När nationaldagen infaller på en torsdag (som 2019) eller när den infaller på en tisdag (som 2023) så blir det en klämdag i anslutning till nationaldagen. Klämdagar är inte automatiskt röda dagar, men det finns reglerat i vissa kollektivavtal om ledighet i anslutning till nationaldagen. T.ex. finns det med i Måleriavtalet:
Den 6 juni infaller på en tisdag 2023. Det ger möjlighet för målare att vara ledig med helglön både måndagen och tisdagen, sommaren kan inledas med en skön långhelg
Så målare som jobbar på ett företag med kollektivavtal är alltså lediga med lön måndag 5 juni, liksom alla andra som har det inskrivet i sitt kollektivavtal.
Klipp Skansen. Nationalfest 6.6.1894. ”Nationalfesten å Skansen den 6 juni.”
År 1893 skulle Skansen, som hade öppnat två år tidigare, ha en vårfest under några dagar (onsdag 31 maj till söndag 4 juni). När den planerade invigningen skulle genomföras 31 maj öste dock regnet ner över landets huvudstad. SvD rapporterade så här:
Man har anmodat oss meddela, att till följd af det hela gårdagen ihållande regnet, hvilket lagt stora hinder i vägen för ståndens inredning och andra viktiga anordningar, har det ansetts nödvändigt att till nästa vackra dag uppskjuta öppnandet av Skansens vårfest.
Vårfesten fick därför skjutas fram och startade istället 1 juni. Arthur Hazelius, Skansens grundare, valde då att istället försöka få en hejdundrande avslutning. Istället för att avsluta på söndagen 4 juni som man planerat förlängdes festen till tisdag 6 juni. I annonsen skrev man:
Vårfestens sista dag och på samma gång stor nationalfest till firande av våra historiska minnen i morgon tisdag den 6 juni (Gustafsdagen).
Så här beskrevs nationalfesten dagen efter i SvD:
[Stockholmarna] strömmade i tusental dit ut till Skansens höjder, der i skötet af den härligaste natur med bilderna får vårt lands alla trakter, strödda rundt om i parken, verkligen allt förenade sig att ge festen den vackraste och värdigaste pregel den kunde få.
Sverige saknar en nationaldag, men man har på senaste år som sådan föreslagit 6 juni
Att det just var 6 juni som föreslogs som nationaldag beror på att Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, lagt fram detta datum juni som förslag. Egentligen var det en slump som gjorde att man tog fasta på just detta datum.
Skansen skulle ha en stor vårfest 1893. Dock ösregnade det när festen skulle ha sin början och hela evenemanget flyttade fram en dag och avslutades därmed 6 juni. Avslutningen blev då en ”stor nationalfest till firande av våra historiska minnen”.
Svd 1893-06-05
Att man också började kalla 6 juni för ”svenska flaggans dag” skulle det dock dröja ytterligare år för. Faktum är att första gången som en dag kallas ”svenska flaggans dag” är 1 november 1905 då unionen med Norge upplöstes, men det är inget varaktigt. Istället är det till 6 juni 1916 som det börjar planeras för större festligheter. Så här står det i SvD 1916:
Till en verklig svensk nationaldag som skall kunna firas af alla och envar i vårt land, är det meningen att från och med i år göra den 6 juni. Dagen skall hädanefter kallas för och hedras som den svenska flaggans dag.
Den första svenska flaggans dag, den 6 juni 1916, firades med flaggning runt om i landets städer och på de flesta regementen. På Stockholms stadion hyllades den svenska flaggans bl.a. i närvaro av det svenska kungaparet och på Skansen hade man en militärkonsert. Under följande år hade man firandet av svenska flaggans dag i Stockholm först på Stadion på dagen och på Skansen när kvällen kom.
Under mellankrigstiden och särskilt efter andra världskriget så koncentrerades firandet till Stadion, men blev också mindre i omfattning. Den dåliga publikuppslutningen gjorde att man 1963 valde att förlägga hela firandet till Skansen.
Eftersom pingstdagens datum bestäms av påskens datum så är det en rörlig helgdag. Det innebär att annandag pingst kan infalla mellan 12 maj och 15 juni. Om påskdagen infaller 17 april, vilket den gör 2022, så infaller annandag pingst måndagen den 6 juni. Detta innebär att annandag pingst 2022 faktiskt är en röd dag.
Pingsthelgen 2022
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-01-12)
Kort svar: Under 1800-talet fanns inga officiella flaggdagar, men under slutet av seklet var det fler och fler som flaggade på olika helg- och kungadagar.
Sedan veterandagen 29 maj blev flaggdag har Sverige 18 flaggdagar (valdagen infaller dock bara var fjärde år). Flaggning med svenska flaggan har förekommit i organiserad form sedan 1800-talets andra hälft, men det var först år 1982 som officiella flaggdagar bestämdes i en förordning.
Enstaka flaggstänger är kända sedan mitten av 1700-talet, men det är först drygt hundra år senare som bruket blir allmänt. Så här skriver Arne Björnstad i Fataburen 1967
Seden att hissa svenska flaggan på stång kan, bortsett från vissa enstaka tidigare exempel, sägas ha införts under 1800-talets senare del, varvid speciellt personer i högre samhällsställning samt skolorna varit verksamma som introduktörer.
Om man tittar närmare på vilka dagar som det flaggades på under slutet av 1800-talet så varierar det från ort till ort. I Svensk Läraretidning från 1894 nämns följande dagar som flaggdagar i skolorna i St. Malms församling:
konungens födelsedag 21 januari, Engelbrektsdagen 27 april, drottningens namnsdag 15 maj, Gustafsdagen 6 juni, nationalfestdagen 24 juni, Gustaf Vasas dag 29 september, Sturarnes dag 10 oktober, Luthers dag 31 oktober, unionsdagen 4 november, Gustaf II Adolfs dödsdag 6 november, Karl XII dödsdag 30 november och konungens namnsdag 1 december.
Som synes är stort fokus på svenska regenter, både den sittande kungen (som 1894 var Oscar II) och tidigare kungar (Gustav Vasa, Gustav II Adolf och Karl XII) samt andra betydelsefulla personer ur den svenska historien (Engelbrekt och Sturarna). Intressant att notera ut Svensk Läraretidning är också att 6 juni inte räknas som nationalfestdagen. Det är istället 24 juni (alltså midsommardagen).
Samma år (1894) skriver Helsingborgs Dagblad att förutom de kyrkliga högtider påsk, pingst, jul , första maj och midsommardagen ska det också flaggas på födelse- och namnsdagar för kungen, drottningen och kronprinsen,
dagen för regentens tillträde till regeringen, 6 juni (grundlagsdagen), unionsdagem Gustaf den andre Adolfs och Carl den tolftes dödsdagar.
Andra exempel på flaggdagar är från 1897 då man i Skärkind i Östergötland föreslår att bl.a. 8 mars (John Ericsons dag), 18 juni (folkskolans dag), 4 november och 6 november ska vara ”gemensamma flaggdagar för kretsens skolor”.
Slutsatsen är att det under 1800-talet inte fanns några bestämda flaggdagar där alla flaggade, men att det flaggades frekvent på de stora kyrkliga helgdagarna samt på vissa kungadagar.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-07
Källor: ”Svenska flaggans bruk” av Arne Björnstad i Fataburen 1967
Kort svar: Till skillnad från de flesta andra helgdagar i Sverige finns få ritualer förknippade med den svenska nationaldagen, även om runt en tredjedel av svenskarna på något sätt firar dagen.
Till skillnad från de flesta andra helgdagar som ex. jul, midsommar, första maj och påsk så finns det få ritualer förknippade med den svenska nationaldagen. När SOM-institutet 2017 hur många som firar olika högtider konstaterade man att:
Firandet blir allt mer populärt, och mellan 2011 och 2016 ökade andelen som säger sig fira nationaldagen från 25 till 31 procent. Firandet är särskilt utbrett bland personer som är äldre, står till höger i politiken, har förtroende för kungahuset eller som har vuxit upp utanför Sverige.
