Etikettarkiv: påsk

Hur länge har vi ätit påskskinka i Sverige?

av

Kort svar: Före 1800-talet var rimmad skinka något man åt under vårens högtider (ex. påsk). Modern ”påskskinka” lanserades i Sverige under mitten av 1900-talet.

Fläskkött har funnits i det svenska köket i flera tusen år. I det gamla bondesamhället slaktades grisarna i oktober och december för att sedan saltas in så att det skulle räcka till nästa slakt. En eller ett par grisar sparades dock till lucia då de slaktades för att man skulle få färskt kött till julfirandet.

Man skulle kunna tro att julskinkan är en rest från detta, men som Ebbe Schön skriver (s. 16):

Julskinkan har dock inte så värst gamla anor. I regel åt man andra delar av grisen vid jul – skinkan brukade man salta ner och spara till våren.

Att äta skinka är alltså traditionellt (före mitten av 1800-talet) inte något som förknippats med jul utan snarare med vårens högtider. Mathistorikern Richard Tellström menar att de rimmad (alltså saltad) skinka var något som man i Sverige åt främst på vårkanten och sommaren. Det var skinkorna som saltades in i samband med luciaslakten som man åt då.

Den absolut viktigaste högtiden under våren sedan Sverige kristnats var givetvis påsken. Under fyrtio dagar före påskhelgen var det dessutom under katolsk tid fasta, vilket gjorde att både kött och ägg var otillåten mat. Därför är det inte en orimlig tanke att den rimmade skinkan förr var en del av påskens måltid.

Modern påskskinka

Under slutet av 1800-talet, i samband med nationalromantikens försök att återuppliva en gammal svensk bondekultur, blev den kokta julskinkan vanlig på julborden, däremot inte på påskborden. Tellström menar att:

påskskinka, en rimmad skinka (ibland lättrökt) till påskfirandet och såld under namnet ”påskskinka”, först uppträder på 1940-talet med blir vanligt förekommande först under 1960-talets andra hälft.

Om man söker i tidningarnas annonser förekommer ordet ”påskskinka” första gången till påsken 1941:

Dagen Nyheter 8 april 1941

Frekvensen av annonser ökar sedan tydligt under 1960-talet. Dock är påskskinkan inte en rätt som ens har nått i närheten samma popularitet som julskinkan, som påskmat är det ägg, sill och lax som dominerar. Även om man inom daglivaruhandeln försökt lansera både advents- och helgskinka under lång tid.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-04-13

Källor:

e-postintervju med Richard Tellström

Schön, Ebbe (1998) Svenska traditioner Semic : Sundbyberg

Swahn, Jan-Öjvind (2017) Matens historia. Från A till Ö. Ordalaget förlag _ Bromma

Vad är påskris?

av

Kort svar: Påskris är späda björkkvistar som man inför påskhelgen pyntar med färgglada fjädrar.

Efter julen är påsken den högtid som svenskarna pyntar mest inför. Men till skillnad från julens ofta överdådiga pyntande med granar, tomtar, adventsljusstakar och annat så påskens pynt mer sparsmakat.

Något som runt hälften av de tillfrågade i undersökningar pyntar med är påskris. Påskriset har gamla anor i Sverige, men tidigare snarast i form av ris som man antingen under fastlagen eller på långfredagen använde för att minnas Jesus lidande.

Den äldre traditionen med fastlagsris ersattes vid förra sekelskiftet av påskriset. Enligt Swahn började man runt huvudstaden med påskris eftersom:

de i stockholmstrakten vanliga, inomhusdrivna och odekorerade påskrisen övertog fastlagsrisens pynt i form av mångfärgat dun.

Numera är påskris inget annat just björkris som dekoreras med färglada fjädrar och som man pyntar med från stilla veckan och framåt.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-02-20)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma:Ordalaget

Vad är påsköl?

av

Kort svar: Påsköl är öl som bryggs speciellt till påsk. Det finns inga särskilda kriterier för hur en påsköl ska smaka.

Att dricka öl till de olika årshögtiderna går långt tillbaka i nordisk historia. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:

Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.

Dock är påsköl som vi känner idag en relativt ny företeelse i Sverige. Det var 1991 som Carlsberg lanserade en svensk variant av den danska påskebrygd. Men vad är typiskt för en påsköl idag?

Det finns egentligen inga kriterier för vad en påsköl ska innehålla eller hur den ska smaka. Traditionellt har både julöl och påsköl bryggts i en stil som gör att det ”mörkt, sött och starkt”. Systembolaget skriver:

Påsköl liksom julöl tillhör en mörkare och fylligt maltig ölstil som kan vara kryddig. Påskölen är dock ofta ljusare och alkoholsvagare än julöl. En orsak kanske är att fisk, lamm och ägg är dominerande rätter till påsk där ett lättare öl passar bättre och att vi gillar att dricka lättare drycker på våren. 

