Varför firar man första maj?

Kort svar: Från början firades första maj som sommarens första dag och dagen har varit både apostladag (Filippos och Jakob) och helgondag (Valborg). Men sedan slutet av 1800-talet är första maj mest uppmärksammad som arbetarrörelsens dag då folk går ut och demonstrerar.

Ett sätt att dela in året, inspirerade av indelningar som förekommit på kontinenten, är at dela året i två delar – ett vinterhalvår från 1 november till sista april (valborgsmässoafton) och ett sommarhalvår från 1 maj till sista oktober.

1 maj som sommarens första dag

I  keltisk tradition har 30 april firats som vinterns sista dag – Beltane. Ordet tros komma från Baal (Gud) och ett keltiskt ord för eld. Även i Sverige har valborgsmässoafton firats som vinterns sista dag (varpå man sjunger ”Vintern rasat ut..”) och således en dag då man firar ut det gamla och in det nya halvåret.

fire-2816269_1280.jpg

Då blir 1 maj sommarens första dag. Så här skriver Gerward:

Majdagen ansågs officiellt vara sommarhalvårets första dag och innebar att det var flyttdag för arrendebönder.

Hon skriver vidare

Under medeltiden var första maj en kyrklig helgdag tillägnad de båda apostlarna Filip och Jakob. Som apostladag hade majdagen en hög festgrad.

De kristna apostlarna är de som populärt kallas ”Jesus tolv lärjungar”. De omnämns i Bibeln (bl.a Mark 3:16-19) och alla (förutom Judas Iskariot) har fått en särskild dag att firas. Filip och Jakob fick alltså sin apostladag 1 maj.

Någon gång under senmedeltiden (c.a. 1400-talet) så byttes 1 maj successivt skepnad från apostladag till helgondag – och helgonet i fråga var Valborg.

Med reformationen på 1500-talet återtog dock 1 maj statusen som apostladag och i de kyrkliga kalendrar som finns från t.ex. 1571 och 1772 är det ”Philipphi Jacobi” som har sina namn där. När apostladagarna blev av med sin helgdagsstatus 1772 så var 1 maj inte längre röd dag.

Första maj gör comeback

Dock gjorde 1 maj comeback 1889, på den andra internationalens möte i Paris. Det var då 1 maj fick den betydelse den har idag – som arbetarrörelsens främsta dag. Där antog socialister från hela världen följande resolution:

A great international demonstration shall be organized for a fixed date in such a manner that the workers in all countries and in all cities shall on a specified day simultaneously address to the public authorities a demand to fix the workday at eight hours and to put into effect the other resolutions of the International Congress of Paris.

In view of the fact that such a demonstration has already been resolved upon by the American Federation of Labor at its convention of December 1888 in St. Louis for May 1, 1890, that day is accepted as the day for the international demonstration.

Att de blev 1 maj beror alltså på amerikanska socialister (på samma sätt som internationella kvinnodagens ursprung kan spåras till amerikanska socialister) och datumet valdes för att hedra minnet av den demonstration 1 maj 1886 som var förspelet till Haymarketmassakern (4 maj 1886).

Den 1 maj 1890 var således första gången som det av arbetarrörelsen organiserades demonstrationståg runt om om världen – bl.a. i Sverige. Så här skrev Dagens Nyheter 1 maj 1890:

Den 1 maj firas af gammalt såsom en pånyttfödelsens dag i Norden /…/ I år blir det åter något helt annat. Den 1 maj har blifvit bestämd att öfer allt på jorden /../ firas såsom en demonstrationsdag för normalarbetsdagen.

I artikeln finns en viss oro över att demonstrationerna ska bli tumultartade, men om något sådant rapporterades inte. Istället beskrivs demonstrationen med 50.000 deltagare som lugn och värdig med ”högtidklädda arbetare”.

snip_20180501083751.png

Huruvida arbetarna skulle få vara lediga 1 maj i slutet av 1800-talet för att få demonstrera var en tvistefråga. Ifrån Stockholm rapporterades att polisen åtminstone inte utlyst något förbud mot demonstrationer. På en färgfabrik i Göteborg hade arbetarna ansökt om ledighet (mot extra övertidsarbete) men vägrats. Så har rapporterar Dagens Nyheter:

Då en flock demonstranter igår stannade utanför fabriken, följde emellertid de manliga arbetarna med.

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet växte första maj fram som arbetarrörelsens dag och den var redan under de första årtiondena av förra seklet en dag då många svenskar var lediga. År 1938 beslutade riksdagen att göra första maj till helgdag.

När första maj blev helgdag 1939 var det första gången som en icke-kyrklig dag blev helgdag i Sverige. Att det var en icke-kyrklig helgdag fick betydelse för lagstiftningen eftersom det i Sverige fanns ett särskilt brott kallats sabbatsbrott – kränkning af sabbatens helgd – som gällde söndagar och helgdagar. Eftersom första maj inte var en kyrklig helgdag räknades det inte heller som en sabbatsdag, utan som en borgerlig helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-01)

Källor:

Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s