och april då påsken infaller blev den också bra att använda som påskmat. På långfredagen, som var fastedag, kunde det serveras gravad lax och saltad sill eller salt laxrygg med korint- eller kaprissås till. När det sedan blev påskafton bytte laxen smak och man serverade den rökt, men även rökt kolja och sik förekom.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källor: ”Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

”Varför äter vi ägg, lamm och lax nu i påsk?” Sydsvenskan 2018-03-29

Vad är skillnaden mellan julmat och påskmat?

av

Kort svar: Även om det finns likheter mellan julens och påskens mat är skillnaderna att julmaten mer handlar om olika typer av kötträtter, medan påskmaten i större utsträckning fokuserar på fisk.

När man i olika undersökningar låtit svenskar rangordna vilken mat som är viktigast till jul respektive påsk finns det några rätter som är lika. Den inlagda sillen hamnar högt upp både bland julbordets och på påskbordets favoriter. Dessutom är såväl julmust respektive påskmust som julöl och påsköl populära drycker som liknar varandra.

Kring övriga favoriter finns det också tydliga likheter men den slående skillnaden är att de rätter som kommer i topp på julbordet är kötträtter – julskinka, köttbullar och prinskorv samt varm Janssons frestelse. På påskbordet däremot är det fisk och ägg som toppar – kokta ägg och olika typer av lax, samt givetvis den inlagda sillen (som ju också finns på julbordet).

Påskmat

Nu ska det sägas att laxen och äggen även finns med på de flesta topplistor kring julmat och på motsvarande sätt finns köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse (dock inte påskskinka) med på påskens topplistor. Skillnaden är att de då hamnar längre ner.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-04-01)

När slutade skärtorsdagen att vara röd dag?

av

Kort svar: Skärtorsdagen var röd dag fram till kalendereformen 1772.

Numera är skärtorsdagen en vanlig svart dag i almanackan. Det betyder att man inte automatiskt har ledigt eller kan jobba halvdag, det är antingen upp till lokala avtal eller kollektivavtal at avgöra om man kan vara extra ledig dagen före helgdag.

skärtorsdag | Högtider och traditioner

Skärtorsdagen firas ju inom kristendomen till minne av Jesus sista måltid med sina lärjungar och ordet ”skär” syftar på att Jesus tvättade (renade) lärjungarnas fötter. Fram till den stora kalenderreformen 1772 var skärtorsdagen också en helgdag i den svenska almanackan. När Gustav III rensade bort en rad helgdagar, bla. tredjedag och fjärdedag jul, tredje– och fjärdedag påsk, tredje och fjärdedag pingst och Marie besökelsedag blev också skärtorsdagen av med sin helgdagsstatus och har inte fått tillbaka den sedan dess.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-04-01)

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag

Vad åt man för mat på långfredagen förr?

av

Kort svar: På långfredagen åt man traditionellt salt fisk eftersom det var en fastedag och saltet skulle påminna om Jesus lidande på korset.

Långfredagen är den dag då Jesus avrättas på korset enligt kristen tradition. Namnet långfredag kommer av att det ska vara en lång dag präglad av allvar och stillhet. Fram till 1969 var t.ex. offentliga nöjestillställningar förbjudna i Sverige.

Den mat man åt på långfredagen har också sitt ursprung i att det är en dag till minne av Jesus lidande på korset. Richard Tellström:

Historiska påskrätter var annars salt fisk och av tradition serverades den på långfredagen, en kristen fastedag. Rätter var gravlax och salt sill men också salt laxrygg kunde servas med korint- eller kaprissås.

Den salta fisken skulle vara en påminnelse om att ”Jesus törst på korset”. Längre tillbaka i tiden åt man kokt fisk i olika soppformer, eftersom långfredagen fortfarande räknades som fastedag då inget kött fick spisas.

pla salit, salta saltad, salit torkad fisk, mat, skaldjur, friskhet, marknadsföra, fisk, gourmet, beredd fisk, hav, djur-, djurteman, ryggradsdjur, djurliv, reptil, inget folk, ett djur, dag, närbild, djur i det vilda, selektiv fokusering, fokusera på förgrunden, natur, utomhus, mat och dryck, djur kroppsdel, krokodil, djurhuvud, fiskerinäring, djurskala, 2K
Salt fisk

I en artikel från SvD 1922 beskrivs traditionen så här:

Det [är] mycket klokt att många personer ännu håller fast vid gammal tradition och till långfredagsmiddag äta stekt griljerad laxrygg med korint- eller kaprissås.

