När avskaffades tredjedag pingst som helgdag?

Kort svar: Tredjedag pingst avskaffades som helgdag i samband med helgdagsreduktionen 1772.

Pingstdagen infaller femtio dagar efter påsk och är tillsammans med jul och påsk en av de viktigaste kristna högtiderna som firas till minne av den helige Ande visade sig för Jesus lärjungar. Fram till 1772 är helgen så viktig att den även inkluderar annandag, tredjedag och fjärdedag (precis som jul och påsk hade).

I sin bok om majgrevefesten skriver Gullan Gerward:

Pingstdagen och annandag pingst var gudstjänsterna välbesökta, men tredjedag pingst uteblev många. Den dagen var lämplig för världsliga festaktiviteter.

Under medeltiden var närmare än tredjedel av årets dagar helgdagar vilket man från reformationen och framåt försökte avskaffa eftersom detta kostade staten pengar:

Motiveringen till indragningen av dagarna var att antalet helgdagar ansågs vara alltför stort och att gudstjänsten de indragna dagarna var dåligt besökta då folk ägnade tiden till annat. Men mängden av dagar ansågs också leda till ekonomiskt produktionsbortfall, då arbete på söndagar och helgdagar var förbjudet.

Den stora helgdagsreduktionen 1772 var beslutet att avskaffa en rad dagar som helgdagar – däribland tredjedag och fjärdedag pingst (och dito för jul och påsk) – i en reform som kommit att kallas ”den stora helgdagsdöden”.

Annandag pingst förblev dock helgdag fram till 2005.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-29)

Källor: Kyrkomötet – Gudstjänstutskottets betänkande 2006:4 – Ändringar i kyrkoordningen avseende allhelgonahelgen och jungfru Marie bebådelsedag

Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

.

Vilka dagar är gångdagar?

Kort svar: Som gångdagar räknas de tre dagarna (måndag – onsdag) som infaller mellan bönsöndagen och Kristi himmelsfärdsdag.

Genom den svenska historien har det funnits betydligt fler helgdagar än vad det gör idag. Under medeltiden kunde uppemot en tredjedel av årets dagar vara helgdagar.

Tre dagar som var helgdagar fram till ”den stora helgdöden” 1772 är de tre gångdagarna (eller gångedagarna som det ibland skrivs) som infaller måndag, tisdag och onsdag mellan bönsöndagen och Kristi himmelsfärdsdag.

Eftersom gångdagarna infaller beroende på Kristi himmelfärd, som i sin tur är beroende på när påsken infaller kan gångdagarna som tidigast infalla 27-29 april och som senast 31 maj till 2 juni.

Det man gjorde på gångdagarna var att på olika sätt be för god skörd kommande år. Så här skriver Swahn (s. 174):

De [gångdagarna] fick sitt namn av att församlingen under psalmsång då gick i procession med kors, helgonbilder och vigvatten kring åkrar och ängar medan man bad om god årsväxt och om förskoning från krig och oväder.

Även om traditionerna som förknippades med gångdagarna bär tydligt katolsk prägel överlevde de som helgdagar reformationen på 1500-talet. Det var först i och med den stora helgdagsreduktionen som Gustav III genomfördes 1772 som de tre dagarna försvann som helgdagar.

Ordet ”gångdag” kunde också betyda de helgdagar på våren, ex. pingst och Kristi himmelsfärd, då ungdomar gick till mässan i andra kyrkor än sina egna. Så här beskriver Schön (s. 64) det hela:

Det granna kvinnfolket tilldrog sig förstås pojkarnas intresse, och åtskilliga stod utefter vägarna för att betrakta ”Kristi Torsdagstöser” när de drog förbi.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-05-07

Källor: Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma : Ordalaget

Är annandag pingst röd dag?

Kort svar: Nej, annandag pingst är inte röd dag. Den avskaffades som röd dag 2005.

En ”röd dag” eller helgdag är en dag som skiljer sig från vardagen. De flesta är lediga, affärer har andra öppettider och traditionellt skulle det vara dagar då man skulle gå i kyrkan.

Pingst är en – tillsammans med påsk och jul – av de tre viktigaste kristna högtiderna. Pingst är också den helg som haft annandag, tredjedag och fjärdedag. Tredje- och fjärdedag pingst avskaffades 1772 men annandag pingst (alltså måndagen efter pingstdagen) avskaffades inte som röd dag förrän 2005 då nationaldagen (6 juni) ersatte.

Annandag pingst 2004, sista gången som det var en röd dag.

När nationaldagen skulle bli röd dag började man utreda de ekonomiska konsekvenserna och utredarna kom fram till att

det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.

