Vilken mat är viktigast för svenskar till påsk?

Kort svar: Ägg, lax och inlagd sill är de viktigaste rätterna för svenskar till påsk.

Påskens mat är i Sverige mer sparsmakad än julens frosseri i kött och mer inriktad på fisk, men har fler rätter än midsommarbordet. Historiskt har påsken inte varit en stor mathögtid – ägg och olika typer av fisk var det som brukade förekomma. Äggen och fisken, i form av lax och sill, är rätter som numera är populära.

Påskmat

Sifo undersökte 2019 vad svenska folket ansåg som viktigast på påskbordet.

  1. Ägg (31 procent)
  2. Sill (22 procent)
  3. Påskmust (11 procent)
  4. Lax (9 procent)
  5. Köttbullar (9 procent)
  6. Lamm (3 procent)
  7. Påsköl (3 procent)
  8. Prinskorv (2 procent)
  9. Snaps (2 procent)

När Svensk handel i sin årlig undersökning 2019 frågade svenskar vilket som var viktigast på påskbordet (tre alternativ kunde väljas) framom följande lista.

  1. Ägg – (52 procent)
  2. Sill – (30 procent)
  3. Lax – (18 procent)
  4. Köttbullar – (17 procent)
  5. Janssons frestelse – (17 procent)
  6. Prinskorv – (8 procent)
  7. Lamm – (8 procent)

Coop använde 2018 Demoskop för att ta reda på vad svenskar föredrog på påskbordet.

  1. Ägg (73 procent)
  2. Påskmust (52 procent)
  3. Inlagd sill (51 procent)
  4. Lax (47 procent)
  5. Köttbullar (41 procent)
  6. Potatis (36 procent)
  7. Påskgodis (32 procent)
  8. Prinskorv (30 procent)
  9. Janssons frestelse (25 procent)
  10. Snaps (19 procent)

Det som är återkommande är att ägg, sill, lax, påskmust och även köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse är återkommande bland de populäraste rätterna på påskbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källor: Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

Påskbordets 9 viktigaste rätter” elle.se 2019-04-14

Ägg ohotad favorit på påskbordet” coop.se 2018-03-23

Svensk Handels påskrapport 2019

Varför är påsken gul?

Kort svar: Ingen vet egentligen varför påskens färg är gul, men det troligaste är att det finns en koppling till symboler som ägg, kycklingar och påskliljor samt till solen.

De två stora kristna högtiderna i Sverige – jul och påsk – är båda förknippade med en specifik färg, rött för julen och gult för påsken. Påskens gula färg har dock ingenting med kyrkan eller kristendomen att göra utan går troligare att härleda ur folklig tradition. Jonas Engman Nordiska museet säger:

Det är säkert ingen slump [att påskens färg är gul], men vi vet inte riktigt varför det blev gult. Kanske har det med solen att göra, eller äggula. Det är ofta nationalromantiken som uppfinner mycket av det här

Det tråkiga svaret på frågan om påsken färg är helt enkelt att vi inte veta varifrån färgen kommer. Det finns såklart en rad symboler för påsken som har bidragit – kycklingar, ägget och påskliljorna.

Påskliljor

En annan hypotes handlar om att solens färg på något vis påverkat – ”att gult syftar på vårsolen, som lyser allt klarare och starkare på himlen vid denna tid på året”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-31

Källor:

Sol, ägg och kycklingar – därför har påsken blivit gul” Hela Hälsingland 2016-03-24

Påskens gula färg” svd.se 2015-04-15

Vad är ”traditionell påskmat”?

Kort svar: När Sverige var ett jordbrukssamhälle var påsken ingen stor mathögtid, men ägg och olika typer av fisk var det som brukade förekomma.

Julen är den stora mathögtiden även historiskt i Sverige. Påsken däremot infaller under en period då det ofta var ganska tomt i gårdens förråd. Skörd och slakt låg åtminstone ett halvår bak i tiden och det skulle dröja innan det var möjligt att börja fylla förråden igen. Påsken var alltså inte någon större mathögtid före förra seklet.

Om man ska hitta någon mat som var ”traditionell påskmat” kan vi ändå identifiera ägg och fisk. Åtminstone i södra Sverige hade hönorna börjat värpa de första våräggen, i alla fall om påsken inte var väldigt tidig. Under fastan, som iakttogs noga så länge Sverige var katolskt, fick man inte äta av äggen men vid påskhelgen var det igen fritt fram.

Rökt lax

Fisken var tillgänglig året runt vilket gjorde den lämplig som påskmat. På långfredagen, som var fastedag, kunde det serveras gravad lax och saltad sill eller salt laxrygg med korint- eller kaprissås till. När det sedan blev påskafton bytte laxen smak och man serverade den rökt, men även rökt kolja och sik förekom.