Med dagens stora utbud av bryggerier finns det mängder av olika påskölsvarianter – från ljusa lager till mörka stout.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-02-20

Källa: ”Säsongsöl” systembolaget.se

Varför skall man äta semlor på fettisdagen?

av

Kort svar: Att vi äter semlor på på fettisdagen är för att det är den sista dagen före den fyrtio dagar långa fastan. Således är det en festdag då man får äta fet mat.

Inför påsk har den kristna kyrkan en fyrtio dagar lång fasta. De tre dagarna precis före påskfastan kallas fastlagen. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”.

Källa: Flickr

Fastlagens innehåll har varierat över landet. Gemensamt har dock varit olika typer av fester, karnevaler samt god och fet mat. Syftet med fastlagen har helt enkelt varit att förbereda sig inför den kommande fastan.

Sedan ganska lång tid tillbaka är det framförallt semlan som kommit att symbolisera fastlagen i allmänhet och fettisdagen i synnerhet. Ordet semla kommer från latinets simila som betyder ”det finaste mjölet” och var från början en beteckning på bullar bakade just på det fina mjölet. Numera är en semla en gräddig bakelse med mandelmassa, även om nyare varianter som t.ex. semmelwrapen kommit på senare år.

Att vi äter semlan på fettisdagen (även om många tjuvstartar redan i januari) beror alltså på att det var den sista dagen inför påskfastan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor:

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

När är påsken 2020?

av

Kort svar: Påskdagen 2020 infaller söndagen den 12 april och påskaftonen är på lördagen 11 april.

Påsken är kristendomens viktigaste högtid – när Jesus död och uppståndelse firas. Till skillnad från julen då Jesus födelse firas så infaller påsken på olika datum varje år.

Datumet för påsken utgår från två saker:

  1. Vårdagjämningen (fast egentligen inte den astronomiska)
  2. Fullmånen (fast inte heller där den astronomiska)

Ska man vara korrekt så infaller påskdagen den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen efter den kalendariska vårdagjämningen (som är bestämd till 21 mars).

År 2020 är påskfullmånen onsdagen den 8 april och den första söndagen därefter är 12 april – således är påskdagen 12 april.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-04)

Källor: 

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

”Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30

När är fettisdagen 2020?

av

Kort svar: Fettisdagen 2020 infaller tisdagen den 25 februari.

Semlor kan numera köpas i affärer åtminstone från och med dagarna efter jul. Precis som med julmust och liknande förflyttar sig premiären successivt bakåt i kalendern.

http://www.fotoakuten.se

Traditionellt är dock ätandet av semlan starkt förknippat med fettisdagen, den sista dagen i fastlagen och alltså den sista dagen före den kristna påskfastan. Fettisdagens datum är alltså beroende av påskens datum.

Påskdagen 2020 infaller söndagen den 12 april och eftersom fettisdagen är knappt sju veckor före så är fettisdagen 2020 tisdagen den 25 februari. Och det är då man traditionellt äter semlor.

Skrivet av Mattias Axelsson (2019-01-05)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Vad äter man för mat till påsk i Sverige?

av

Kort svar: På påsken äter svenskar främst ägg, sill och lax. 

Under veckan inför påskhelgen ökar livsmedelsförsäljningen med en miljard jämfört med en normalvecka och mest mat handlar svenskar på skärtorsdagen. Men vad är det då för mat som svenskar äter på påskbordet?

Påskmat

När Svensk handel i sin årlig undersökning 2019 frågade svenskar vilket som var viktigast på påskbordet (tre alternativ kunde väljas) framom följande lista.

  • Ägg – 52 procent
  • Sill – 30 procent
  • Lax – 18 procent
  • Köttbullar -17 procent
  • Janssons frestelse – 17 procent
  • Prinskorv – 8 procent
  • Lamm – 8 procent

Jämför man påskmaten med julmaten så finns det tydliga likheter. Förutom att skinka saknas på påskbordet (påskskinka eller helgskinka har lanserats men inte fått något större genomslag) så är rätterna snarlika. Sill, lax, köttbullar, Janssons frestelse och prinskorv är alla givna inslag på de svenska julborden såväl som på påskborden.

Vad gäller dryck så dominerar påskmust (som 75 procent vill ha). Påsköl (som kan köpas på påskafton) och snaps är också populärt (en tredjedel föredrar dessa drycker).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-04-19)

Källor:

”Påskmust viktigaste drycken till påsk” pressmeddelande från Sveriges bryggerier 2010-03-15

”Svensk Handels påskrapport 2019”