Hur många luckor hade Klasses julkalender 1992?

Kort svar: Klasses julkalender, som var teves julkalender 1992, hade inte mindre 26 luckor eftersom kalendern började redan den 29 november.

En årligt återkommande tradition sedan 1960 är teves julkalender (som hette adventskalender fram till 1971). Varje år är det ett nytt tema, med nya manusförfattare och nya skådespelare. De allra flesta år börjar julkalendern den 1 december och har ett nytt avsnitt och en ny lucka fram till och med julafton 24 december.

Vissa julkalendrar har dock haft fler luckor. När Fem myror är fler än fyra elefanter blev julkalender 1977 så gjorde man ett avsnitt per bokstav i alfabetet och fick därmed gör 28 luckor. När Klasse Möllberg skulle gör julkalendern 1992 så sändes det första programmet redan söndagen 29 november, som var första advent detta år. Med ett program 29 och ett 30 november plus de tjugofyra avsnitt som sändes i december så blev det totalt tjugosex luckor i 1992 år julkalender.

Utsnitt av Klasses julkalender 1992, med bl.a. lucka 29 och lucka 30.

Klasses julkalender var halvtimmeslånga direktsända avsnitt med tävlingar, där tittarna kunde ringa in och tävla.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-29

Källa: Stenudd, Solveig, Teskedsgumman (2004)  Pettson, Pelle Svanslös och alla de andra – Julkalendern i radio och TV genom tiderna, Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB, Stockholm, 

Hur många luckor hade julkalendern på tv 1977?

Kort svar: När ”Fem myror är fler än fyra elefanter” var julkalender på teve 1977 innehöll den 28 luckor eftersom varje bokstav i alfabetet var en lucka.

Sedan 1960 har svensk teve varje år sänt en adventskalender, från 1971 fick den dock namnet julkalender. När det var dags för 1977 så fick Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Eva Remaeus i uppdrag att göra det årets julkalender. Men det var sent som trion fick uppdraget.

Mitt under produktionen av den tredje säsongen av trions succéprogram Fem myror är fler än fyra elefanter under december 1976 blev man tvungna att avbryta eftersom Remaeus överansträngt ena benet. Produktionen återupptogs först vid midsommar. Då kläckte TV2:s barnredaktion idén att ta de redan inspelade inslagen och sedan komplettera med ytterligare några. Så här skrev Svenska Dagbladet:

Då dök idén att göra om och komplettera ”Fem myror är fler än fyra elefanter” till 28 kalenderprogram och varje dag presentera en av bokstäverna i alfabetet. Och så fick det bli. I varje program har alltså en bokstav ”huvudrollen” och i slutet av programmen – som är halvtimmeslånga öppnar Magnus, Brasse och Eva ”dagens bokstavslucka”, i den kalender som väl nu hänger i de flesta hem-

För att lyckas klämma in 28 luckor fick man börja 1977 års julkalender redan den 27 november, alltså första advent. Så mellan 17.30 och 18.05 söndagen den 27 november 1977 sändes det första avsnittet av det årets julkalender.

Sedan sändes 28 avsnitt fram till och med julafton då det hela avslutades med bokstaven ”F”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-28

Källa: Trion som lyckats igen” SvD 1977-11-27

Vilken bok får diversearbetaren på ölkaféet i julklapp i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Boken som Karl-Bertil Jonsson delar ut som julklapp på ölkaféet är ”Les Mots” av Jean-Paul Sartre.

Sedan 1975 sänds varje julaftonskväll Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på teve. Berättelsen är skriven av Tage Danielsson och den utspelar sig i en obestämds dåtid (med många detaljer från tiden för andra världskriget) i huvudstaden Stockholm.

En av de detaljer som vi kan härleda till kategorin anakronismer (förutom teven med Nygammalt) är den bok som en av ”de sorgsnaste diversearbetarna på ölkaféet” får i julklapp av den till jultomte förklädde Karl-Bertil Jonsson.

Den inslagna boken som öppnas på ölkaféet är Jean-Paul Sartres ”Les Mots”, som utkom på franska 1964.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-25

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

När teve-visades ”Tomten – en vintersaga” på julafton första gången?

Kort svar: Första gången filmatiseringen av Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” teve-visades på julafton var 1981.

