Ett sätt att dela in året är att se det som ett vinterhalvår från 1 november till sista april (valborgsmässoafton) och ett sommarhalvår (1 maj till 31 oktober). Då blir 1 maj sommarens första dag. Så här skriver Gerward:
Majdagen ansågs officiellt vara sommarhalvårets första dag och innebar att det var flyttdag för arrendebönder.
Som första sommardag används 1 maj också som en dag att lösa praktiska bestyr:
Byalaget valde ålderman och gemensamt tog man ansvar för räkenskaper, gjorde översyn av gärdsgårdar och inhägnader. Dagen avslutades med att ”dricka märg i ben” för att få kraft.
De kristna apostlarna är de som populärt kallas ”Jesus tolv lärjungar”. De omnämns i Bibeln (bl.a. Mark 3:16-19) och alla (förutom Judas Iskariot) har fått en särskild dag att firas. Gerward igen:
Under medeltiden var första maj en kyrklig helgdag tillägnad de båda apostlarna Filip och Jakob. Som apostladag hade majdagen en hög festgrad.
Under senmedeltiden (alltså runt 1400-talet) fick 1 maj en lägre festgrad i många stift då dagen istället tillägnades helgonet Valborg.
På de flesta håll var det dock som apostladag 1 maj fortlevde fram till 1772 och då det dessutom var två dagar före fastan på korsmässodagen (3 maj) så kunde man använda 1 maj som en fastlag (alltså fest före fastan). Så här beskrivs firandet av Nordiska museet:
Traditionellt innebär fastlagen ätande, gyckel och upptåg. Hantverkslag och köpmannagillen flyttade årets stora sammankomst från fastlagen före påsk till valborgsdagen. Under 1500-talet gick djäknarna (studenterna) sockengång och uppförde sång och gyckelspel på första maj.
Under tidigmodern tid minskade antalet helgdagar successivt i Sverige, vilket gjorde att t.ex. apostladagarna togs bort som helgdagar.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-21
Kort svar: Den första demonstrationen på 1 maj anordnades i Chicago 1886. Pga händelserna i samband med denna så beslöt socialistinternationalen att 1 maj 1890 skulle bli en dag för demonstrationer runt om i världen.
Att gå ut och demonstrera på första maj är en tradition med närmare 150 år på nacken. Under slutet av 1800-talet var den viktigaste politiska frågan för den framväxande arbetarrörelsen åtta timmars arbetsdag.
Under våren 1886 gick närmare 350.000 arbetare vid 1200 fabriker i USA ut i strejk med krav om åtta timmars arbetsdag. Den 1 maj 1886 hölls en stor demonstration för just den frågan med 80.000 deltagare i Chicago.
Eftersom 1 maj 1886 var en lördag så blev första arbetsdagen därefter måndag 3 maj och då hade fackföreningsledaren och tillika redaktören för tyskspråkiga Arbeiter-Zeitung, (Arbetarnas Nyheter) August Spies bjudits in att tala vid fabriken McCormicks som hade tagit in 300 strejkbrytare. Tumult utbröt och två arbetare sköts till döds av polisen.
Dagen därefter (4 maj 1886) samlades några tusen människor till ett möte anordnat av anarkister vid torget Haymarket. Också här uppstod tumult, en bomb kastades och polisen sköt. Så här beskrivs händelsen:
När krutröken lagt sig hade sju poliser och fyra demonstranter dödats, men många civila avled lång senare av skador relaterade till händelsen men det finns inga tydliga uppgifter på hur många dödsoffer som egentligen krävdes.
Nio personer åtalades och dömdes senare (sju till döden) för våldsamt upplopp. Men verkställandet av dödsdomen var inte slutet.
År 1889, på den andra internationalens möte i Paris. togs frågan om demonstrationer på 1 maj upp av den amerikanska delegationen. Socialister från hela världen antog följande resolution:
A great international demonstration shall be organized for a fixed date in such a manner that the workers in all countries and in all cities shall on a specified day simultaneously address to the public authorities a demand to fix the workday at eight hours and to put into effect the other resolutions of the International Congress of Paris.
In view of the fact that such a demonstration has already been resolved upon by the American Federation of Labor at its convention of December 1888 in St. Louis for May 1, 1890, that day is accepted as the day for the international demonstration.
