Etikettarkiv: påsk

När är påsken 2023 i Sverige?

av

Kort svar: Påskdagen 2023 infaller söndag 9 april och påskafton är lördag 8 april.

Påsken infaller på olika datum varje år eftersom påskdagen är ”den söndag som kommer närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen på eller efter 21 mars (inte vårdagjämningen)”. Att det är så beror på att tidiga kristna inte ville att den kristna påsken skulle sammanfalla med den judiska. Detta betyder att påskdagen kan infalla som tidigast 22 mars och som senast 25 april.

Påskfullmånen 2023 är torsdag 6 april (alltså på skärtorsdagen) och nästföljande söndag, 9 april, blir därmed påskdagen 2023. Påskdagens datum har också betydelse för en rad övriga högtidsdagar, bl.a. fettisdagen som infaller 21 februari och Kristi himmelsfärdsdag den 18 maj.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-07

När ska man ta bort påskpyntet?

av

Kort svar: Påskpyntet kan antingen tas bort vid annandag påsk eller under den söndag som följer på påskdagen (andra söndagen i påsktiden).

Påskpyntet är oftast inte lika omfattande som julpyntet. Det som brukar finnas är påskägg, i form av bildägg, påskkycklingar, påskharar och någon form av påskris. Oftast tas påskpyntet fram under veckan före påskhelgen, den helg som heter ”stilla veckan”.

Påsken är sedan en högtid som egentligen pågår till och med pingstdagen även om själva påskhelgen slutar på annandag påsk. Därför brukar en del ta bort påskpyntet redan på annandag påsk. Kulturhistorikern Edward Blom menar dock att påskpyntet ska vara kvar åtminstone påskveckan ut:

I dag är det den andra påsksöndagen och sista dagen i påskoktaven. Det innebär att det är sista dagen man firar påsk för fullt. I kväll får man ta bort påskpyntet, men då påsken enligt kyrkoåret pågår länge ännu, kan man också ha kvar det några veckor till

Påskpyntet ska således tas bort tidigast andra söndagen i påsktiden, alltså söndagen direkt efter påskdagen. Man kan dock ha kvar påskpyntet i åtminstone ett par veckor även därefter.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-24

Källor: Edward Blom, twitter 2022-04-24

När börjar påskhelgen?

av

Kort svar: Påskhelgen börjar på långfredagen. Ibland räknar man även med skärtorsdagen i själva påskhelgen.

Påskhelgen är den viktigaste under det kristna kyrkoåret. Under dessa helgdagar firas minnet av Jesus död och uppståndelse och det är därmed en tradition som firats i Sverige sedan kristendomen kom till landet.

De dagar som är ”röda dagar” i anslutning till påsk är, förutom själva påskdagen, även långfredagen och annandag påsk. Därmed brukar man räkna med att påskhelgen börjar på långfredagen och avslutas i och med annandag påsk.

Före 1772 var även skärtorsdagen och tredje respektive fjärdedag påsk helgdagar. Även om skärtorsdagen inte varit helgdag sedan dess är det inte ovanligt att man jobbar halvdag, eftersom det är dag före helgdag. Därför brukar man ibland räkna in skärtorsdagen i påskhelgen, men det är inte det vanliga.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-12

Källa: ”påskhelg” SO (läst 2022-04-12)

Vad är påskbrev?

av

Kort svar: Ett påskbrev är en målad teckning med påskmotiv som förr överlämnades anonymt till mottagaren under påskhelgen.

En av de traditioner som funnits kring påskhelgen är att dela ut påskbrev. Så här beskrivs traditioner med påskbrev hos ISOF:

Ett påskbrev är en målad teckning, ofta föreställande en häxa på väg till Blåkulla eller något annat påskmotiv. Ofta skrev man också en vers på breven. Långt in på 1900-talet var det vanligast att överlämna breven anonymt – man skulle smyga fram till ett hus, rycka upp dörren, kasta in brevet och sedan springa därifrån så snabbt som möjligt.

