Vilket teve-program är på i bakgrunden under julfirandet i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Teve-programmet som har julmusik under julaftonen hemma hos Karl-Bertil Jonsson är Nygammalt med Bosse Larsson.

Varje julaftonskväll sedan 1975 har strax över en miljon svenskar bänkat sig framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton av Tage Danielsson.

I filmen finns en rad detaljer som är anakronistiska. Ett sådant exempel är att familjen Jonsson har teve-apparat trots att det kör gengasbilar på gatorna och taxeringskalendern är från 1942.

Förutom att pappa Tyko Johnsson somnar till filmen Lilla helgonet från 1944 så står teven på i bakgrunden under själva julfirandet. Det som då sänds är Julnygammalt med Bosse Larsson.

Julnygammalt sändes första gången julen 1972 och så här står det i tablån:

Bosse Larsson bjuder på kända tongångar och julens glada ledar tillsammans med Bröderna Lindqvist och många, många fler.

Sedan blev Julnygammalt ett stående inslag på jularna fram till och med 1992. En rolig detalj är att första gången som Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton sändes på teve (1975) så sändes Julnygammalt precis före.

Tablån 1975-12-24

Till skillnad från Julnygammalt så sänds Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton fortfarande.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-06

Vilket år tog ”Kalle Anka och nötkriget” bort från julafton?

Kort svar: Första gången som det gjorde några förändringar i ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” var 1967 då bl.a. ”Kalle Anka och nötkriget” togs bort.

Mellan 1960 och 1966 var det samma filmer som visades på julaftonens eftermiddag under rubriken Kalle Anka och hans vänner önskar god jul. Förutom klipp från några långfilmer var det också två kortfilmer (I jultomtens verkstad samt Kalle Anka och nötkriget) som visades.

Kalle Anka och nötkriget eller Kalle Anka som jultomte som den också kallas är en kortfilm från 1949. På engelska heter filmen Toy Tinker.

Handlingen är till en början inte helt olik Plutos julgran (som varit med i programmet sedan 1983 (samt åren 1967 och 1968). Kalle Anka hugger en julgran och Piff och Puff följer med granen in i huset. Därinne blir det sedan ett krig mellan Kalle Anka på ena sidan och Piff och Puff på den andra sidan.

Filmen är rejält våldsam och Kalle Anka framstår som en ganska osympatisk karaktär när man ser hur han behandlar de båda jordekorrarna.

Enligt uppgifter så var det de våldsamma inslagen som gjorde att SVT 1967 valde att ersätta Kalle Anka och nötkriget med den mycket mindre våldsamma Plutos julgran.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-11-11

Källor: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Kalle Anka som jultomte (1949)” Svensk filmdatabas

Vilka år sändes ”Kalle ankas julafton” på TV3?

Kort svar: Mellan 1989 och 1996 sände TV3 en variant av ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” på julafton. År 1997 sände Kanal 5 programmet på julafton.

Programmet Kalle Anka och hans vänner önskar god jul började sändes på svensk teve 1960. Under 1980-talet förändrades den svenska teve-marknaden i och med satellitsänd teve från Storbritannien. Den stora utmanaren till SVT var TV3 som bl.a. köpte rättigheterna till all Disneyproduktion.

Julen 1989 sände TV3 ett program som hade titeln Kalle Anka och hans vänner önskar god jul klockan 9.00 på julaftonsmorgon, men Kanal 1 körde originalet (om man nu kan kalla ett så förändrat program för original) klockan 15.00 som vanligt.

Programmet som TV3 sände var inte det gamla From all of us to all of you från 1950-talet utan att uppdaterad version. TV3:s version innehöll vissa klipp som var samma som i Kanal 1 bl.a. Plutos julgran, Askungen och Lady och Lufsen men också andra filmer soom ex. Tre Caballeros, Peter Pan, Kalle Anka packar paket och Min lilla åsna.