Och 1890 den 1 maj anordnades demonstrationer av arbetarrörelsen över hela världen.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-01)
Kort svar: Från början firades första maj som sommarens första dag och dagen har varit både apostladag (Filippos och Jakob) och helgondag (Valborg). Men sedan slutet av 1800-talet är första maj mest uppmärksammad som arbetarrörelsens dag då folk går ut och demonstrerar.
I keltisk tradition har 30 april firats som vinterns sista dag – Beltane. Ordet tros komma från Baal (Gud) och ett keltiskt ord för eld. Även i Sverige har valborgsmässoafton firats som vinterns sista dag (varpå man sjunger ”Vintern rasat ut..”) och således en dag då man firar ut det gamla och in det nya halvåret. Därmed blir första maj sommarens första dag.
Då blir 1 maj sommarens första dag. Så här skriver Gerward:
Majdagen ansågs officiellt vara sommarhalvårets första dag och innebar att det var flyttdag för arrendebönder.
Hon skriver vidare
Under medeltiden var första maj en kyrklig helgdag tillägnad de båda apostlarna Filip och Jakob. Som apostladag hade majdagen en hög festgrad.
De kristna apostlarna är de som populärt kallas ”Jesus tolv lärjungar”. De omnämns i Bibeln (bl.a Mark 3:16-19) och alla (förutom Judas Iskariot) har fått en särskild dag att firas. Filip och Jakob fick alltså sin apostladag 1 maj.
Någon gång under senmedeltiden (c.a. 1400-talet) så byttes 1 maj successivt skepnad från apostladag till helgondag – och helgonet i fråga var Valborg.
Med reformationen på 1500-talet återtog dock 1 maj statusen som apostladag och i de kyrkliga kalendrar som finns från t.ex. 1571 och 1772 är det ”Philipphi Jacobi” som har sina namn där. När apostladagarna blev av med sin helgdagsstatus 1772 så var 1 maj inte längre röd dag.
Första maj gör comeback
Dock gjorde 1 maj comeback 1889, på den andra internationalens möte i Paris. Det var då 1 maj fick den betydelse den har idag – som arbetarrörelsens främsta dag. Där antog socialister från hela världen följande resolution:
A great international demonstration shall be organized for a fixed date in such a manner that the workers in all countries and in all cities shall on a specified day simultaneously address to the public authorities a demand to fix the workday at eight hours and to put into effect the other resolutions of the International Congress of Paris.
In view of the fact that such a demonstration has already been resolved upon by the American Federation of Labor at its convention of December 1888 in St. Louis for May 1, 1890, that day is accepted as the day for the international demonstration.
Den 1 maj firas af gammalt såsom en pånyttfödelsens dag i Norden /…/ I år blir det åter något helt annat. Den 1 maj har blifvit bestämd att öfer allt på jorden /../ firas såsom en demonstrationsdag för normalarbetsdagen.
I artikeln finns en viss oro över att demonstrationerna ska bli tumultartade, men om något sådant rapporterades inte. Istället beskrivs demonstrationen med 50.000 deltagare som lugn och värdig med ”högtidklädda arbetare”.
Huruvida arbetarna skulle få vara lediga 1 maj i slutet av 1800-talet för att få demonstrera var en tvistefråga. Ifrån Stockholm rapporterades att polisen åtminstone inte utlyst något förbud mot demonstrationer. På en färgfabrik i Göteborg hade arbetarna ansökt om ledighet (mot extra övertidsarbete) men vägrats. Så har rapporterar Dagens Nyheter:
Då en flock demonstranter igår stannade utanför fabriken, följde emellertid de manliga arbetarna med.
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet växte första maj fram som arbetarrörelsens dag och den var redan under de första årtiondena av förra seklet en dag då många svenskar var lediga. År 1938 beslutade riksdagen att göra första maj till helgdag.
När första maj blev helgdag 1939 var det första gången som en icke-kyrklig dag blev helgdag i Sverige. Att det var en icke-kyrklig helgdag fick betydelse för lagstiftningen eftersom det i Sverige fanns ett särskilt brott kallats sabbatsbrott – kränkning af sabbatens helgd – som gällde söndagar och helgdagar. Eftersom första maj inte var en kyrklig helgdag räknades det inte heller som en sabbatsdag, utan som en borgerlig helgdag.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-01)
Källor:
Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag
Som synes är första maj (1 maj) en allmän helgdag vilket innebär att de allra flesta är lediga den dagen. Dock har det inte varit röd dag särskilt länge.