Att det blev just lax hänger också samman med att fisken var tillgänglig att fiska på våren, när förråden började tömmas efter en lång vinter och lång tid gått sedan senaste skörden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-31

Källor: ”Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

”Från torg, hallar och bodar” SvD 1922-04-15

När är dymmelonsdagen 2022?

av

Kort svar: Dymmelonsdagen är onsdagen före påskdagen. År 2022 infaller dymmelonsdagen 13 april.

Den kristna påskfastan börjar med askonsdagen och löper hela vägen till påskhelgen. Från onsdagen i stilla veckan går fastan in i sitt allvarligaste skede. Under katolsk tid, när fastan togs på större allvar i Sverige, så lades allt arbete ner på onsdagen för att ligga nere till och med påskafton.

Onsdagen i stilla veckan kallas för dymmelonsdagen. Namnet dymmelonsdag kommer av att man virade in kyrkklockornas metallkläppar i tyg eller ersatte dem med trästavar. Troligtvis härstammar ordet dymmel från det fornordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb). Dymmel lever kvar i vissa dialekter i just orden dymbel eller dymling, som båda betyder träplugg.

1024px-KyrkklockaMaglarpsNyaKyrka

Dymmelonsdagens datum är beroende av påskens datum. När påsken är sen så är dymmelonsdagen sen. Dymmelonsdagen kan infalla som tidigast 18 mars och som senast 21 april (vilket den kommer att göra ex 2038)

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-31

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Vilken mat är viktigast för svenskar till påsk?

av

Kort svar: Ägg, lax och inlagd sill är de viktigaste rätterna för svenskar till påsk.

Påskens mat är i Sverige mer sparsmakad än julens frosseri i kött och mer inriktad på fisk, men har fler rätter än midsommarbordet. Historiskt har påsken inte varit en stor mathögtid – ägg och olika typer av fisk var det som brukade förekomma. Äggen och fisken, i form av lax och sill, är rätter som numera är populära.

Påskmat

Sifo undersökte 2019 vad svenska folket ansåg som viktigast på påskbordet.

  1. Ägg (31 procent)
  2. Sill (22 procent)
  3. Påskmust (11 procent)
  4. Lax (9 procent)
  5. Köttbullar (9 procent)
  6. Lamm (3 procent)
  7. Påsköl (3 procent)
  8. Prinskorv (2 procent)
  9. Snaps (2 procent)

När Svensk handel i sin årlig undersökning 2019 frågade svenskar vilket som var viktigast på påskbordet (tre alternativ kunde väljas) framom följande lista.

  1. Ägg – (52 procent)
  2. Sill – (30 procent)
  3. Lax – (18 procent)
  4. Köttbullar – (17 procent)
  5. Janssons frestelse – (17 procent)
  6. Prinskorv – (8 procent)
  7. Lamm – (8 procent)

Coop använde 2018 Demoskop för att ta reda på vad svenskar föredrog på påskbordet.

  1. Ägg (73 procent)
  2. Påskmust (52 procent)
  3. Inlagd sill (51 procent)
  4. Lax (47 procent)
  5. Köttbullar (41 procent)
  6. Potatis (36 procent)
  7. Påskgodis (32 procent)
  8. Prinskorv (30 procent)
  9. Janssons frestelse (25 procent)
  10. Snaps (19 procent)

Det som är återkommande är att ägg, sill, lax, påskmust och även köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse är återkommande bland de populäraste rätterna på påskbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källor: ”Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

”Påskbordets 9 viktigaste rätter” elle.se 2019-04-14

”Ägg ohotad favorit på påskbordet” coop.se 2018-03-23

”Svensk Handels påskrapport 2019”

När började man med påskkort i Sverige?

av

Kort svar: De första påskkorten kom till Sverige i slutet av 1800-talet.

Vykort och julkort blev populära i Sverige under 1800-talet. Från Tyskland importerades också bruket att skicka påskkort, inte sällan med den från just Tyskland importerade påskharen som motiv. De äldsta beläggen för påskkort som jag har funnit är från annonser från 1884.

Nerikes Allehanda1884-03-28

Motiven på de svenska påskkorten kom att bli ägg, kycklingar, höns och påsktuppen. Påskkärringar var också populära symboler.

Glad påsk. Kyckling och förgätmigej.
Avstämplat Stockholm 22/4 1905. Porto 5 öre.

I början av 2000-talet skickades flera miljoner påskkort, men trenden är att det har minskat kraftigt därefter. Istället används sociala medier för att önska ”Glad påsk!”