Men även om runt en tredjedel av befolkningen uppger sig fira så har det inte utvecklats några gemensamma traditioner. Det närmaste man kommer det är de medborgarceremonier för nya svenskar som många kommuner anordnar.
Det är troligen också därför som det är en större andel svenskar födda utomlands som uppger att de firat nationaldagen än svenskar födda i Sverige. Institutet för språk och folkminnen konstaterar:
Men trots att svenska flaggans dag och nationaldagen har funnits med i almanackan under större delen av 1900-talet finns det inte så många andra traditioner knutna till dagen. Är man inte intresserad av de officiella arrangemang som ordnas på kommunal nivå eller av någon organisation ses dagen mer sannolikt mest som en extra ledig sommardag.
Vad som är viktigt att komma ihåg är dock att firandet av nationaldagen inte är det vanligaste bland världens länder. Att fira storslaget som USA 4 juli eller Norge 17 maj tillhör undantagen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-04
Kort svar: Att islams fastemånad Ramadan inleds den 6 juni (på Sveriges nationaldag) 2016 beror på att den muslimska kalendern flyttar sig i förhållande till den kristna elva dagar varje år och år 2016 råkar första dagen på Ramadan vara 6 juni.
Att kristen och muslimsk tideräkning skiljer sig åt är inget konstigt. Den kristna har som startår Jesus födelse och islam har Muhammed flykt från Mecka till Median (en händelse som kallas hijra) – år 622 e.Kr.
Men förutom att den muslimska och den kristna kalendern har olika startår för respektive tideräkning är åren respektive månaderna olika långa. I den gregorianska kalendern, som är den dominerande i de flesta länder i världen idag, är ett år 365 dagar förutom skottår som är 366 och en månad är 30 eller 31 dagar, förutom februari som har 28 eller 29 dagar.
Den muslimska kalendern bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:
Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.
det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.
Såsom en de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, hvilken där firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag.
Dock dröjde det mer än ett sekel innan nationaldagen fick status som helgdag. I början av 1990-talet började man utreda de ekonomiska konsekvenserna av en nationaldagen som helgdag och utredarna kom fram till att
det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.
Den helgdag som ansågs vara minst olämplig att ta bort – både av sociala och ekonomiska skäl – var annandag pingst.
Annandag pingst 2004 – sista året som det var helgdag
I slutet av 1800-talet hade nationalismen vuxit sig så stark i Sverige att idén om en nationaldag hade börjat diskuteras. Från vissa grupper kom förslag att midsommardagen skulle bli nationaldag dels pga dess historia men också för att det redan var en stor festdag vid regementena. Även dödsdagarna för Karl XII (30 november) respektive Gustav II Adolf (6 november) fanns med bland förslagen.
Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, la dock fram 6 juni som förslag. Egentligen var det en slump som gjorde att man tog fasta på just detta datum. Skansen skulle nämligen ha en stor vårfest i slutet av maj och början av juni 1893. Dock ösregnade det när festen skulle ha sin början och hela evenemanget flyttade fram en dag och avslutades därmed 6 juni. Avslutningen blev då en ”stor nationalfest till firande av våra historiska minnen”.
Annons i SvD 1893-06-06
Att valet föll på 6 juni och inte något av de andra förslagen (t.ex. 6 november eller 30 november) är alltså egentligen en historisk slump. Visserligen finns det två historiska händelser – valet av Gustav Vasa till kung 6 juni 1523 och att regeringsformen antogs 6 juni 1809 – men nationaldagen skulle likväl kunnat hamna på något annat datum.
Någon officiell nationaldag blev dock inte 6 juni på ett bra tag. Under första världskriget ökade flaggans betydelse som nationell symbol och den 6 juni 1916 firades svenska flaggans dag för första gången.
Högtider och traditioner 