Traditionen med påskbrev beskrivs oftast som en ”västsvensk” tradition och sammankopplas inte sällan med att ”gå påskkärring” på påskafton. Så här beskrivs traditionen från Värmland under sent 1800-tal:

Det roligaste barnen visste var att rita påskbrev och skicka till varandra – en allmän sedvänja i västra Värmland. Breven föreställde färggranna roliga gubbar. I varje brev lades en karamell och det förseglades med lacksigill. Undra på att påsklördagen motsågs med spänning.

På påskbreven skulle man dessutom skriva någon form av skämtsam vers och rimma på orden ”raka, kvast eller smörjhorn” och avsluta med en signatur som inte var ens riktiga namn.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor: ”Påskbrev” Nordiska museet

”Påskbrev” SAOB

”Påskbrev” ISOF

När började veckan före påsk kallas ”stilla veckan”?

av

Kort svar: Benämningen ”stilla veckan” för veckan före påsk går tillbaka till första halvan av 1800-talet.

”Stilla veckan” är i kyrklig tradition den vecka som leder fram till påskhelgen och som bl.a innehåller dagar som skärtorsdagen och långfredagen. Veckan kallas numera också för påskveckan.

Att kallas veckan för ”stilla veckan” är något som man gjort i Sverige ”sedan senare hälften av 1800-talet” enligt ne.se. Men redan 1839 så kallar en skribent i Skånska Posten veckan för ”stilla veckan” och sedan finns det ytterligare en handfull tidningsbelägg från mitten av 1800-talet.

Det är dock så att merparten av beläggen är, precis som NE skriver, från andra halvan av 1800-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor:

”stilla veckan” ne.se (läst 2022-04-11)

Skånska Posten 1839-04-10

Vilken vecka är påskveckan?

av

Kort svar: Påskveckan är i kyrklig tradition den vecka som börjar på påskdagen och alltså infaller efter påskhelgen. Men i dagligt tal är påskveckan den vecka som infaller före påskhelgen.

En vanlig uppfattning kring påsk är att veckan som leder fram till påsk heter påskveckan. Den veckan (som bl.a. innehåller dymmelonsdagen, skärtorsdagen och långfredagen) heter, åtminstone inom kristna miljöer, i själva verket stilla veckan eller dymmelveckan och är ett namn som använts sedan slutet av 1800-talet.

Att använda benämningen ”påskveckan” för veckan före påsk är dock något som sanktioneras av de olika svenska ordböckerna från Svenska Akademin:

påsk­veckan veckan närmast före påsk­helgen (SAOL, 2015)

veckan närmast före påsk (SO, 2021)

om veckan närmast före påsk (räknad fr. o. m. palmsöndagen t. o. m. påskaftonen, stundom fr. o. m. måndagen före påsk t. o. m. påskdagen); (SAOB, 1955)

Svenska kyrkan skriver däremot:

Alla dagar från skärtorsdagen fram till annandag påsk kallas i folkmun för ”påsken”. Men det är egentligen påskdagen, den dag då Jesus uppstod, som inleder påskveckan. 

Och så här skriver Institutet för språk och folkminnen

I dagligt tal kallas veckan innan påsk även för påskveckan, men i den kyrkliga kalendern är påskveckan den som ligger efter påsk och inleds med påskdagen.

Slutsatsen blir alltså att ”påskveckan” i strikt kyrklig mening är som börjar på påskdagen och sedan fortlöper veckan efter påsk, men i dagligt tal så är påskveckan benämning på veckan före påsk.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor:

Svenska Akademins ordböcker

Svenska kyrkan ”Påsk” (läst 2022-04-11)

ISOF ”Påskdagen” (läst 2022-04-11)

Vad är ett bildägg?

av

Kort svar: Ett bildägg är ett påskägg med målningar på utsidan som man fyller med godis.