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-30

Källor: ”Påskkort” postmuseum

”Allt fler skickar påskkort” Sydsvenskan 2003-04-12

”Påskkortens tid är förbi” Arbetarbladet 2010-04-01

Varför heter det påsklilja?

av

Kort svar: Att det svenska namnet på blomman Narcissus pseudonarcissus blivit påsklilja beror troligen på att den blommade kring påsk i sydligare länder och att namnet därefter lånats in till svenskan.

Den blomma som tydligast förknippas med påsken och som dessutom eventuellt bidragit till att vi förknippar påsken med färgen gul är påskliljan. Men varför heter påskliljan som den gör då den i naturligt tillstånd inte alls med säkerhet kan blomma kring påsk?

Men ändå är träffbilden i landet som helhet för gles för att man på dessa grunder skulle vänta sig att blomman i Sverige skulle uppkallas just efter påsken.

Enligt SAOB är det tidigaste belägget för ordet påsklilja som en benämning på arten Narcissus pseudonarcissus från Carl von Linné 1748.

påskliljor

Men redan på 1500-talet har danskarna skrivit om ”paaskelilier” och det går att härleda ordet söderut i Europa.

De påskinspirerade namnen bör ha sitt ursprung i rent deskriptiva uttryck från områden där man kan vänta sig att växtens blomning ofta sammanfaller med påsken, alltså Tyskland, Belgien, Nederländerna och kanske södra Danmark.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-30

Källa: ”Klimat, religion och tolkningen av en blomma – Fallet Narcissus pseudonarcissus” av Mats Mobärg, docent i engelska

Varför är påsken gul?

av

Kort svar: Ingen vet egentligen varför påskens färg är gul, men det troligaste är att det finns en koppling till symboler som ägg, kycklingar och påskliljor samt till solen.

De två stora kristna högtiderna i Sverige – jul och påsk – är båda förknippade med en specifik färg, rött för julen och gult för påsken. Påskens gula färg har dock ingenting med kyrkan eller kristendomen att göra utan går troligare att härleda ur folklig tradition. Jonas Engman på Nordiska museet säger:

Det är säkert ingen slump [att påskens färg är gul], men vi vet inte riktigt varför det blev gult. Kanske har det med solen att göra, eller äggula. Det är ofta nationalromantiken som uppfinner mycket av det här

Det tråkiga svaret på frågan om påsken färg är helt enkelt att vi inte veta varifrån färgen kommer. Det finns såklart en rad symboler för påsken som har bidragit – kycklingar, ägget och påskliljorna.

Påskliljor

En annan hypotes handlar om att solens färg på något vis påverkat – ”att gult syftar på vårsolen, som lyser allt klarare och starkare på himlen vid denna tid på året”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-31

Källor:

”Sol, ägg och kycklingar – därför har påsken blivit gul” Hela Hälsingland 2016-03-24

”Påskens gula färg” svd.se 2015-04-15

När inföll påskdagen 1818 i Sverige?

av

Kort svar: Påskdagen 1818 inföll i Sverige söndagen 29 mars.

Påskens datum har alltid varit en källa till förvirring. Grundregeln är att ”påskdagen är den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som kommer på eller efter den kalendariska vårdagjämningen (som är bestämd till 21 mars).”

Under mer än hundra år hade Sverige dock sitt eget sätt att räkna påskens datum. Efterr förslag från astronomen Anders Celsius började man 1740 beräkna påsken astronomiskt (inte utifrån tabeller och med fixerad vårdagjämning som i övriga Europa), vilket gjorde att svensk påsk under vissa år inföll på helt andra datum än den övriga kristna världen, t.ex. inföll påskdagen 1742 redan den 14 mars.

Ett annat exempel är påsken 1818 som i Sverige inföll 29 mars men i den övriga kristna världen – 22 mars – alltså på tidigast möjliga datum. Skillnaden beror på att Sverige utgick från den astronomiska fullmånen, som syntes söndagen 22 mars och därmed blev påskdagen nästföljande söndag. Men i övriga världen använde man den ecklesiastiska fullmånen som inföll lördag 21 mars och därmed blev nästföljande dag påskdag i resten av den kristna världen.

Mariestads Weckoblad 1818-03-28

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-03-30)

Källor:  Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen av Lars Olof Lodén

Nordisk familjebok (1889). Uppslagsord: påsk

”Anomalous Easter Sunday Dates in Sweden and Finland”

”Datum 1818” itu.se

”Full moon march 1818”