1 maj har skiftat betydelse genom åren, så som den firas idag firades den inte på medeltiden. Så här skriver Gerward om 1 maj:
Under medeltiden var första maj en kyrklig helgdag tillägnad de båda apostlarna Filip och Jakob. Som apostladag hade majdagen en hög festgrad.
Någon gång under senmedeltiden (c.a. 1400-talet) så byttes 1 maj successivt skepnad från apostladag till helgondag – och helgonet i fråga var Valborg.
Med reformationen på 1500-talet återtog dock 1 maj statusen som apostladag och i de kyrkliga kalendrar som finns från t.ex. 1571 och 1772 är det ”Philipphi Jacobi” som har sina namn där. När apostladagarna blev av med sin helgdagsstatus 1772 så var 1 maj inte längre röd dag.
Inte förrän 1939 återfick 1 maj sin helgdagsstatus. Det hade föranletts av flera års organiserade demonstrationer på 1 maj. När första maj blev helgdag 1939 var det första gången som en icke-kyrklig dag blev helgdag i Sverige. Att det var en icke-kyrklig helgdag fick betydelse för lagstiftningen eftersom det i Sverige fanns ett särskilt brott kallats sabbatsbrott – kränkning af sabbatens helgd – som gällde söndagar och helgdagar. Eftersom första maj inte var en kyrklig helgdag räknades det inte heller som en sabbatsdag, utan som en borgerlig helgdag.
Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-26)
Källor:
Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Kort svar: Meteorologiskt är den första sommardagen då det varit varmare än 10 grader fem dagar i följd. Enligt den gamla bondekalendern finns olika dagar som räknas som första sommardagen, bl.a. Tiburtiusdagen (14 april) Valborg (1 maj) och Urbanusdag (25 maj).
Sverige är ett land med mycket tydliga årtidsväxlingar, allra helst märks det i samband med äldre tiders jordbruk. Under den mörka och kalla vintern låg allt arbete nere men när våren och försommaren kom blev det hög aktivitet bland bönderna. Därför har det alltid varit av intresse att fastställa när sommaren börjar och när den första sådden skulle i jorden.
Nu för tiden använder vi ofta SMHI:s meteorologiska definition av sommar att dygnsmedeltemperaturen ska vara 10 grader eller högre fem dygn i följd. När Sverige var ett jordbrukarland – fram till och med början av 1900-talet – var sådana definitioner dock inte mycket att komma med. Istället användes särskilda märkesdagar kopplade till namnsdagar i kalendern.
Tiburtiusdagen – 14 april
Enligt en äldre indelning av året så räknade man i ett vinterhalvår och ett sommarhalvår. Vinterhalvåret varade då ifrån Calixtusdagen (14 oktober) till Tiburtiusdagen (14 april) (och därmed blev för övrigt midvintern är runt 14 januari). Tiburtius var alltså första dagen på sommarhalvåret. Så här skriver Topelius (s. 61)
I folktraditionen har alltid Tiburtiusdagen kallats den första sommardagen, sen må aprilvädret vara hur nyckfullt som helst. /../ Att sommaren skulle komma redan i mitten av april beror på, att man i gamla tider hade en enklare årsindelning med två och inte fyra årstider.
I keltisk tradition har 30 april firats som vinterns sista dag – Beltane. Ordet tros komma från Baal (Gud) och ett keltiskt ord för eld. Även i Sverige har valborgsmässoafton firats som vinterns sista dag (varpå man sjunger ”Vintern rasat ut..”) och således en dag då man firar ut det gamla och in det nya halvåret.
Med den uppdelningen blir Valborgsdagen (1 maj) vara sommarens första dag och har därför firats på olika sätt – t.ex. med papegojskjutningen, majgrevar, majbrasor och majstänger. Så här skriver Gerward:
Majdagen ansågs officiellt vara sommarhalvårets första dag och innebar att det var flyttdag för arrendebönder.
Urbanus – 25 maj
Den 25 maj har Urban namnsdag. Från medeltiden fram till år 1901 var det den äldre namnformen, Urbanus, som gällde. I de södra delarna av landet har Urbanusdagen ibland kallats den första sommardagen och följande minnesregel återges av Svensson (s. 105):
Urban, Vilhelmina och Beda, de tre skola sommaren leda
Topelis citerar Vilhelm Moberg som skriver att ”25 maj är i allmänhet vårsådden avklarad” och att dagen ”betecknar en gräns mellan vår och sommar”.
