Etikettarkiv: påsktupp

När ska man ta bort påskpyntet?

av

Kort svar: Påskpyntet kan antingen tas bort vid annandag påsk eller under den söndag som följer på påskdagen (andra söndagen i påsktiden).

Påskpyntet är oftast inte lika omfattande som julpyntet. Det som brukar finnas är påskägg, i form av bildägg, påskkycklingar, påskharar och någon form av påskris. Oftast tas påskpyntet fram under veckan före påskhelgen, den helg som heter ”stilla veckan”.

Påsken är sedan en högtid som egentligen pågår till och med pingstdagen även om själva påskhelgen slutar på annandag påsk. Därför brukar en del ta bort påskpyntet redan på annandag påsk. Kulturhistorikern Edward Blom menar dock att påskpyntet ska vara kvar åtminstone påskveckan ut:

I dag är det den andra påsksöndagen och sista dagen i påskoktaven. Det innebär att det är sista dagen man firar påsk för fullt. I kväll får man ta bort påskpyntet, men då påsken enligt kyrkoåret pågår länge ännu, kan man också ha kvar det några veckor till

Påskpyntet ska således tas bort tidigast andra söndagen i påsktiden, alltså söndagen direkt efter påskdagen. Man kan dock ha kvar påskpyntet i åtminstone ett par veckor även därefter.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-24

Källor: Edward Blom, twitter 2022-04-24

Varför har vi påskkycklingar till påsk?

av

Kort svar: Både tuppen (via berättelsen om Jesus korsfästelse) och hönan (via äggen) har anknytning till påsk. Under tidigt 1900-tal  lanserades även påskkycklingar, troligen eftersom de passar väl in både till färgen (gula) och som unge till tupp och höna.

Påsken infaller alltid på våren då hönorna värper mycket ägg. Eftersom fastan som föregår påsken förbjöd ägg som mat kom påsken att bli en helg då man åt mycket ägg.

Tuppen har sin anknytning till påsken genom berättelsen om Jesus korsfästelse. Så här står det i Markusevangeliet:

I sam­ma ögon­blick gol tup­pen för and­ra gång­en. Då kom Petrus ihåg detta som Jesus ha­de sagt till ho­nom: ”In­nan tup­pen har galt två gång­er skall du tre gång­er ha förne­kat mig.” Och han brast i gråt.

Så här skriver Kalmar läns museum:

Tuppen har ofta förekommit som motiv på påskkort som Jenny Nyström har gjort, men då med en humoristisk underton. Han är avbildad tillsammans med hela sin familj bestående av en eller flera hönor samt kycklingar.

Så kopplingen mellan påsken och kycklingarna torde gå dels via påsktuppen på påskkort och dels via hönorna som värper påskäggen. Exakt när påskkycklingarna börjar användas som prydnad är inte helt klarlagt, men de tidigaste beläggen som går att finna är från början av 1900-talet.

NM.0309996 _1.jpg
Foto från Nordiska Museet.

De första annonserna för påskkycklingar dyker upp i DN och SvD under 1920-talet och då är det dels som tips för hur man själv kan göra påskkycklingar för dekoration och dels i vilka affärer som man kan köpa dem.

dn1922-04-15
Annons från DN 1922-04-15

svd19360415.png

Annons ur SvD 1936-04-05

Man kan då anta att påskkycklingar har förekommit i svenska hem kring påsk före de lanseras i affärerna till försäljning.

Vid påsken 1941 så kallar NK i en annons i DN påskharen, tillsammans med ägget, kycklingen och hönan för ett av de ”traditionella påskattributen”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-04-04)