Ägget är den mat som flest svenskar anser vara oumbärlig till påskbordet. Men ägget finns också i form av målade och ihåliga ägg, ofta tillverkade i hårt papper, som man fyller med smågodis på påskafton. Dessa godisägg kallas i butiken ibland för ”bildägg” för att skilja dem från andra typer av påskägg.

Ordet ”bildägg” finns belagt i tidningstext från sent 1960-tal. Exemplet nedan är från Dagens Nyheter påsken 1970:

I början av 2020-talet verkar det enbart vara Ica av de större matvarubutikerna som använder ordet bildägg om denna typ av påskägg.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-07

Källor:

KB:s tidningsdatabas, sökord ”bildägg”

Sökning på ordet ”bildägg” 2022-04-07 på coop.se, ica.se, willys.se samt mathem.se

När är påsken 2022?

av

Kort svar: Påskafton 2022 infaller lördag 16 april och påskdagen söndag 17 april.

Påskens datum varierar som bekant och kan infalla så tidigt som 22 mars och så sent som 25 april. När påsken infaller beror på vilket datum påskfullmånen (alltså den i tabeller framräknade fullmåne som kommer närmast efter den kalendariska vårdagjämningen).

Påskfullmånen 2022 infaller den 16 april och det är även då som den astronomiska fullmånen kan skådas. Eftersom 16 april är en lördag så blir nästkommande söndag, alltså dagen därefter, påskdagen.

Påskris på Hötorget i Stockholm.

Påskdagens datum har också betydelse för en rad övriga högtidsdagar, bl.a. fettisdagen som infaller 1 mars och Kristi himmelsfärdsdag den 26 maj.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-20

Varför äter vi lax till påsk?

av

Kort svar: Laxen finns med på påskbordet eftersom den var tillgänglig att fisk och bereda under våren då påsken inföll.

Traditionellt har påsken inte varit en stor mathögtid i Sverige. Eftersom påsken inföll under en period på våren då det var långt sedan senaste skörden och senaste slakten var förråden inte i närheten lika välfyllda som kring jul. Därför åt man ofta det som fanns tillgängligt – ägg och fisk.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-1.png

Laxen var möjlig att fiska i åar och kunde därefter tillredas antingen genom gravning eller rökning. Eftersom den var möjlig att fiska i mars och april då påsken infaller blev den också bra att använda som påskmat. På långfredagen, som var fastedag, kunde det serveras gravad lax och saltad sill eller salt laxrygg med korint- eller kaprissås till. När det sedan blev påskafton bytte laxen smak och man serverade den rökt, men även rökt kolja och sik förekom.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källor: ”Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

”Varför äter vi ägg, lamm och lax nu i påsk?” Sydsvenskan 2018-03-29

Vad är skillnaden mellan julmat och påskmat?

av

Kort svar: Även om det finns likheter mellan julens och påskens mat är skillnaderna att julmaten mer handlar om olika typer av kötträtter, medan påskmaten i större utsträckning fokuserar på fisk.

När man i olika undersökningar låtit svenskar rangordna vilken mat som är viktigast till jul respektive påsk finns det några rätter som är lika. Den inlagda sillen hamnar högt upp både bland julbordets och på påskbordets favoriter. Dessutom är såväl julmust respektive påskmust som julöl och påsköl populära drycker som liknar varandra.

Kring övriga favoriter finns det också tydliga likheter men den slående skillnaden är att de rätter som kommer i topp på julbordet är kötträtter – julskinka, köttbullar och prinskorv samt varm Janssons frestelse. På påskbordet däremot är det fisk och ägg som toppar – kokta ägg och olika typer av lax, samt givetvis den inlagda sillen (som ju också finns på julbordet).

Påskmat

Nu ska det sägas att laxen och äggen även finns med på de flesta topplistor kring julmat och på motsvarande sätt finns köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse (dock inte påskskinka) med på påskens topplistor. Skillnaden är att de då hamnar längre ner.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-04-01)