Kristi himmelsfärdsdagen – 30 april till 3 juni
Även Kristi himmelsfärdsdagen, som infaller mellan 30 april och 3 juni beroende på när påsken infaller, har i vissa trakter räknats som första sommardagen. Från Kristi himmelsfärdsdagen kunde man som kvinna gå barärmad och man kunde lägga undan vinterkläderna.
Under Sveriges katolska medeltid var 1 maj en kyrklig helgdag tillägnad apostlarna Filippos och Jakob. Dagen hade hög festgrad och föregicks av en vigilia (vaka) med fasta. Under 1400-talet fick 1 maj i många stift en lägre festgrad som en helgondag tillägnad Sankta Valborg.
Som apostladag var 1 maj helgdag fram till 1772 då den avskaffades i och med den helgdagsreduktion Gustav III genomförde.
Dock gjorde 1 maj comeback 1889, på den andra internationalens möte i Paris. Det var då 1 maj fick den betydelse den har idag – som arbetarrörelsens främsta dag. Där antog socialister från hela världen följande resolution:
A great international demonstration shall be organized for a fixed date in such a manner that the workers in all countries and in all cities shall on a specified day simultaneously address to the public authorities a demand to fix the workday at eight hours and to put into effect the other resolutions of the International Congress of Paris.
In view of the fact that such a demonstration has already been resolved upon by the American Federation of Labor at its convention of December 1888 in St. Louis for May 1, 1890, that day is accepted as the day for the international demonstration.
Riksdagens båda kamrar ha den 23 mars bifallit Kungl. Maj:ts proposition (nr 93) med förslag till lag om likställande i vissa hänseenden av den 1 maj med allmän helgdag. Lagen, som träder i kraft den 1 jan. 1939, innebär, att den 1 maj skall, då denna dag ej infaller på sön- eller helgdag, vid tillämpning av allmän lag eller särskild författning vara likställd med allmän helgdag.
När 1 maj blev allmän helgdag var det första gången som en icke-kyrklig dag blev helgdag i Sverige. Att det var en icke-kyrklig helgdag fick betydelse för lagstiftningen eftersom det i Sverige fanns ett särskilt brott kallats sabbatsbrott – kränkning af sabbatens helgd – som gällde söndagar och helgdagar. Eftersom första maj inte var en kyrklig helgdag räknades det inte heller som en sabbatsdag, utan som en borgerlig helgdag.
Kort svar: 2008 var påsken väldigt tidig och därför inföll också Kristi himmelsfärdsdag väldigt tidigt, nämligen 1 maj.
För den som jobbar vanliga kontorstider är årets (2008) lediga dagar färre än vanligt eftersom Kristi himmelsfärdsdag infaller samma dag som första maj (alltså 1 maj). Det betyder att två lediga dagar blir till en. Men varför är det så och hur ofta inträffar det?
Kristi himmelsfärdsdag är knuten till den kristna påsken och är således en rörlig helgdag. Det som firas är att Jesus fyrtio dagar efter sin uppståndelse ”lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras [lärjungarnas] åsyn” (Apg 1:9). Eftersom påskdagen kan infalla mellan 22 mars och 15 april kan Kristi himmelfärdsdag infalla tidigast 30 april och senast 3 juni. I år är påsken (nästan) rekordtidig och infaller redan 23 mars, vilket gör att Kristi himmelsfärdsdag infaller 1 maj.
Första maj infaller (såklart) alltid 1 maj och har varit en röd dag i Sverige sedan 1939. Redan långt tidigare hade 1 maj dock varit en ledig dag fri från arbete och fri från kyrkobesök eftersom inga egentliga kristna traditioner knutits till dagen. I slutet av 1800-talet började arbetarrörelsen använda dagen för att demonstrera och föra fram sina krav på t.ex. åtta timmars arbetsdag. Krav höjs då och då för att avskaffa första majs helgstatus, men ännu så länge har inga seriösa försök gjorts.
Att Kristi himmelsfärdsdag och första maj infaller på samma datum är extremt ovanligt (eller i falla lika ovanligt som att påsken är så tidig som den är i år) och inträffar bara någon enstaka gång vart hundrade år ungefär – senaste gången var 1913 (och då var inte 1 maj en röd dag). Nästa gång första maj och Kristi himmelsfärdsdag är på samma datum är först år 2160 och då lär ingen av oss vara med.