Viktor Rydberg skrev sin dikt Tomten till Ny Illustrerad Tidning i februari 1881. Det skulle sedan dröja ytterligare sextio år innan dikten filmatiserades med Gösta Roosling som regissör. Den 8 december 1941 hade filmen Tomten . en vintersaga premiär på biografen Sture i Stockholm.

Sedan skulle det dröja ytterligare drygt trettio år innan filmen visades på teve. Det var på nyårsafton kl. 19.15 1972 som TV1 visade filmen under rubriken ”Ur SF-arkivet”. Sedan visades filmen igen 1978 men då på dagen före julafton.

Första gången som Tomten – en vintersaga faktiskt visades på julafton var 1981 och då skriver man i teve-tablån: ”Ur SF-arkivet är denna berättelse hämtad”.

Teve-tablån 1981-12-24

Efter julaftonspremiären visas kortfilmen med oregelbundenhet på teve under 1980-talet. Året efter premiären visas den på annandag jul. Nästa år (1983) samt 1985 visas den inte alls. Åren 1984 och 1989 visas den på julafton. År 1986 går den att se dagen före julafton och 1988 är det juldagen som den visas på.

Det är egentligen först med visningen på julafton 1995 som Tomten – en vintersaga börjar dem återkommande teve-tradition. Därefter har den visats varje julafton (förutom 2012 då den sändes på juldagen).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-18

Källor: alla teve-tablåer för julhelgen mellan 1970 och 2020 på svd.se/arkiv

Vilka var julvärdar 1965?

Kort svar: På julafton 1965 var det Kerstin Sterner och Maud Husberg som var julvärdar.

Sedan början på 1960-talet har det återkommande varit en eller flera personer som suttit som programpresentatörer som suttit i teve-rutan under julafton och alltså fungerat som ”julvärdar”. Den som har varit julvärd flest gånger är Arne Weise trots att han inte blev regelbunden julvärd förrän 1980.

Fem år efter att Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! visats först gången, alltså 1965, så var det Kerstin Sterner och Gina Sunesson som fick ansvaret att vara presentatörer på julafton.

Kerstin Sterner /../ tar hand om TV-hallået på julafton från kl 14 till kl 19. Avlösare blir Maud Husberg /../ som fortsätter fram till programmets slut, cirka 1 på natten.

Dagens Nyheter 1965-12-24

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-10-28)

Källa: De hallåar på julafton”. Dagens Nyheter: s. 30.

Vem var julvärd 1959 och 1960?

Kort svar: Det finns inga samtida belägg för att SVT hade någon programpresentatör på julafton som ska ha agerat julvärd.

Under 1950-talet gjorde televisionen sin entré i de svenska hemmen. Redan då kunde man på julafton se särskilda julaftonsprogram, som t.ex. midnattsmässan från Rom och ”Medan vi väntar på klapparna”. Sedan hade ju Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! premiär på julafton 1960.

Enligt uppgifter som spridits av SVT m.fl. så var Bengt Feldreich julvärd bl.a. 1959 och 1960. Ibland sägs det att han var julvärd alla år mellan 1959 och 1972. Det senare går enkelt att vederlägga då han med säkerhet inte var julvärd vare sig 1961, 1962, 1963 eller något år därefter.

Klicka vidare för att läsa historien bakom Kalle Ankas julafton. Foto. SVT  Klicka vidare för att läsa historien bakom Kalle Ankas julafton. Foto. SVT  Kalles jul heter egentligen From us all to all of you och sändes första  gången i amerikansk tv 1958 som en del i ...

Påståendet att Bengt Feldreich skulle ha varit julvärd 1959 och 1960 går inte att belägga med några samtida källor. Det finns inga notiser i samtida tidningar vare sig om Bengt Feldreich eller ens att det skulle ha varit någon specifik programpresentatör just på julafton.

Det som kan ha startat ryktet om Bengt Feldreich som julvärd de tidiga åren är att han gjorde speakerrösten till Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! redan från 1960.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-10-28)

Vem var julvärd 1961?

Kort svar: På julafton 1961 var det Ragna Nyblom som var tv-hallåa (alltså julvärd) och på juldagen samma år var det Åke Edin.

Under de första åren av 1960-talet växte teve-tablån på julafton mer och mer för varje år. En viktig del under julaftonsdagen och kvällen var att fungera som programvärd mellan programmen.

