Vad är skillnaden mellan julmat och påskmat?

Kort svar: Även om det finns likheter mellan julens och påskens mat är skillnaderna att julmaten mer handlar om olika typer av kötträtter, medan påskmaten i större utsträckning fokuserar på fisk.

När man i olika undersökningar låtit svenskar rangordna vilken mat som är viktigast till jul respektive påsk finns det några rätter som är lika. Den inlagda sillen hamnar högt upp både bland julbordets och på påskbordets favoriter. Dessutom är såväl julmust respektive påskmust som julöl och påsköl populära drycker som liknar varandra.

Kring övriga favoriter finns det också tydliga likheter men den slående skillnaden är att de rätter som kommer i topp på julbordet är kötträtter – julskinka, köttbullar och prinskorv samt varm Janssons frestelse. På påskbordet däremot är det fisk och ägg som toppar – kokta ägg och olika typer av lax, samt givetvis den inlagda sillen (som ju också finns på julbordet).

Påskmat

Nu ska det sägas att laxen och äggen även finns med på de flesta topplistor kring julmat och på motsvarande sätt finns köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse (dock inte påskskinka) med på påskens topplistor. Skillnaden är att de då hamnar längre ner.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-04-01)

Vilken mat är viktigast för svenskar till påsk?

Kort svar: Ägg, lax och inlagd sill är de viktigaste rätterna för svenskar till påsk.

Påskens mat är i Sverige mer sparsmakad än julens frosseri i kött och mer inriktad på fisk, men har fler rätter än midsommarbordet. Historiskt har påsken inte varit en stor mathögtid – ägg och olika typer av fisk var det som brukade förekomma. Äggen och fisken, i form av lax och sill, är rätter som numera är populära.

Påskmat

Sifo undersökte 2019 vad svenska folket ansåg som viktigast på påskbordet.

  1. Ägg (31 procent)
  2. Sill (22 procent)
  3. Påskmust (11 procent)
  4. Lax (9 procent)
  5. Köttbullar (9 procent)
  6. Lamm (3 procent)
  7. Påsköl (3 procent)
  8. Prinskorv (2 procent)
  9. Snaps (2 procent)

När Svensk handel i sin årlig undersökning 2019 frågade svenskar vilket som var viktigast på påskbordet (tre alternativ kunde väljas) framom följande lista.

  1. Ägg – (52 procent)
  2. Sill – (30 procent)
  3. Lax – (18 procent)
  4. Köttbullar – (17 procent)
  5. Janssons frestelse – (17 procent)
  6. Prinskorv – (8 procent)
  7. Lamm – (8 procent)

Coop använde 2018 Demoskop för att ta reda på vad svenskar föredrog på påskbordet.

  1. Ägg (73 procent)
  2. Påskmust (52 procent)
  3. Inlagd sill (51 procent)
  4. Lax (47 procent)
  5. Köttbullar (41 procent)
  6. Potatis (36 procent)
  7. Påskgodis (32 procent)
  8. Prinskorv (30 procent)
  9. Janssons frestelse (25 procent)
  10. Snaps (19 procent)

Det som är återkommande är att ägg, sill, lax, påskmust och även köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse är återkommande bland de populäraste rätterna på påskbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källor: Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

Påskbordets 9 viktigaste rätter” elle.se 2019-04-14

Ägg ohotad favorit på påskbordet” coop.se 2018-03-23

Svensk Handels påskrapport 2019

Vad är ”traditionell påskmat”?

Kort svar: När Sverige var ett jordbrukssamhälle var påsken ingen stor mathögtid, men ägg och olika typer av fisk var det som brukade förekomma.

Julen är den stora mathögtiden även historiskt i Sverige. Påsken däremot infaller under en period då det ofta var ganska tomt i gårdens förråd. Skörd och slakt låg åtminstone ett halvår bak i tiden och det skulle dröja innan det var möjligt att börja fylla förråden igen. Påsken var alltså inte någon större mathögtid före förra seklet.

Om man ska hitta någon mat som var ”traditionell påskmat” kan vi ändå identifiera ägg och fisk. Åtminstone i södra Sverige hade hönorna börjat värpa de första våräggen, i alla fall om påsken inte var väldigt tidig. Under fastan, som iakttogs noga så länge Sverige var katolskt, fick man inte äta av äggen men vid påskhelgen var det igen fritt fram.

Rökt lax

Fisken var tillgänglig året runt vilket gjorde den lämplig som påskmat. På långfredagen, som var fastedag, kunde det serveras gravad lax och saltad sill eller salt laxrygg med korint- eller kaprissås till. När det sedan blev påskafton bytte laxen smak och man serverade den rökt, men även rökt kolja och sik förekom.

