Kort svar: Traditionen att dela ut påskägg fyllda med godis varierar och i vissa delar av landet är det på skärtorsdagen man gör det och i andra delar är det på påskafton.
Sötsaker i påskägg finns belagt sedan mitten av 1800-talet. I en artikel i GP från 1866 skriver man:
Ty i afton är det Påskafton, och en gammal sed fodrar att i then nattene skola de små ha påskägg med ”pullor” i
Pullor i citatet syftar på [socker]pullor, alltså sockergryn eller små bitar av socker. Det är inte smågodis som vi tänker oss det idag. Men redan 1866 kallades alltså bruket att ge barn sötsaker i påskägg, exempelvis bildägg, för ”gammal sed” vilket indikerar att traditionen går tillbaka åtminstone till första halva av 1800-talet. Och då var det på påskafton som sötsakerna delades ut.
Under slutet av 1930-talet introducerades sen smågodis i Sverige. Några årtionden dessförinnan så hade påskharen introducerats i Sverige. Den kom från Tyskland i början av 1900-talet och dess roll i påskfirandet kan till viss del liknas vid jultomtens roll i julfirandet. På samma sätt som jultomten blivit en gåvogivare var det påskharen som delade ut påskägg.
Men förutom påskharen så finns ytterligare en figur som sammankopplas med god – påskkärringen. Påskkärringen har utvecklats till en tradition där barn klär ut sig till häxor och går runt i bostadsområdet och tigger godis.
Vilken dagar som används för att gå påskkärring är olika, men klart knutet till olika delar av landet. Att gå påskkärring på påskafton är tydligt knutet till västra Sverige medan skärtorsdagen förekommer på andra platser.
Så vilken dag barnen ska få påskägg med godis kan alltså variera. Etnologen Anna Burstedt säger så här:
Om man kopplar påskägget till brytandet av den 40 dagar långa fastan så är den stora festdagen på påskafton och den dag då man dukar upp och äter bland annat de många ägg som värps. Kopplar man påskägget däremot mer till påskkärringarna som kommer på skärtorsdagen, som att det är något de ska få i gåva för att inte göra ”häxbus” så blir det så klart på skärtorsdagen.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-25, uppdaterad 2022-04-07)
Källor: ”Haren och äggen står för liv och födelse” Sydsvenska Dagbladet 2011-03-15
Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm
GP 1866-03-31
Högtider och traditioner 
I Åboland i Finland klär de svenskspråkiga barnen ut sig till häxor eller katter eller kycklingar på påsklördagen och går och knackar dörr och delar ut kort och så får de godis, påskägg eller pengar. På Palmsöndagen går de finska finnarna utklädda på likanande sätt och knackar dörr och säger en ramsa. Sen ger de en videkvist med fjäder fastsnurrad på den (motsvarar troligen palmblad) och så får de påskägg, godis eller pengar av dem som öppnar dörren. En mellanvariant har förekommit år 2016, då barn delat ut både kort, sagt ramsan på finska och delat ut videkvist med fjädrar. Vissa barn har också varit fiffiga nog att gå både på Palmsöndagen och påsklördagen. Barnen är mellan 1-12 år.