Det är sedan under 1900-talet som den moderna påskmaten successivt börjar introduceras. Runt andra världskriget försöker man lansera påskskinka och även påskmust kommer däromkring. Under andra halvan av förra seklet tillkommer smårätter från julbordets smörgåsbord – ex. inlagda sillar, prinskorv, köttbullar och Janssons frestelse.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källa: Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

Vilken mat ska man äta på fettisdagen?

Kort svar: Eftersom fettisdagen var den sista dagen inför fastan åt man gärna fet mat, ex. fläsk eller mjölkprodukter.

Fettisdagen är mest förknippad med semlan som genom historien gått från en bulle som åts varm efter maten till en gräddstinn fikabulle. Att man åt semla (eller fastlagsbulle) berodde på att fettisdagen var den sista dagen före påskfastan.

Förutom att äta semlor fanns det tidigare många matiga traditioner förknippade med fastlagen i allmänhet och fettisdagen i synnerhet. Under dessa tre dagar är det fokus på mat och fest. Så här skriver Institutet för språk och folkminne:

[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Särskilt i norra Sverige finns det en tradition att på fettisdagen äta bruna brönor med fläsk och sedan avsluta måltiden med en fettisdagsbulle.

Att det var så stort fokus på fläsk och ägg beror på att den maten inte ingick i fastematen. Så efter fettisdagen fick man (förutom på söndagarna) inte äta vare sig fläsk elle ägg.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-02-20) 

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

Vad äter man för mat till påsk i Sverige?

Kort svar: På påsken äter svenskar främst ägg, sill och lax. 

Under veckan inför påskhelgen ökar livsmedelsförsäljningen med en miljard jämfört med en normalvecka och mest mat handlar svenskar på skärtorsdagen. Traditionellt har påsken inte varit en stor mathelg, Men vad är det då för mat som svenskar äter på påskbordet numera?

Påskmat

Det finns en rad undersökningar om vad svenskar föredrar för mat till påsk. Svensk handels årliga undersökning från 2019 ger en bra bild av vad som är populärast.

  1. Ägg – 52 procent
  2. Sill – 30 procent
  3. Lax – 18 procent
  4. Köttbullar -17 procent
  5. Janssons frestelse – 17 procent
  6. Prinskorv – 8 procent
  7. Lamm – 8 procent

Jämför man påskmaten med julmaten så finns det tydliga likheter. Förutom att skinka saknas på påskbordet (påskskinka eller helgskinka har lanserats men inte fått något större genomslag) så är rätterna snarlika. Sill, lax, köttbullar, Janssons frestelse och prinskorv är alla givna inslag på de svenska julborden såväl som på påskborden.

Vad gäller dryck så dominerar påskmust (som 75 procent vill ha). Påsköl (som kan köpas på påskafton) och snaps är också populärt (en tredjedel föredrar dessa drycker).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-04-19)

Källor:

Påskmust viktigaste drycken till påsk” pressmeddelande från Sveriges bryggerier 2010-03-15

Svensk Handels påskrapport 2019

Varför har vi påskkycklingar till påsk?

Kort svar: Både tuppen (via berättelsen om Jesus korsfästelse) och hönan (via äggen) har anknytning till påsk. Under tidigt 1900-tal  lanserades även påskkycklingar, troligen eftersom de passar väl in både till färgen (gula) och som unge till tupp och höna.

Påsken infaller alltid på våren då hönorna värper mycket ägg. Eftersom fastan som föregår påsken förbjöd ägg som mat kom påsken att bli en helg då man åt mycket ägg.

Tuppen har sin anknytning till påsken genom berättelsen om Jesus korsfästelse. Så här står det i Markusevangeliet:

I sam­ma ögon­blick gol tup­pen för and­ra gång­en. Då kom Petrus ihåg detta som Jesus ha­de sagt till ho­nom: ”In­nan tup­pen har galt två gång­er skall du tre gång­er ha förne­kat mig.” Och han brast i gråt.

Så här skriver Kalmar läns museum:

Tuppen har ofta förekommit som motiv på påskkort som Jenny Nyström har gjort, men då med en humoristisk underton. Han är avbildad tillsammans med hela sin familj bestående av en eller flera hönor samt kycklingar.

Så kopplingen mellan påsken och kycklingarna torde gå dels via påsktuppen på påskkort och dels via hönorna som värper påskäggen. Exakt när påskkycklingarna börjar användas som prydnad är inte helt klarlagt, men de tidigaste beläggen som går att finna är från början av 1900-talet.

NM.0309996 _1.jpg
Foto från Nordiska Museet.

