Kort svar: Vid den stora helgdagsreduktionen avskaffades alla tredje- och fjärdedagar, alla apostladagar, Marie besökelsedag, skärtorsdagen samt gångdagarna. Dessutom flyttade kyndelsmässodagen, Mikaelidagen och allhelgondagen till närmaste söndag.
När Sverige genomgick reformationen på 1500-talet avskaffades ett flertal helgdagar bl.a. alla helgondagar. Olika försök gjordes sedan under 1700-talet att ytterligare minska antalet helgdagar. Syftet från överheten med minskat antal helgdagar var att de många lediga dagarna slog hårt mot svensk ekonomi. Under riksdagen 1738-39 föreslog en ledamot från adeln att 21 helgdagar skulle plockas bort. Dock föll förslagen ofta på att både präste- och bondeståndet motsatte sig.
Det var först när Gustav III blivit svensk regent som en radikal reform kunde genomföras. I en kunglig förordning daterad 4 november 1772 stadgas vilka dagar som ska plockas bort som helgdagar:
Eftersom så många helgdagar avskaffades på ett bräde har helgdagsreduktionen 1772 också kommit att kallas ”den stora helgdöden”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-02-03
Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag
Kort svar: Kristusdagar är de dagar under kyrkoåret som firas till minne av händelser som går att knyta till Jesus – jul, nyårsdagen, trettondagen, skärtorsdagen, långfredagen, påsk, Kristi himmelsfärd samt Kristi förklaringsdag.
Kyrkoåret har under de senaste tusen året satt en oerhört stark prägel på det svenska högtidsåret och de helgdagar som firats på olika sätt. Av de dagar som är röda dagar numera är det bara två (första maj och nationaldagen) som inte har rötter i kristendomen.
De kyrkliga helgdagar kan kategoriseras i olika grupper – Mariadagar, apostladagar, helgondagar och Kristusdagar.
Mariadagarna är kopplade till Jesus mor jungfru Maria och de två som fortfarande finns med i den svenska almanackan är kyndelsmässodagen och bebådelsedagen.
De flesta helgondagarna försvann vid reformationen men det finns fortfarande spår i den svenska kalendern i form av t.ex. Luciadagen och Valborg.
Vilka är kristusdagarna?
Kristusdagarna är de viktigaste helgdagarna, de som går att härleda till någon aspekt av Jesus Kristus verksamhet. När 1571 års kyrkoordning beslutades var följande dagar att betrakta som ”Christdagar”
Nyårsdagen (då Jesus enligt kristen tradition omskars)
Trettondagen (då de tre vise männen besökte den nyfödde Jesus)
Skärtorsdagen (då Jesus åt den sista måltiden med sin lärjungar)
Merparten av Kristusdagarna har överlevt alla helgdagsreduktioner och är fortfarande idag helgdag i Sverige.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05
Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
I samband med reformationen beslutades att man skulle avskaffa flertalet av helgdagarna. Det var 1571 års kyrkoordning som formellt avskaffade bl.a. alla helgondagar. Enligt Göran Malmstedts gedigna genomgång i boken Helgdagsreduktionen: övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 är det följande dagar som avskaffas:
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05
Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Kort svar: Förutom fem söndagar är även juldagen och annandag jul röd dag i december. Dessutom räknas julafton och nyårsafton i allt väsentligt som röda dagar även om de inte är det.
Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.
Helgdagarna (eller röda dagar som de också kallas) är sprids över året med en tydlig övervikt för den första årshalvan. Men under årets sista skälvande veckor kommer två röda dagar i rad.
Kort svar: De dagar som är helgdagar i Sverige är alla söndagar (ex. påskdagen och pingstdagen) nyårsdagen, trettondedag jul, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen, alla helgons dag, juldagen och annandag jul.
Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag (alltså påskdagen och pingstdagen) är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar. Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.
Almanacka
Genom historien har det varierat vilka dagar som har räknats som arbetsfria. Gemensamt för de flesta helgdagarna har varit en koppling till kristendomen (t.ex. de två i december), det var först under 1900-talet som Sverige fick sin första sekulära helgdag (första maj). Där går det att jämföra med USA vars federala helgdagar har motsatt förhållande, alla utom en är sekulära.
Dagar har försvunnit och andra har lagts till, men år 2024 är följande datum plus alla söndagar, alltså även påskdagen och pingstdagen helgdag i Sverige
Kort svar: USA har tio federala helgdagar (då alla som är statligt anställda är lediga) – nyårsdagen, Martin Luther King-dagen, Washingtons födelsedag, Memorial Day, Självständighetsdagen, Labor Day, Columbusdagen, Veterans Day, Thanksgiving och Juldagen. Vart fjärde år är också Inauguration day helgdag.
USA är en federation bestående av femtio delstater. Varje delstat har i enlighet med konstitutionen ett stort mått av självstyre, bl.a. är det upp till varje delstat att själv bestämma vilka dagar som ska vara helgdagar. Kongressen kan bara bestämma helgdagar för de som är anställda inom staten (federal employees).
Vart fjärde år är också Inauguration day (20 januari) helgdag
Ovanstående elva federala helgdagar är också helgdagar i samtliga USA:s delstater (även om delstaterna inte är tvungna att införa dem). Förutom dessa dagar har varje delstat olika helgdagar som är specifika för respektive delstat. I Kalifornien t.ex. är även César Chávez Day (31 mars) och fredagen efter Thanksgiving helgdagar.
USA:s helgdagar – historia
De första dagarna som blev helgdagar genom beslut i kongressen var nyårsdagen, George Washingtons födelsedag, Independence Day, Thanksgiving Day och juldagen. Under 1870-talet blev dessa dagar lediga dagar för anställda i Washington DC. År 1885 blev de fem helgdagarna lediga dagar för alla statligt anställda.
År 1888 och 1894 blev först Memorial Day (då kallad Decoration Day) och sedan Labor Day helgdagar. Memorial Day skapades för att överlevande i inbördeskriget skulle hedra minnet av de stupade och Labor Day skapades som ett alternativ till den mer socialistiska första maj.
Samtidigt som Washingtons födelsedag, Memorial Day och Veterans Day flyttades till måndagar 1968 i och med Monday Holiday Law blev också Columbus Day helgdag och slutligen blev Martin Luther King-day helgdag 1983.
Kort svar: Under senmedeltiden i Sverige var närmare hundra av årets dagar helgdagar. Exakt vilka dagar som var helg beror på stift, men i samtliga stift var påsk, pingst, jul, Mariadagar och apostaldagar helgdagar.
När kristendomens kom till Norden under 1100-talet medfördes också en helt nya kalender med ett nytt sätt att fira helgdagar. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år
Med den nya religionen kom en ny kalender, och att lära känna denna var rentav en praktisk förutsättning för att bli en sann kristen /../ det vållade större svårigheter än själva bytet av gudar och religion
De helgdagar som infördes i Sverige under medeltiden var direkt knutna till den katolska kyrkan. En del var lätta att införa då de låg vid tidpunkter där man redan i det förkristna samhället firade fester – ex. den kristna julen i samband med vintersolståndet och jungfru Marie bebådelsedag i samband med vårdagjämningen. Andra dagar – som de flesta apostladagar och helgondagar – var svårare eftersom någon naturlig motsvarighet inte fanns. Dock utvecklades det successivt en folktradition som knöt olika typer av minnesregler inom jordbruket till helgondagarna.
Bild på Vallentunakalendariet det äldsta kända rent svenska kalendariet (1100-talet).
Under medeltiden delades årets helgdagar in i två kategorier – festa chori (”korsfester) och festa fori (”torgfester”). Festa chori gällde enbart präster och de som var i kloster. På dagar som räknades till festa fori skulle däremot även allmogen vila från arbete och vara med på mässa.
Enligt Sigfrid Svensson var (förutom de stora årshögtiderna – påsk, pingst och jul) följande dagar helgdagar i samtliga svenska stift vid slutet av medeltiden (runt 1500-talets början):
Ovanstående dagar finns belagda som helgdagar i samtliga stift, vilket betyder att 41 dagar (förutom alla söndagar) var helgdagar av festa fori-karaktär i samtliga stift under senmedeltiden. Ytterligare 16 dagar finns som helgdagar i minst tre stift:
Göran Malmstedt använder i boken Helgdagsreduktionen kalendern för Uppsala stift år 1514 (före reformationen) som exempel på medeltida helgdagar. I Uppsala var 59 dagar – förutom ovan nämnda kan tilläggas Epifaniafestens oktav (13 januari), 10.000 riddare (10 juni) och 11.000 jungfrur (21 oktober) – plus alla söndagar (51 stycken) helgdagar av festa fori-karaktär – alltså inte mindre än 110 dagar. Under senmedeltiden var således närmare en tredjedel av årets alla dagar helgdagar även för bönder och borgare.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap.(2014-08-05)
Källor:
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag
Kort svar: De dagar som är helgdagar i Sverige är alla söndagar (ex. påskdagen och pingstdagen) nyårsdagen, trettondedag jul, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen, alla helgons dag, juldagen och annandag jul.
Helgdagar är dagar som skiljer sig från vardagar i den bemärkelsen att man ofta är ledig och att de vardagliga rutinerna bryts. I alla samhällen har någon form av vilodag och återkommande helgdagar funnits. Vilka de har varit och när de har infallit har såklart varierat.
Helgdagar före kristendomen
För länderna i Norden är skillnaderna mellan ljus och mörker högst påtagliga, vilket Göran Stålblom (s. 142) påpekar. Ingen annan stans på jorden har det funnits en jordbrukande befolkning så långt norrut – på samma breddgrad som Uppsala ligger t.ex. ”norra Kanadas tundra, Alaska, norra Kamtjaka och Sibiren”. Och ju längre norrut du kommer på jorden desto mörkare blir vinternatten.
Dessa tydliga variationer bör rimligen ha satt sin prägel på helgdagsfirandet i det som skulle komma att bli Sverige. Vi vet att någon typ av firande i samband med vinter- och sommarsolstånd funnits långt tillbaka i tiden.
Medeltida helgdagar
När kristendomens kom till Norden under 1100-talet så medfördes också en helt nya kalender med ett nytt sätt att fira helgdagar. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år
Med den nya religionen kom en ny kalender, och att lära känna denna var rentav en praktisk förutsättning för att bli en sann kristen /../ det vållade större svårigheter än själva bytet av gudar och religion
En av de saker som Luther och hans efterföljare vände sig emot var Maria- och helgonkulterna. Praktiskt fick detta betydelse genom att man i de länder som reformerades avskaffade en rad av de helgdagar som förknippats med katolska kyrkan – bl.a. flera helgondagar.
Therföre skola ock her effter thesse effterscriffne Helgedagar och platt inge andre Landzhelige håldne warda.
Först alle Söndagar, Ther näst alle thesse Christdagar, Jwl medh sinne helg, Nyårs dagh, wars Herres Döpelses dagh, then man kallar the helige Tree Konungars, Skärtorsdag, at man tå handlar om Herrans Natward. Pascha medh sinne helg, wars Herras Himmelsferdz dagh som ock kallas Helge Torsdagh, och Pingsdagh medh sinne helg. Transfigurationis, som hölles siunde Söndagen effter Trinitatis. Sedhan tree wårfru dagar, som äro Kyndermessa, Marie bebodelse som faller j Longfastonne, och Visitationis, thet är Marie besökelse, Sommestädz hålles thenne wårfrudagens Historia på dyra wårfru, huilket vthi thenna war sedh intet hinder gör, effter thet är een frij ting, Må ock för then skuld wäll hollas. Ytterligare ock alla Apostla dagar, föruthan S. Pedhers dagh om wintren. På thet sidsta ock så thenna dagar S. Johannis baptiste dagh, Michels messo och Helgona messo.
Olika försök gjordes under främst 1700-talet att minska antalet helgdagar eftersom man ifrån överhetens perspektiv ansåg att det var dåligt för svensk ekonomi att bönderna var lediga så många dagar. Under riksdagen 1738-39 föreslog en ledamot från adeln att 21 helgdagar skulle plockas bort. Dock föll förslagen ofta på att både präste- och bondeståndet motsatte sig.
Det var först under Gustav III regenttid som en radikal reform kunde genomföras. I en kunglig förordning daterad 4 november 1772 stadgas vilka dagar som ska plockas bort som helgdagar:
Eftersom så många helgdagar avskaffades på ett bräde har helgdagsreduktionen 1772 också kommit att kallas ”den stora helgdöden”.
Nya och gamla helgdagar under 1900-talet
Även om försök gjorde under 1800-talet att avskaffa fler helgdagar var det inte förrän 1938 som helgdagarna förändrades då första maj blev allmän helgdag.
Genom kalenderreformen 1953 som bestämdes i och med lagen 1952:48 angående tiden för firandet av Marie bebådelsedag, midsommardagen och allhelgonadagen så flyttade man Marie bebådelsedag till närmaste söndag, midsommardagen till närmaste lördag och lördagen närmast allhelgonadagen blev helgdag och kallades alla helgons dag.
Almanacka 1955
Grunden för lagstiftningen om svenska helgdagar var alltså fortfarande 1772 års lagstiftning vilken kompletterats med lagen 1938 och lagen 1952. Detta var något som det fanns ett visst missnöje med. I den proposition som ligger till grund för nuvarande lagstiftning skrivs:
Vad som är allmän helgdag är av stor rättslig och samhällsekonomisk betydelse. Det är därför angeläget att det på ett överskådligt sätt kan konstateras vilka dagar som är allmänna helgdagar. Så är emellertid inte förhållandet i dag. Frågan regleras i väsentliga delar genom otidsenliga och svåröverskådliga författningar på det kyrkliga området.
Den senaste förändringen bland de svenska helgdagarna skedde 2005 då nationaldagen blev helgdag. Redan i början av 1990-talet började man utreda de ekonomiska konsekvenserna av en ny helgdag och utredarna kom fram till att
det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.
Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag
Högtider och traditioner 