Den helgdag som ansågs vara minst olämplig att ta bort – både av sociala och ekonomiska skäl – var annandag pingst. Så i oktober 2004 föreslog regeringen att:

Nationaldagen den 6 juni skall bli allmän helgdag och annandag pingst upphöra att vara allmän helgdag från och med år 2005.

Så från och med 2005 är nationaldagen röd dag istället för annandag pingst. Däremot är fortfarande annandag påsk och annandag jul röda dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasiSkrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-06-03

Är pingstafton en röd dag?

Kort svar: Nej, pingstafton är inte en röd dag.

Helgdagar (eller röda dagar) är dagar som skiljer sig från vardagen. Grundtanken med helgdagar var att det skulle vara helgade dagar – alltså dagar då folk gick i kyrkan. Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar.

Pingst är, vid sidan av jul och påsk, den viktigaste högtiden inom den kristna kyrkan. För kristna handlar pingstdagen om att fira hur den helige Anden kom till de lärjungar som var kvar efter Jesus himmelsfärd och hur de blev hänryckta och började tala i tungor.

pingsafton

Pingstdagen infaller femtio dagar efter påskdagen och är således alltid på en söndag och därmed en röd dag. Pingstafton som infaller dagen före (på lördagen) är inte en röd dag och kan inte heller (till skillnad från julafton, nyårsafton och midsommarafton) likställas med en röd dag. Dock är det ju alltid på en lördag. Annandag pingst är inte heller en röd dag, längre.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-18)

Är pingstdagen en röd dag?

Kort svar: Ja, pingstdagen är röd dag eftersom den alltid infaller på en söndag. Annandag pingst är dock inte längre en röd dag.

Helgdagar (eller röda dagar) är dagar som skiljer sig från vardagen. Grundtanken med helgdagar var att det skulle vara helgade dagar – alltså dagar då folk gick i kyrkan. Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar.

5791375451_02cac31c44_b

Pingst är, vid sidan av jul och påsk, den viktigaste högtiden inom den kristna kyrkan. För kristna handlar pingstdagen om att fira hur den helige Anden kom till de lärjungar som var kvar efter Jesus himmelsfärd och hur de blev hänryckta och började tala i tungor.

Ordet pingst är  en försvenskning av det grekiska ordet pentekosté som betyder ”den femtionde” och helgen heter som den gör eftersom den infaller just femtio dagar efter påskdagen. Eftersom påskdagen alltid är en söndag så kommer pingstdagen också alltid vara på en söndag. Och eftersom det är en söndag är det samtidigt en röd dag. Annandag pingst avskaffades dock 2005 som helgdag och pingstafton är inte heller en röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-10)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

När är pingsten 2020?

Kort svar: Pingstdagen 2020 infaller söndagen den 31 maj.

Pingst är, vid sidan av jul och påsk, den viktigaste högtiden inom den kristna kyrkan. Sedan annandag pingst avskaffades som helgdag 2005 så har dock pingstens betydelse i det sekulära Sverige minskat betydligt och som helgdag går den i det närmaste obemärkt förbi utanför kyrkorna.

Ordet pingst är  en försvenskning av det grekiska ordet pentekosté som betyder ”den femtionde” och helgen heter som den gör eftersom den infaller just femtio dagar efter påskdagen.

09

Eftersom pingstens datum är knutet till påsken varierar det i almanackan från år till år. Det tidigaste som pingstdagen kan infall är 10 maj och den senaste är 13 juni.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2015-02-20, uppdaterad 2020-01-06)

När avskaffades annandag pingst som röd dag?

Kort svar: Sista gången som annandag pingst var röd dag var år 2004.

Pingst firas femtio dagar efter påsk och är vid sidan av jul och påsk den viktigaste av de kristna högtiderna. Därför hade pingstdagen både annandag, tredjedag och fjärdedag pingst efter sig under många hundra år.

Tredje- och fjärdedag pingst avskaffades samtidigt som tredje- och fjärdedag jul respektive påsk – vid helgdagsreduktionen 1772. Annandag pingst hängde dock med länge som helgdag. Det var först 2004, då riksdagen fattade beslut om att nationaldagen skulle bli helgdag, som annandag pingst avskaffades som röd dag i Sverige.

Annandag pingst 2004


Annandag pingst år 2004 (sista året som det var röd dag)

Redan i början av 1990-talet började man utreda de ekonomiska konsekvenserna av en nationaldagen som helgdag och utredarna kom fram till att

det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.

Den helgdag som ansågs vara minst olämplig att ta bort – både av sociala och ekonomiska skäl – var annandag pingst. Så från och med 2005 är nationaldagen röd dag istället för annandag pingst. Däremot är fortfarande annandag påsk och annandag jul röda dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-17)

Källa: Regeringens proposition 2004/05:23

Varför firar kristna pingst?

Kort svar: Kristna firar pingst femtio dagar efter påsk eftersom de menar att den helige Ande visade sig för Jesus lärjungar.

Pingsten kallas ofta för ”hänryckningens tid” (efter en dikt av Esaias Tegnér) och det som åsyftas med hänryckning är en berättelse ifrån Apostlagärningarna:

När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.

För kristna handlar pingstdagen om att fira hur den helige Anden kom till de lärjungar som var kvar efter Jesus himmelsfärd och hur de blev hänryckta och började tala i tungor.

5791375451_02cac31c44_b

Vid sidan av jul och påsk är pingsten den viktigaste av de kristna högtiderna och den har, liksom påsken, en bakgrund i judendomen, bl.a. så omnämns pingsten i Gamla Testamentet:

När vi skulle fira pingst, den fest som kallas veckohögtiden, gjordes en festmåltid i ordning åt mig, och jag slog mig ner för att äta.

Den judiska veckohögtiden, eller shavuot, är från början en skördefest som firas på försommaren, sju veckor efter pesach (den judisk påsken). På samma sätt infaller den kristna pingsten sju veckor (eller mer exakt femtio dagar) efter det kristna påskfirandet. Ordet pingst kommer just av det grekiska ordet för shavout – pentekoste som betyder just femtio.

Pingst har firats som en egen fest inom den kristna kyrkan sedan 200-talet och fram till 1772 firades i Sverige även tredjedag och fjärdedag pingst. Annandag pingst står fortfarande med i svenska almanackor men slutade vara helgdag 2004.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-17)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditoner 

Varifrån kommer uttrycket ”hänryckningens tid”?

Kort svar: Uttrycket ”hänryckningens tid” om pingsten kommer från dikten ”Nattvardsbarnen” av Esaias Tegnér.

Att kalla pingsten för ”hänryckningens tid” är vanligt. Uttrycket kommer från dikten Nattvardsbarnen av Esaias Tegnér.

Pingst, hänryckningens dag, var inne. Den landtliga kyrkan stod hvitmenad i morgonens sken. På spiran af tornet, prydd med en tupp af metall, vårsolens vänliga lågor glänste som tungor af eld, dem apostlarna skådade fordom. Klar var himlen och blå, och Maj med rosor i hatten

Tegnér skrev dikten Nattvardsbarnen 1820 och han är mycket influerad av den tyske poeten Johann Wolfgang von Goethe.

09

Inledningsraden i dikten (den om pingsten som hänryckningens tid) är direkt tagen ifrån Goethes dikt Reineke Fuchs (Rävsagan) vilken börjar med raden ”Pfingsten, das liebliche Fest, war gekommen!”

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-05-26, uppdaterad 2013-05-18)

Källa: Böök, Fredrik (1946). Esaias Tegnér. En levnadsteckning utarbetad på uppdrag av Svenska akademien. Stockholm: Bonniers  (s. 300)

Vad betyder ordet pingst?

Kort svar: Ordet pingst kommer från det grekiska ordet pentekoste (Πεντηκοστή) som betyder ”femtionde” och det syftar på att pingsten firas femtio dagar efter påsk.

Tillsammans med julen och påsken är pingsten kristendomens viktigaste högtid. Inom kristendomen firas pingst för att den helige Anden kom till lärjungarna (enligt Apostlagärningarna 2)

Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.

Ordet pingst är en försvenskning av det grekiska ordet pentekosté som betyder ”den femtionde”. Från början syftade ordet på hela femtiodagarsperioden mellan påsk och pingst, men idag är det helgen sju veckor (50 dagar) efter påskhelgen som åsyftas. Pingst kallas också för ”hänryckningens tid”. Att kalla pingsten för ”hänryckningens tid” kommer från dikten Nattvardsbarnen av Esaias Tegnér.

5791375451_02cac31c44_b.jpg
Källa: Flickr

Liksom de allra flesta högtider som firas av kristna finns föregångare inom andra religioner. Tidpunkten för pingstens firande sammanfaller nämligen med den judiska veckohögtiden, kallad shavuot. Shavuot var från början en skördehögtid som firades i övergången mellan vår och sommar, men har senare kommit att firas som den dagen då judarna fick Toran av G-d vid berget Sinai.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och religionskunskap.

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm