När började man fira Gustav Adolfsdagen?

Kort svar: Firandet av Gustav Adolfsdagen (6 november) började i samband med tvåhundraårsminnet av kungen död 1832, men ökade i omfattning under andra halvan av 1800-talet.

Att 6 november är flaggdag beror på att det var på detta datum som kung Gustav II Adolf dog i samband med slaget vid Lützen 1632. Förutom allmän flaggning så är speciella Gustav Adolfsbakelser sedan slutet av 1800-talet knutna till firandet.

Kungen dog 1632, men det var först tvåhundra år senare som hans dödsdag började få uppmärksamhet i offentligheten. Om man läser tidningar från perioden före 1832 så var det i princip inga som uppmärksammade kungens dödsdag i början av november. I samband med jubileumsåret 1832 märker man dock stor skillnad.

Ifrån huvudstaden rapporterade Stockholms Dagblad hur torget med kungens namn skulle lysas upp och hur man vidtog särskilda försiktighetsåtgärder för att begränsa hur många som kunde besöka torget. Också i Göteborg uppmärksammades minnet av kungen med en ”sekularfest” där lektorn vid Kongl. Gymnasium talade inför ”stadens invånare av båda könen”.

Det hölls också särskilda gudstjänster till kungens minne i Domkyrkan och Garnisonskyrkan. Det finns vidare rapporter från andra städer i landet att kungens död uppmärksammades 6 november 1832.

Under åren som följer på tvåhundraårsjubileet finns det enstaka rapporter om firande i tidningarna. År 1846 rapporterar Hudikswalls Weckoblad att den 6 november ”förflöt utan all pomp och ståt” och året därpå skriver Dagligt allehanda om hur ”flera vackra sånger /../ afsjöngos” av gymnasieungdomar med anledning av kungens dödsdag. I Uppsala firade man 1851 dödsdagen ”på vanligt sätt” med sång vid Obelisken i Odinslund och 1853 var det också sång i Riddarholmskyrkan. Aftonbladet skrev:

En talrik menniskomassa hade samlats att deltaga i den enkla minnesfesten och åhöra de vackra sångerna.

Den 18 november 1854, något försenat, invigdes Gustav II Adolfs staty i Göteborg. Nästföljande år var det ett omfattande firande i anslutning till statyn. Så här rapporterar GHT

Samtliga elever vid läroverket, med rektor i spetsen, aftågade i procession från gymnasiehuset till torget och bildade en krets kring statyn under det sångerna utfördes. En talrik samling åskådare hade infunnit sig.

På kvällen ska torget ha varit ”helt och hållet uppfyllt av människor”. Även följande år förekom det just sång kring statyn på kungens dödsdag och i Stockholm förekom det sång i Riddarholmskyrkan. En av de första dokumenterade festerna i Göteborg i anslutning till Gustav II Adolfs dödsdag genomfördes 1880 av Göteborgs Gymnastik-Sällskap. Först ordnade man ett fackeltåg och senare på kvällen bjöd man in till ”en enkel fest”.

När det är dags för tvåhundrafemtioårsjubileum år 1882 märker man tydligt att intresset för 6 november ökade i Göteborg På Stora teatern satte man upp en ”festföreställning till firandet af 250:de årsdagen av Konung Gustaf II Adolfs död”, nya skrifter om kungen publicerades och de vanliga ritualerna med sång och facklor kring statyn förekom. I tidningen Reform finns en mycket målande beskrivning av kommersen kring Gustaf Adolfsdagen:

Det är märkvärdigt hvad menniskorna äro uppfinningsrika, när det gäller egna fördelar. Hvart man kom dagarne före och efter festdagen, såg man blott ”Gustaf Adolfs-varor”. Gustaf Adolfs handskar, kragar, man schetter, rosetter, spetsar, band och plymer, ja, man såg till och med Gustaf Adolfs tårtor och Gustaf Adolfs karameller. Ville man i bokhandeln ha skrifmaterialier, fick man papper, kuvert, bläck och pennor, allt ”Gustaf Adolfs”, och kom man in i en frukthandel, möttes man af den frågan: skall det vara Gustaf Adolfs-granater? På restaurationerna serverades Gustaf Adolfs soppa, på kaféerna Gustaf Adolfs chokolade och i cigarrbutikerna skyltades med Gustaf Adolfs cigarrer.

I de flesta folkskolor uppmärksammade man dagen med föredrag av olika slag och det var mycket folk som samlades kring statyn. En insändare yrkade 1891 på att gasdekorationen kring statyn skulle tändas tidigare på kvällen så att ”barn kan se och njuta av densamma, innan deras tid kommer då de skola gå till sängs”.

Det är också på 1890-talet som det börjar annonseras om Gustaf Adolfs-tårtor och bakelser. För att ytterligare förstärka firandet brände fyrverkaren C.R. Hansson av ”ett stort och briljant fyrverkeri” med ”Gustaf II Adolfsstatyn i briljanteld” som slutpjäs 1894. Samma år rapporterade GHT om att firandet ”syntes ha större omfång än vanligt”.