Åren därefter (1990-1996) hade TV3 flyttat sitt program ännu närmare originalet och sände sin variant av Kalle Anka direkt före Kanal 1 nämligen kl. 14.00. Sista året som TV3 sände Kalle Anka (1996) la med t.o.m. programmet 14.10-15.10 och inkräktade för första gången på den ”heliga tiden” mellan 15.00 och 16.00 på julafton.

Sista gången som en annan kanal än ettan sände Kalle Anka var 1997 då Kanal 5 tog över stafettpinnen från TV3 och sände programmet kl. 14.00

Att TV3 slutade sända beror på att kanalen tillsammans med SVT och TV4 1998 tecknade ett gemensamt avtal med Disney. SVT fick bl.a. rättigheterna till det mesta av det tecknade (däribland Kalle Anka och hans vänner önskar god jul, även om man just det året missade Robin Hood). TV3 och TV4 fick dela på långfilmerna.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-11-11

Källor: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

TV-tablåerna från SvD julafton 1988-1998.

Vilket år saknades Robin Hood på julafton?

Kort svar: På julafton 1998 saknades ”Robin Hood” som ett inslag i ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”.

Det populäraste programmet på julafton (och ofta bland de mest populära under hela året) är Kalle Anka och hans vänner önskar god jul. Programmet har sänts sedan 1960 och har genom åren genomgått en rad förändringar.

Första gången som programmet förändrades var 1967 då Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget plockades bort. Störst proteststorm blev det 1982 då SVT planerade att visa Den fula ankungen istället för Tjuren Ferdinand. Protesterna blev så stora att Tjuren Ferdinand visades efter ordinarie sändning.

Korta och osammanhängande klipp från filmen Robin Hood kom med första gången på julafton 1974. Filmen hade haft svensk biopremiär i november samma år vilket givetvis är anledningen till att Disney ville ha med inslaget på julafton.

Robin Hood har sedan varit med alla julaftnar förutom 1998. Just det året hade SVT:s licens på just den filmen gått ut vilket gjorde att teve-tittarna på julafton 1998 inte fick se Ŕobin Hood. Avsaknaden av Robin Hood ledde bl.a. till att flera tittare ringde SVT och frågade vad som hade hänt. Året därefter var inslaget tillbaka och har varit så sedan dess.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-11-11

Källor: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Arbetet Nyheter 1998-12-27

Vem var julvärd i SVT 1988, 1989 och 1990?

Kort svar: Åren 1988, 1989 och 1990 var det Björne från Björnes magasin som var julvärd.

Alltsedan televisionens genombrott i Sverige i slutet av 1950-talet har just teve varit centralt i svenskt julfirande. Kalle Anka och hans vänner önskar god jul lockar fortfarande miljonpublik liksom andra program.

Numera är det en nya person som agerar julvärd i SVT men från år 1972 fram till och med 2002 var det Arne Weise hade det prestigefyllda uppdraget förutom ett fåtal år (1978, 1979, 1988, 1989 och 1990).

DN i december 1988.

På julafton 1988 var det ingen mindre än Björne (spelad av Jörgen Lantz) som fick vara julvärd. Detta gjorde han så bra att han även åren därefter (1989 och 1990) fick uppdraget.

Därefter (1991) var dock Arne Weise tillbaka som julvärd. Egentligen var det tänkt att SVT skulle banda julvärden (Marianne Moll) det året. Men sedan SvD uppmärksammat SVT:s planer så blixtinkallades Weise för att, mot sin vilja troligen, ställa upp som julvärd.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-11-11

Källor:
”Björne är julvärd” DN 1988-12-18
”Björne julvärd i Kanal 1” DN 1990-10-27
”Julafton i studion för Weise” SvD 1991-12-20

Vad kommer efter Kalle Anka på julafton?

Kort svar: Sedan 1996 är det kortfilmen ”Kan du vissla Johanna?” som sänds kl. 16.05 (efter Kalle Anka) på julafton.

TV har en central plats i det svenska julfirandet. Populärast är tvivelsutan Kalle Anka och hans vänner önskar god jul (mellan 3 och 4 miljoner tittare) som sänts i SVT sedan 1960. Även Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som sänts i SVT sedan 1975 har miljonpublik.

Kalle Anka och hans vänner önskar god jul börjar klockan 15.00 på julafton och håller på en dryg timme. Sedan 1996 följs Kalle Anka alltid av kortfilmen Kan du vissla Johanna?.

Filmen Kan du vissla Johanna? bygger på en barnbok av Ulf Stark som kom 1992. Så här beskrivs handlingen:

Berra önskar sig en morfar – en som man kan älska, som bjuder på kaffe och som kan lära en att vissla. Som tur är vet hans vän Ulf var man kan få tag i en – på ålderdomshemmet. Där träffar Berra Nils, som blir hans ”låtsasmorfar”.

Kortfilmen visades första gången i svensk TV redan 1994, men då klockan 20.00 på kvällen. Även året efter (1995) sändes filmen, då kl. 17.00. Men år 1996 hamnade filmen på den plats i tablån (kl. 16.00, direkt efter Kalle Anka) som den haft sedan dess.


Ur SvD 1994-12-24

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-11-10)

Vilket år kom Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton skrevs ursprungligen 1964. Den tecknade filmen hade premiär i svensk teve 1975.

En av de mest älskade jultraditionerna på svensk teve är Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. Varje julaftonskväll bänkar sig strax över en miljon svenskar framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton.

Sagan är ursprungligen skriven av Tage Danielsson i samband med boken Sagor för barn över 18 år 1964. Från början är Karl-Bertil inte med som en av Tages sagor, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning. Den som sedan skulle få i uppdrag att göra sagan för teve blev tecknaren Per Åhlin.Så här skriver Skånska Dagbladet:

Per Åhlin kom först i kontakt med sagan om Karl-Bertil Jonsson när han ombads att göra ett par illustrationer till den i samband med att den 1964 skulle skickas som en julhälsning från förlaget Wahlström & Widstrand.

De teckningar som Per Åhlin gjorde av sagan 1964 har väldigt få likheter med de teckningar som senare blev filmen på teve.

Karl-Bertil-248x300
Per Åhlins ursprungliga teckningar (från KB)

Tio år senare fick Tage Danielsson frågan från teve om han kunde göra en film av sagan. Den ursprungliga planen var en riktig film med skådespelare, något som inte blev av pga för höga kostnader. Istället gick frågan till Per Åhlin om han kunde animera en film.

karl-bertil_jonsson_5661d3caddf2b31677a52123

När Per Åhlin skulle börja animera så var ljudet till filmen redan inspelade – bl.a. sången som sjungs på ölcafeét och andra klassiska repliker inlästa av t.ex. Per Andrén som gjorde rösten till Karl-Bertil. Så här kommenterade Per Åhlin själv detta.

I regel börjar man med att regissören gör storyboarden och har en idé om tempo och regi redan då, sedan spelar man in ljudet. Nu gjorde vi tvärtom, men det funkade det också

Filmen blev klar på nio månader och hade premiär på julafton 1975. I DN 1975 presenteras filmen så här:

Tage Danielsson läser men ibland kommer det alldeles levande röster.

En rolig detalj är att precis innan Karl-Bertil Jonssons julafton (som programmet heter i teve-form) sändes 19.05 den 24 december 1975 så visades Julnygammalt med Bosse Larsson, troligen samma program som familjen Jonsson tittar på under julafton i filmen.

Fullskärmsinfångning 2017-12-25 214321
Teve-tablå 24 december 1975 i DN.

Alla de detaljer som finns i filmen (såsom hakkorset, filmen Lilla helgonetgengasaggregatet, taxeringskalender från 1942) förklarar Åhlin i en intervju Aftonbladet:

Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-12-25)

Källor:

Julens hjälte jubilerar” Skånska Dagbladet 2015-12-24

– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

”Tage – nu laddar han för TV-sagan och sina hundar” Svenska Dagbladet 1975-12-24