Kort svar: Ja och nej. Den 1 maj har firats sedan 700-talet som en högtidsdag, långt före socialismens genombrott. Sedan slutet av 1800-talet har 1 maj uppmärksammats främst av arbetarrörelsen och vänstern, även om det sedan 1939 är en allmän helgdag för alla svenskar.
Hos många finns det felaktiga föreställningen att symboler, ord och liknande kan ha en betydelse i sig. Man menar att det går att finna den ”verkliga betydelsen” hos ett ord eller en symbol.
Så är dock inte fallet. Ett tydligt exempel är hakkorset som betyder helt olika saker beroende på om det sitter på en skinnskalle i Sverige eller på en buss i Dehli.
På samma sätt är det med högtider och helgdagar. Motiven till varför vi firar en helgdag varierar mellan olika delar av landet, mellan olika samhällsklasser och mellan olika individer. Därför kan vi inte säga att en helgdag har en betydelse eller att första maj är en socialistisk dag.
Första maj har varit en festdag långt innan industrialismen och socialismen. Redan på 700-talet i det gamla Frankerriket firades första maj. Seden var då att kungen i samband med det stora vårtinget mönstrade de trupper som skulle dra i fält.
Från Frankrike spred sig festligheterna vid första maj till grannländerna och på 1000-talet kom den till England, ungefär samtidigt till Belgien och i Tyskland togs idén upp av Hansaförbundet.
Under Sveriges katolska medeltid var 1 maj en kyrklig helgdag tillägnad apostlarna Filippos och Jakob. Dagen hade hög festgrad och föregicks av en vigilia (vaka) med fasta. Under 1400-talet fick 1 maj i många stift en lägre festgrad som en helgondag tillägnad Sankta Valborg.
I Sverige passade ett firande vid första maj väl ihop med firandet kring Uppsala där ting och köpestämma hölls kring valborg. Första maj räknades nästan som en nyårsdag då det i vårtid var dags att sadla om och ta nya tag. Ekonomin summerade, nya förtroendemän valdes och man planerade för framtiden. Ofta utfördes inget arbete och eftersom man inte heller gick i kyrkan så blev första maj en helt fri dag.
Första maj var alltså en högtidsdag då man var ledig långt innan arbetarrörelsen i slutet av 1800-talet började använda dagen för att föra fram sina krav. På socialistkonferensen i Paris 1889 beslutades att socialister över hela världen skulle använda första maj till att demonstrera för 8 timmars arbetsdag.
Kort svar: Valborg är ett av många katolska helgon. Hon firas den 1 maj (inte 30 april) eftersom hon begravdes då i slutet av 700-talet. Eftersom Valborgs dag inföll i skiftet mellan vinter och sommar kom en hel rad traditioner (ex. eldar och häxor) knytas till kvällen innan – alltså 30 april (valborgsmässoafton)
Enligt legenden var Valborg en engelsk kungadotter. År 748 kom hon till Tyskland där hennes bror Wunnibald grundat klostret Heidenheim. På klostret blev Valborg en from abedissa tills hon dog 25 februari någon gång kring 780 (olika årtal nämns i olika källor). Därför firas hennes namnsdag på kontinenten 25 februari. I helgonkalendern blev dock hennes 1 maj.
Hennes namnsdag är också 1 maj i Sverige, Norge och Finland. I Sverige var det först 1901 som Valborg fördes in i almanackan och 1993 lades även Maj till som namn.
Valborg är en mycket gammal högtid, som kom till Sverige från Tyskland någon gång under medeltiden. Eldarna var tidigt ett inslag i denna skyddande fest, liksom ungdomstemat. Dess ursprung är katolskt, och firas till minne av det tyska helgonet Walpurgis.
Walpurgisnacht var den dag då häxorna flög till till djävulen, enligt gammal tysk folktro. För att skrämma häxorna tände man eldar. Seden att tända eldar importerades sedan till trakterna kring Uppsala. I Sverige infaller ju som bekant häxsabbaten vid påskfirandet och därför har vi även påskeldar, även om de varit vanligare förr och då framförallt i västra Sverige.Helgonet
Helgonet Valborg har idag ingen betydelse för själva firandet, vare sig på hennes dag (1 maj) eller på hennes afton (30 april).
Högtider och traditioner 