Det är sedan under 1900-talet som den moderna påskmaten successivt börjar introduceras. Runt andra världskriget försöker man lansera påskskinka och även påskmust kommer däromkring. Under andra halvan av förra seklet tillkommer smårätter från julbordets smörgåsbord – ex. inlagda sillar, prinskorv, köttbullar och Janssons frestelse.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källa: Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

Vad äter man för mat till påsk i Sverige?

Kort svar: På påsken äter svenskar främst ägg, sill och lax. 

Under veckan inför påskhelgen ökar livsmedelsförsäljningen med en miljard jämfört med en normalvecka och mest mat handlar svenskar på skärtorsdagen. Traditionellt har påsken inte varit en stor mathelg, Men vad är det då för mat som svenskar äter på påskbordet numera?

Påskmat

Det finns en rad undersökningar om vad svenskar föredrar för mat till påsk. Svensk handels årliga undersökning från 2019 ger en bra bild av vad som är populärast.

  1. Ägg – 52 procent
  2. Sill – 30 procent
  3. Lax – 18 procent
  4. Köttbullar -17 procent
  5. Janssons frestelse – 17 procent
  6. Prinskorv – 8 procent
  7. Lamm – 8 procent

Jämför man påskmaten med julmaten så finns det tydliga likheter. Förutom att skinka saknas på påskbordet (påskskinka eller helgskinka har lanserats men inte fått något större genomslag) så är rätterna snarlika. Sill, lax, köttbullar, Janssons frestelse och prinskorv är alla givna inslag på de svenska julborden såväl som på påskborden.

Vad gäller dryck så dominerar påskmust (som 75 procent vill ha). Påsköl (som kan köpas på påskafton) och snaps är också populärt (en tredjedel föredrar dessa drycker).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-04-19)

Källor:

Påskmust viktigaste drycken till påsk” pressmeddelande från Sveriges bryggerier 2010-03-15

Svensk Handels påskrapport 2019

När började man ha köttbullar på julbordet?

Kort svar: Köttbullar introducerades på svenska julbord i början av 1970-talet.

Ett svenskt julbord kan innehålla en rad olika rätter, men när olika undersökningar gjorts för att se vilka rätter som är vanligast är det – förutom julskinkan och sillen – köttbullarna som hamnat i topp. Att just köttbullarna är så populära kan tyckas märkligt med tanke på att de introducerades på det svenska julbordet så sent som i början av sjuttiotalet.

Nedanstående bild är tagen ur Bonniers Kokbok (1960). Här kan man se de rätter som var typiska för sextiotalets julbord – julskinka, dopp i grytan (anledning till att vi säger dopparedan), olika slags korvar, syltor och en hel del annat. De flesta av de rätter som är populära idag finns med, dock inte köttbullarna.

Julbord 1960 - ur Bonniers kokbok(ur Bonniers Kokbok – 1960)

Köttbullarna är en rätt som ofta uppfattas som ”typiskt svensk” (läs t.ex.  Jonathan Metzgers avhandling I köttbullslandet: Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska fältet. Däri citeras bl.a. kokboken Mammas köttbullar från 1964: 

köttbullar /../  är en rätt som är hela svenska folkets egendom. Från norr till söder i hela vårt avlånga land lagas det någon gång i veckan köttbullar i vartenda kök… Drömmen om mammas goda köttbullar finns kanske hos de flesta av oss. (citerat i Metzgers, s. 32)

Men även om köttbullarna varit en del av det svenska köket under en lång tid skulle det dröja innan de tar plats på julbordet. Att enskilda familjer kan ha haft köttbullar som en del av sitt julbord redan före sjuttiotalet är uppenbart men det stora genomslaget kom när ”Husmoderns köksalmanack” i sin utgåva 1970 föreslog köttbullar som en del av julbordet.

Köttbullar /../  är mycket nyare på julbordet än man kan tro. I ”Husmoderns köksalmanack”, som utkommer årligen, nämns inte köttbullar som en naturlig rätt på julbordet förrän 1970 (ne.se)

Under de kommande åren blev köttbullarna populärare och populärare och idag utgör köttbullarna, tillsammans med julskinkan och sillen, det som svensken i allmänhet anser vara det viktigaste på julbordet.

Källor: 

Julbord – dukat för frossa – Populär Historia 2006

Moderna julbord: Allt är inte så traditionellt som vi tror – Nationalencyklopedin

Metzger, Jonathan (2005) I köttbullslandet: Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska fältet. Doktorsavhandling vid Stockholms universitet.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-12-03)