Etikettarkiv: pingstdagen

Vilka dagar är Kristusdagar?

av

Kort svar: Kristusdagar är de dagar under kyrkoåret som firas till minne av händelser som går att knyta till Jesus – jul, nyårsdagen, trettondagen, skärtorsdagen, långfredagen, påsk, Kristi himmelsfärd samt Kristi förklaringsdag.

Kyrkoåret har under de senaste tusen året satt en oerhört stark prägel på det svenska högtidsåret och de helgdagar som firats på olika sätt. Av de dagar som är röda dagar numera är det bara två (första maj och nationaldagen) som inte har rötter i kristendomen.

De kyrkliga helgdagar kan kategoriseras i olika grupper – Mariadagar, apostladagar, helgondagar och Kristusdagar.

  • Mariadagarna är kopplade till Jesus mor jungfru Maria och de två som fortfarande finns med i den svenska almanackan är kyndelsmässodagen och bebådelsedagen.
  • Apostaladagarna var helgdagar fram till 1772 men lever kvar i form av namnsdagar, t.ex. Andreas 30 november och Mattias 24 februari.
  • De flesta helgondagarna försvann vid reformationen men det finns fortfarande spår i den svenska kalendern i form av t.ex. Luciadagen och Valborg.

Vilka är kristusdagarna?

Kristusdagarna är de viktigaste helgdagarna, de som går att härleda till någon aspekt av Jesus Kristus verksamhet. När 1571 års kyrkoordning beslutades var följande dagar att betrakta som ”Christdagar”

Merparten av Kristusdagarna har överlevt alla helgdagsreduktioner och är fortfarande idag helgdag i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05

Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Är pingstdagen en röd dag?

av

Kort svar: Ja, pingstdagen är röd dag eftersom den alltid infaller på en söndag. Annandag pingst är dock inte längre en röd dag.

Helgdagar (eller röda dagar) är dagar som skiljer sig från vardagen. Grundtanken med helgdagar var att det skulle vara helgade dagar – alltså dagar då folk gick i kyrkan. Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar.

5791375451_02cac31c44_b

Pingst är, vid sidan av jul och påsk, den viktigaste högtiden inom den kristna kyrkan. För kristna handlar pingstdagen om att fira hur den helige Anden kom till de lärjungar som var kvar efter Jesus himmelsfärd och hur de blev hänryckta och började tala i tungor.

Ordet pingst är  en försvenskning av det grekiska ordet pentekosté som betyder ”den femtionde” och helgen heter som den gör eftersom den infaller just femtio dagar efter påskdagen. Eftersom påskdagen alltid är en söndag så kommer pingstdagen också alltid vara på en söndag. Och eftersom det är en söndag är det samtidigt en röd dag. Annandag pingst avskaffades dock 2005 som helgdag och pingstafton är inte heller en röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-10)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

När är pingsten 2021?

av

Kort svar: Pingstdagen 2021 infaller söndagen den 23 maj.

Pingst är, vid sidan av jul och påsk, den viktigaste högtiden inom den kristna kyrkan. Sedan annandag pingst avskaffades som helgdag 2005 så har dock pingstens betydelse i det sekulära Sverige minskat betydligt och som helgdag går den i det närmaste obemärkt förbi utanför kyrkorna.

Ordet pingst är  en försvenskning av det grekiska ordet pentekosté som betyder ”den femtionde” och helgen heter som den gör eftersom den infaller just femtio dagar efter påskdagen.

09

Eftersom pingstens datum är knutet till påsken varierar det i almanackan från år till år. Det tidigaste som pingstdagen kan infall är 10 maj och den senaste är 13 juni.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2015-02-20, uppdaterad 2021-01-06)

Varför firar kristna pingst?

av

Kort svar: Kristna firar pingst femtio dagar efter påsk eftersom de menar att den helige Ande visade sig för Jesus lärjungar.

Pingsten kallas ofta för ”hänryckningens tid” (efter en dikt av Esaias Tegnér) och det som åsyftas med hänryckning är en berättelse ifrån Apostlagärningarna:

När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.

För kristna handlar pingstdagen om att fira hur den helige Anden kom till de lärjungar som var kvar efter Jesus himmelsfärd och hur de blev hänryckta och började tala i tungor.

5791375451_02cac31c44_b

Vid sidan av jul och påsk är pingsten den viktigaste av de kristna högtiderna och den har, liksom påsken, en bakgrund i judendomen, bl.a. så omnämns pingsten i Gamla Testamentet:

När vi skulle fira pingst, den fest som kallas veckohögtiden, gjordes en festmåltid i ordning åt mig, och jag slog mig ner för att äta.

Den judiska veckohögtiden, eller shavuot, är från början en skördefest som firas på försommaren, sju veckor efter pesach (den judisk påsken). På samma sätt infaller den kristna pingsten sju veckor (eller mer exakt femtio dagar) efter det kristna påskfirandet. Ordet pingst kommer just av det grekiska ordet för shavout – pentekoste som betyder just femtio.

Pingst har firats som en egen fest inom den kristna kyrkan sedan 200-talet och fram till 1772 firades i Sverige även tredjedag och fjärdedag pingst. Annandag pingst står fortfarande med i svenska almanackor men slutade vara helgdag 2004.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-17)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditoner 

Varifrån kommer uttrycket ”hänryckningens tid”?

av

Kort svar: Uttrycket ”hänryckningens tid” om pingsten kommer från dikten ”Nattvardsbarnen” av Esaias Tegnér.

Att kalla pingsten för ”hänryckningens tid” är vanligt. Uttrycket kommer från dikten Nattvardsbarnen av Esaias Tegnér.

Pingst, hänryckningens dag, var inne. Den landtliga kyrkan stod hvitmenad i morgonens sken. På spiran af tornet, prydd med en tupp af metall, vårsolens vänliga lågor glänste som tungor af eld, dem apostlarna skådade fordom. Klar var himlen och blå, och Maj med rosor i hatten

Tegnér skrev dikten Nattvardsbarnen 1820 och han är mycket influerad av den tyske poeten Johann Wolfgang von Goethe.

09

Inledningsraden i dikten (den om pingsten som hänryckningens tid) är direkt tagen ifrån Goethes dikt Reineke Fuchs (Rävsagan) vilken börjar med raden ”Pfingsten, das liebliche Fest, war gekommen!”

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-05-26, uppdaterad 2013-05-18)

Källa: Böök, Fredrik (1946). Esaias Tegnér. En levnadsteckning utarbetad på uppdrag av Svenska akademien. Stockholm: Bonniers  (s. 300)