Det var egentligen först med Arne Weise 1980 som det blev en kontinuitet i vem som skulle vara julvärd eftersom han satt som värd varje julafton fram till 2003 (undantag för åren 1988, 1989 och 1990 då Björne var ersatte).

Året efter att Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! haft premiär 1960 var det Ragna Nyblom som fick fungera som julvärd. Aftonbladet skrev dagen före julafton, med tidstypisk sexism:

I TV får herrarna sitt lystmäte på julafton då Ragna Nyblom svarar för kvällens hallåande. Juldagen är det damernas tur att glädjas, för då hallåar Åke Edin.

Aftonbladet 1961-12-23

Ragna Nyblom, som dog 2017, var skådespelare, hallåa och röstskådespelare. Hon läste sagor och dubbade barnfilm, bl.a. Doktor Snuggles och Trolltyg i tomteskogen.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-10-20)

Källa: ”Julens tomtar och troll i radio och tv” Aftonbladet 1961-12-23

Från vilket år är taxeringskalendern i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Taxeringskalendern som Karl-Bertil Jonsson använder är från 1942.

Enligt författaren Tage Danielsson är det tänkt att Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton ska utspela sig under 1940-talet. Men tecknaren Per Åhlin har lagt in en rad anakronismer som daterar filmen till långt senare, t.ex. att familjen tittar på Julnygammalt på sin TV.

En, av många, detaljer som indikerar att sagan utspelar sig på just 1940-talet är den taxeringskalender som Karl-Bertil använder sig av för att ta reda på exakt hur hög taxerad inkomst t.ex. H.K. Bergdahl (så att hans paket med morbror Arturs tändstickstavla av Bodens fästning kan ges till en fattig på någon av stadens ölkaféer). Taxeringskalendern som Karl-Bertil använder, och som tillhör hans far Tyko, är från 1942.

Ur filmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-29

Källor: Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

Vad heter ölkaféet där Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton utspelar sig?

Kort svar: Ölkaféet där en scen i mitten av Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton utspelar sig heter Café Småland.

Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som har sänts på SVT sedan 1975 handlar om hur Karl-Bertil Jonsson tar paket från rika människor (bl.a. en tändstickstavla av Bodens fästning från byrådirektör H.K Bergdahl) och ger dem till fattiga.

På julaftonskvällen (efter att familjen Jonsson doppat i grytan och tittat på Julnygammalt i hemmet) åker Karl-Bertil taxi till ”de eländiga slumkvarter som fanns i huvudstaden på den tiden då den här sagan utspelar sig”. Där delar han ut paket till ensamma åldringar, till trasiga gatuvandrare och till ”de sorgsnaste diversearbetarna på ölkaféet”.

I boken finns inget namn på Ölkaféet men i filmen skymtar ett namn i bakgrunden – Café Småland. Enligt texten i fönstret serverar man ”pilsner & smörgåsar”.

Det är här Karl-Bertil ihop med ölgubbarna sjunger Nu så kommer julen och det är också här som ”en brusig man i keps” öppnar paketet med Jean-Paul Sartres Les Mots från 1964.

Tyvärr är det svårt att hitta om det alls har funnits något Café Småland i verkligheten i Stockholm.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

På vilken adress bor Karl-Bertil Jonsson?

Kort svar: Den adress som uppges för familjen Johnsson i filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” är ”Stjärnvägen 18, Stockholm”.

På julafton sänds, sedan 1975, Tage Danielssons berättelse om Karl-Bertil Jonsson. Filmen är svår att placera i tid p.g.a. alla anakronismer, men däremot är det relativt enkelt att veta i vilken stad historien äger rum – Stockholm.

Det förekommer två centrala adresser i anslutning till berättelsen, en i boken och en i filmen. I boken uppges att byrådirektör H.K Bergdahl bor på Oscarsvägen 30 (det är alltså dit Tyko och Karl-Bertil åker för att få reda på att det var en tändstickstavla av Bodens fästning som Bergdahl blivit av med). I filmen förekommer en rad olika adresser i Stockholm och Lidingö när Karl-Bertil går igenom paketen i sin postsäck. Mest av intresse är nog hans egen fars adress: ”Stjärnvägen 18, Stockholm”

Det finns dock ingen Stjärnvägen 18 i Stockholm, dock en på Lidingö, men det får nog förklaras som en av många anakronismer i filmen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se