De första annonserna för påskkycklingar dyker upp i DN och SvD under 1920-talet och då är det dels som tips för hur man själv kan göra påskkycklingar för dekoration och dels i vilka affärer som man kan köpa dem.

dn1922-04-15
Annons från DN 1922-04-15

svd19360415.png

Annons ur SvD 1936-04-05

Man kan då anta att påskkycklingar har förekommit i svenska hem kring påsk före de lanseras i affärerna till försäljning.

Vid påsken 1941 så kallar NK i en annons i DN påskharen, tillsammans med ägget, kycklingen och hönan för ett av de ”traditionella påskattributen”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-04-04)

Vilken dag får barnen påskägg med påskgodis?

Kort svar: Traditionen att dela ut påskägg fyllda med godis varierar och i vissa delar av landet är det på skärtorsdagen man gör det och i andra delar är det på påskafton.

Sötsaker i påskägg finns belagt sedan mitten av 1800-talet. I en artikel i GP från 1866 skriver man:

Ty i afton är det Påskafton, och en gammal sed fodrar att i then nattene skola de små ha påskägg med ”pullor” i

Pullor i citatet syftar på [socker]pullor, alltså sockergryn eller små bitar av socker. Det är inte smågodis som vi tänker oss det idag. Men redan 1866 kallades alltså bruket att ge barn sötsaker i påskägg för ”gammal sed” vilket indikerar att traditionen går tillbaka åtminstone till första halva av 1800-talet. Och då var det på påskafton som sötsakerna delades ut.

Under slutet av 1930-talet introducerades sen smågodis i Sverige. Några årtionden dessförinnan så hade påskharen introducerats i Sverige. Den kom från Tyskland i början av 1900-talet och dess roll i påskfirandet kan till viss del liknas vid jultomtens roll i julfirandet. På samma sätt som jultomten blivit en gåvogivare var det påskharen som delade ut påskägg.

Men förutom påskharen så finns ytterligare en figur som sammankopplas med god – påskkärringen. Påskkärringen har utvecklats till en tradition där barn klär ut sig till häxor och går runt i bostadsområdet och tigger godis.

Whole_easter_egg.jpg

Vilken dagar som används för att gå påskkärring är  olika, men klart knutet till olika delar av landet. Att gå påskkärring på påskafton är tydligt knutet till västra Sverige medan skärtorsdagen förekommer på andra platser.

Så vilken dag barnen ska få påskägg med godis kan alltså variera. Etnologen Anna Burstedt säger så här:

Om man kopplar påskägget till brytandet av den 40 dagar långa fastan så är den stora festdagen på påskafton och den dag då man dukar upp och äter bland annat de många ägg som värps. Kopplar man påskägget däremot mer till påskkärringarna som kommer på skärtorsdagen, som att det är något de ska få i gåva för att inte göra ”häxbus” så blir det så klart på skärtorsdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-25, uppdaterad 2021-04-01)

Källor: Haren och äggen står för liv och födelse” Sydsvenska Daglbladet 2011-03-15

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

GP 1866-03-31

Varför äter vi ägg till påsk?

dscf0063-1.JPG

Kort svar: Under påskfastan fick man inte äta ägg. Under perioden värpte hönorna många ägg. När fastan tog slut fanns många ägg att äta.

Ingen mat förknippas väl så med en högtid som ägg gör med påsk. Vid påsk fördubblar genomsnittssvensken sin äggkonsumtion från drygt kokta 2 ägg till drygt kokta 4 ägg.

Men varför äter vi egentligen ägg till påsk? Att ägg blivit påskens stora matsymbol hänger samman med den kristna påskfastan som löper under fyrtio dagar – från askonsdagen till påskafton.

Under den fyrtio dagar långa fastan var ägg en av de maträtter som inte fick ätas. Samtidigt som ingen åt ägg började hönorna värpa – våren är nämligen en tidpunkt då hönor lägger särskilt mycket ägg. Alla ägg som värptes lades alltså på hög och när fastan äntligen var över på påskdagen så fanns det mängder av ägg att frossa i. Maxén och Lindroth sammanfattar:

Vårt äggätande är alltså både en kvarleva från den katolska tiden och styrt av förutsättningarna i naturen

Ägget har sedan blivit en symbol för en massa olika saker. En del kristna tolkar ägget som den grav där Jesus låg och att knäcka skalet symboliserar hur Jesus uppstod från det döda. Lägg därtill att ägget har varit en symbol för liv i många olika samhällen. Carl von Linné hade t.ex. ett ägg på sitt adelsvapen och hade dessutom som motto ”allt liv kommer från ägget”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-04-08, uppdaterad 2013-02-23)

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Maxén Maria och Helena Waldetoft Lindroth (1995) Glad påsk! Nordiska Museets Förlag: Stockholm