När firandet gick in i ett nytt sekel så började det också förekomma fler och fler annonser om t.ex. kavajer till Gustaf Adolfsdagen och särskilda vykort. GHT skriver 1901 att:

Stadens affärer hade tagit tillfället i akt att skylta och i de stora butiksfönstren å hufvudgatorna strålade i rik belysning och erbjödo brokiga och omväxlande skådespel för ögonen. Trängseln utanför en stor del af dem visade att aftonen var väl vald för en exposition.

Kungens dödsdag var också med när det började flaggas på vissa flaggdagar under 1800-talet. Dock skulle det dröja ända till 1982 innan Gustac Adolfsdagen blev officiell flaggdag och då hade firandet minskat avsevärt i omfattning.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-11-06)

Källor:

Stockholms Dagblad 1832-11-05

Göteborgsposten 1832-11-05

Hudikswalls Weckoblad 1846-11-07

Dagligt Allehanda 1847-11-08

Upsala 1851-11-07

Aftonbladet 1853-11-07

GHT 1855-11-07

GHT 1880-11-05

GHT 1882-11-06

Reform 1882-11-11 (tack till Phaleristic för hjälp med den källan)

GHT 1891-11-07

GHT 1892-11-05

GHT 1894-11-06

GHT 1894-11-07

GHT 1901-11-07

När kom de första Gustav Adolfs-bakelserna?

Kort svar: De äldsta beläggen för Gustav Adolfs-bakelser är från slutet av 1800-talet.

Att 6 november är flaggdag beror på att Gustav II Adolf dog just detta datum i Lützen 1632. Firandet av kungens minne startade ordentligt år 1832 vid 200-årsjubileet av hans dödsdag. Främst har traditionen hållits vid liv i Göteborg, en stad som Gustav II Adolf enligt traditionen grundade 1621.

En av traditionerna som är knutna till 6 november är den bakelse som bär kungens namn. Det äldsta belägget som jag funnit där det annonseras om Gustav Adolfs-bakelser är från Göteborgs Aftonblad där det inför 6 november 1892 finns annonser om ”Gustaf Adolfs bakelser” på Nya Konditoriet.

Göteborgs Aftonblad 1892-11-05

Två år senare (1894) annonseras om ”Gustaf Adolfs-tårtor och bakelse” hos Alf Malmborg Konditori och Café. Samma år annonseras det även i Dagens nyheter om ”Gustaf Adolfs-bakelser” där de beskrivs som en ”nyhet”. Även året därefter annonseras det om bakelser. Dock finns ingen info om utseendet.

Annons i Göteborgs Aftonblad 1894

Något år tidigare (1891) annonseras det i Göteborgs Handels- och sjöfartstidning om:

Gustaf Adolfs Tårtor med konung Gustaf II Adolfs bröstbild för säljas à 15 öre st. den 5 och 6 November uti Gonditori de Suisse, 45 Södra Hamngatan 45.

Det är nog inte orimligt att anta att bakelserna, liksom tårtorna, pryddes med kungens bröstbild. Ett ännu tidigare belägg för hur Gustav II Adolf använts av konditorier är från 1854 där konditor Rubenson i Göteborg inför julen tillverkat:

små konstverk i sitt slag, som t.ex. små afbildningar af Gustaf-Adolfs-statyen, medaljonger, innehållande kopior af kända genremålningar, utförda i chokolad och socker,

Det som beskrivs i GHT är egentligen inte en bakelse, men möjligen en föregångare till den chokladbit med kungens ansikte som nutida bakelser pryds av.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-11-06)

Källor:

Göteborgs Handels- och sjöfartstidning (1854-12-20)

Göteborgs Aftonblad 1894-11-05

DN (1894-12-07)

Göteborgs Handels- och sjöfartstidning (1891-11-05)

Göteborgs Aftonblad 1892-11-05

Vilka dagar var flaggdagar på 1800-talet?

Kort svar: Under 1800-talet fanns inga officiella flaggdagar, men under slutet av seklet var det fler och fler som flaggade på olika helg- och kungadagar.

Sedan veterandagen 29 maj blev flaggdag har Sverige 18 flaggdagar (valdagen infaller dock bara var fjärde år). Flaggning med svenska flaggan har förekommit i organiserad form sedan 1800-talets andra hälft, men det var först år 1982 som officiella flaggdagar bestämdes i en förordning.

Flaggning 1864

Enstaka flaggstänger är kända sedan mitten av 1700-talet, men det är först drygt hundra år senare som bruket blir allmänt. Så här skriver Arne Björnstad i Fataburen 1967

Seden att hissa svenska flaggan på stång kan, bortsett från vissa enstaka tidigare exempel, sägas ha införts under 1800-talets senare del, varvid speciellt personer i högre samhällsställning samt skolorna varit verksamma som introduktörer.

Om man tittar närmare på vilka dagar som det flaggades på under slutet av 1800-talet så varierar det från ort till ort. I Svensk Läraretidning från 1894 nämns följande dagar som flaggdagar i skolorna i St. Malms församling:

konungens födelsedag 21 januari, Engelbrektsdagen 27 april, drottningens namnsdag 15 maj, Gustafsdagen 6 juni, nationalfestdagen 24 juni, Gustaf Vasas dag 29 september, Sturarnes dag 10 oktober, Luthers dag 31 oktober, unionsdagen 4 november, Gustaf II Adolfs dödsdag 6 november, Karl XII dödsdag 30 november och konungens namnsdag 1 december.

Som synes är stort fokus på svenska regenter, både den sittande kungen (som 1894 var Oscar II) och tidigare kungar (Gustav VasaGustav II Adolf och Karl XII) samt andra betydelsefulla personer ur den svenska historien (Engelbrekt och Sturarna). Intressant att notera ut Svensk Läraretidning är också att 6 juni inte räknas som nationalfestdagen. Det är istället 24 juni (alltså midsommardagen).

Samma år (1894) skriver Helsingborgs Dagblad att förutom de kyrkliga högtider påsk, pingst, jul , första maj och midsommardagen ska det också flaggas på födelse- och namnsdagar för kungen, drottningen och kronprinsen,

dagen för regentens tillträde till regeringen, 6 juni (grundlagsdagen), unionsdagem Gustaf den andre Adolfs och Carl den tolftes dödsdagar.

Andra exempel på flaggdagar är från 1897 då man i Skärkind i Östergötland föreslår att bl.a. 8 mars (John Ericsons dag), 18 juni (folkskolans dag), 4 november och 6 november ska vara ”gemensamma flaggdagar för kretsens skolor”.

Slutsatsen är att det under 1800-talet inte fanns några bestämda flaggdagar där alla flaggade, men att det flaggades frekvent på de stora kyrkliga helgdagarna samt på vissa kungadagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-07

Källor: ”Svenska flaggans bruk” av Arne Björnstad i Fataburen 1967

Varför är 6 november (Gustav Adolfsdagen) flaggdag?

Kort svar: Den 6 november är flaggdag för att det är Gustav II Adolfs dödsdag. Dagen har firats sedan början av 1800-talet.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset. Trots detta så möttes kung Oscar II av protester när han hissade flaggan på slottet 1877. Och när ett antal unga män 1869 tillfrågades vid mönstringen om de visste hur den svenska flaggan såg ut så kunde knappt fem procent svara jakande.

När flaggan började användas var det inte heller reglerat vilka dagar som räknade som ”flaggdagar”. I Svensk Läraretidning från 1894 nämns följande dagar som flaggdagar i skolorna i St. Malms församling:

konungens födelsedag 21 januari, Engelbrektsdagen 27 april, drottningens namnsdag 15 maj, Gustafsdagen 6 juni, nationalfestdagen 24 juni, Gustaf Vasas dag 29 september, Sturarnes dag 10 oktober, Luthers dag 31 oktober, unionsdagen 4 november, Gustaf II Adolfs dödsdag 6 november, Karl XII dödsdag 30 november och konungens namnsdag 1 december.

Som synes är stort fokus på svenska regenter, både den sittande kungen (som 1894 var Oscar II) och tidigare kungar (Gustav Vasa, Gustav II Adolf och Karl XII).

640px-Gustav_II_of_Sweden

Att 6 november var flaggdag beror på att Gustav II Adolf dog just detta datum i Lützen 1632. Firandet av kungens minne startade i större skala år 1832 vid 200-årsjubileet av hans dödsdag och Gustav Adolfsbakelser kom troligen i slutet av seklet. Främst har traditionen hållits vid liv i Göteborg, en stad som Gustav II Adolf enligt traditionen grundade 1621.

Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var (förutom t.ex. nyårsdag och påskdag) flera kungadagar, bl.a. Gustav Adolfsdagen den 6 november.

År 1966  kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga.

Först 1982 kom dock den förordning som reglerar vilka flaggdagar som ska vara allmänna i Sverige. I den utredning som föregick propositionen föreslog utredningsmannen att tre dagar som av tradition var flaggdagar skulle tas bort.

Som framgår av denna uppräkning har av de dagar som f. n. i almanackan anges som allmänna flaggdagar uteslutits midsommardagen, den 6 november (Gustav Adolfsdagen) och den 10 december (Nobeldagen).

Alla remissinstanser höll dock inte med:

Vitterhetsakademien hävdar bestämt att den 6 november (Gustav Adolfsdagen) alltjämt bör vara allmän flaggdag. Samma åsikt har Båstads-traktens Gustav Adolfsförening.

Och regeringen sammanfattade sina argument:

En synpunkt som talar för att behålla dagen som flaggdag är alt del kan finnas anledning att ha någon flaggdag utöver den 6 juni som erinrar om vårt lands historia. Självfallet kan från denna synpunkt skäl åberopas för andra dagar än just Gustav Adolfsdagen, men denna har dock så länge varit flaggdag att den inte lämpligen bör bytas ut.

Således förblev Gustav Adolfsdagen den 6 november flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-11-02)

Källor: 

Svensk Läraretidning (1894) s. 601 

Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62)

Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Proposition 1981/82:109

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm