Vilka svenska helgdagar avskaffades 1772?

Kort svar: Vid den stora helgdagsreduktionen avskaffades alla tredje- och fjärdedagar, alla apostladagar, Marie besökelsedag, skärtorsdagen samt gångdagarna. Dessutom flyttade kyndelsmässodagen, Mikaelidagen och allhelgondagen till närmaste söndag.

Under medeltiden var helgdagarna direkt knutna till den katolska kyrkan. Vilka dagar som firades som helgdagar varierade dock mellan olika stift – men förutom de allmänna dagarna såsom påsk, jul och midsommar fanns ett flertal Mariadagar (ex. kyndelsmässsodagenMarie bebådelsedagMarie besökelsedag och Marie himmelsfärd), apostladagar och helgondagar. Man brukar räkna med att uppemot en tredjedel av årets dagar var helt eller delvis arbetsfria i slutet av medeltiden.

När Sverige genomgick reformationen på 1500-talet avskaffades ett flertal helgdagar bl.a. alla helgondagar. Olika försök gjordes sedan under 1700-talet att ytterligare minska antalet helgdagar. Syftet från överheten med minskat antal helgdagar var att de många lediga dagarna slog hårt mot svensk ekonomi. Under riksdagen 1738-39 föreslog en ledamot från adeln att 21 helgdagar skulle plockas bort. Dock föll förslagen ofta på att både präste- och bondeståndet motsatte sig.

Det var först när Gustav III blivit svensk regent som en radikal reform kunde genomföras. I en kunglig förordning daterad 4 november 1772 stadgas vilka dagar som ska plockas bort som helgdagar:

Förutom att avskaffa ovanstående helgdagar helt flyttade också kyndelsmässodagenMikaelidagen (mickelsmäss) och allhelgondagen till närmaste söndag.

Eftersom så många helgdagar avskaffades på ett bräde har helgdagsreduktionen 1772 också kommit att kallas ”den stora helgdöden”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-02-03

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag

När avskaffades tredjedag pingst som helgdag?

Kort svar: Tredjedag pingst avskaffades som helgdag i samband med helgdagsreduktionen 1772.

Pingstdagen infaller femtio dagar efter påsk och är tillsammans med jul och påsk den viktigaste kristna högtiden. Pingst firas till minne av den helige Ande visade sig för Jesus lärjungar. Fram till 1772 räknades helgen som så viktig att den även inkluderar annandag, tredjedag och fjärdedag (precis som jul och påsk hade).

I sin bok om majgrevefesten skriver Gullan Gerward:

Pingstdagen och annandag pingst var gudstjänsterna välbesökta, men tredjedag pingst uteblev många. Den dagen var lämplig för världsliga festaktiviteter.

Under medeltiden var närmare än tredjedel av årets dagar helgdagar vilket man från reformationen och framåt försökte avskaffa eftersom detta kostade staten pengar:

Motiveringen till indragningen av dagarna var att antalet helgdagar ansågs vara alltför stort och att gudstjänsten de indragna dagarna var dåligt besökta då folk ägnade tiden till annat. Men mängden av dagar ansågs också leda till ekonomiskt produktionsbortfall, då arbete på söndagar och helgdagar var förbjudet.

Den stora helgdagsreduktionen 1772 var beslutet att avskaffa en rad dagar som helgdagar – däribland tredjedag och fjärdedag pingst (och dito för jul och påsk) – i en reform som kommit att kallas ”den stora helgdagsdöden”.

Annandag pingst förblev dock helgdag fram till 2005.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-29)

Källor: Kyrkomötet – Gudstjänstutskottets betänkande 2006:4 – Ändringar i kyrkoordningen avseende allhelgonahelgen och jungfru Marie bebådelsedag

Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

.