Kort svar: Första gången som ”Trolltyg i Tomteskogen” sändes i svensk teve var söndag 27 december 1981 kl. 15.40.
Trolltyg i Tomteskogen är en tecknad film från USA, med inspiration från den holländska boken Tomtar. Filmen hade premiär 1980 och har sänts vid flera tillfällen på svensk teve kring jul. Dock har den aldrig sänts regelbundet i bemärkelsen att den har sänts på samma dag eller tid återkommande.
Scen från Trolltyg i Tomteskogen
Premiären på svensk teve för Trolltyg i Tomteskogen var i TV1 i mellandagarna 1981, söndag 27 december kl. 15.40. Sen sändes filmen i repris två dagar senare – tisdag 29 december klockan 19.00.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-22
Kort svar:Trolltyg i Tomteskogen har sänts oregelbundet i svensk teve kring jul och nyår. Sammanlagt har den visats 12 gånger sedan premiären 1981.
Trolltyg i Tomteskogen är en tecknad film från USA, med inspiration från den holländska boken Tomtar. Filmen hade premiär 1980 och har sänts vid flera tillfällen på svensk teve kring jul.
Filmen Trolltyg i Tomteskogen har alltså aldrig varit en svensk teve-tradition i den bemärkelsen att den sänts på samma dag och tid återkommande. Istället har den visats fläckvis vid olika tidpunkter:
3 gånger på annandag jul (1982, 1989 och 2010)
2 gånger på juldagen (2011 och 2012)
1 gång på julafton, nyårsdagen, trettondagsafton samt 2 januari, 15 december och 27 respektive 29 december,
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-22
Kort svar: Julsången som Karl-Bertil Jonssons sjunger tillsammans med diversearbetarna på ölkaféet heter ”Julvisan” och är skriven av Zacharias Topelius.
När Karl-Bertil Jonsson på julaftonskvällen är färdig med sin turné som tomte och lägger det sista paketet ”bland flaskorna framför de sorgsnaste diversearbetarna på ölkaféet” så börjar han sjunga en melodi som diversearbetarna på kaféet stämmer upp. Texten lyder:
Nu så kommer julen, nu är julen här, lite mörk och kulen men ändå så kär. Han i salen träder med så hjärtligt sinn och i högtidskläder dansa barnen in.
Kort svar: ”Medan vi väntar på klapparna” var först ett radioprogram som sändes på julafton mellan 1948 och 1955 och sedan ett teve-program som sändes på julafton mellan 1958 och 1964. Troligen teve-sändes Disney-filmer på julafton första gången i programmet 1959.
Allt sedan tevens genombrott i Sverige på 1950-talet har det funnits teve-program som blivit jultraditioner. Detsamma gäller för radio, fast kanske inte i samma utsträckning.
Ett radioprogram som var en tradition under en kortare period direkt efter andra världskriget var Medan vi väntar på klapparna. Det sändes första gången på julafton 1948 kl. 15.00 och pågick i en halvtimme innan det var dags för Juloratorium. Programmets målgrupp beskrivs ömsom som ”barn” och ömsom som ”pojkar och flickor”.
Medan vi väntar på klapparna fortsätter sedan som radioprogram på julafton fram till 1955. Därefter blir det ett kortare uppehåll innan ett program med samma namn dyker upp i den nystartade televisionen på julafton 1958 kl. 16.50.
Notis från teve-tablån
Det intressanta med teve-programmet Medan vi väntar på klapparna är att det troligen är här som Disney-filmer teve-visas på julafton första gången. Dagens Nyheter skriver nämligen i en notis 1960 (samma år som God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl sänds första gången) att:
De tecknade filmserierna på eftermiddagstid julafton kan nästan sägas ha blivit en av den svenska televisionens första traditionella julinslag. De lades in för att stilla oron hos de yngsta inför julklappsutdelningen som hägrade så långt långt borta.
Texten illustreras med en bild på Musse Pigg. Så troligen, det finns inga ovedersägliga belägg dock, visades någon typ av Disney-filmer redan 1959 och eftersom det beskrivs som ”traditionella julinslag” är det inte omöjligt att det visats även året dessförinnan. Och det rimliga är då att de tecknade filmerna visades just inom ramen för Medan vi väntar på klapparna.
Sedan visades Medan vi väntar på klapparna varje jul till och med julafton 1964.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-10-11)
Enligt oriktiga uppgifter som spridits av SVT m.fl. så var Bengt Feldreich julvärd bl.a. 1959 och 1960. Ibland sägs det, också felaktigt, att han var julvärd alla år mellan 1959 och 1972. Det senare går enkelt att vederlägga då han med säkerhet inte var julvärd vare sig 1961, 1962, 1963 eller något år därefter.
Även för julen 1959 finns det belägg om att andra personer än Bengt Feldreich varit julvärd. Julafton 1959 var det Gerd Almgren som hade ansvar för värdskapet i teve. För julen 1960 saknas belägg för vem som var julvärd.
Det finns alltså inga notiser i samtida tidningar att Bengt Feldreich varit julvärd över huvud taget. Det som kan ha startat ryktet om Bengt Feldreich som julvärd de tidiga åren är att han gjorde speakerrösten till Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! redan från 1960.
Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-11-15)
Kort svar: Inom ramen för ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” har följande kortfilmer med Kalle Ankavisats: nötkriget, camping, jagar tjuvar, i djungeln samt Musses husvagn.
Sedan julafton 1960 har Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul visats varje år på svenska teve, några år t.o.m. på TV3. Inslagens i programmet har varierat genom åren men det har alltid funnits kortfilmer med Kalle Anka i huvudrollen-´.
Kort svar: På julafton 1977 var det prästen Ingemar Glemme som var programvärd.
Att ha julvärdar i teve på julafton växte successivt fram under 1960-talet. De flesta år var det ordinarie programvärdar som fick vara julvärdar och vissa år var det speciellt utsedda personer, ex. skådespelare, som stod för värdskapet.
En person som varit julvärd inte mindre än tre gånger är Ingemar Glemme. Det är inte alls lika många gånger som Arne Weise men ändå noterbart. Glemme var präst och TV-producent och han var julvärd första gången 1974 och sedan igen 1976.
Ingemar Glemme
Sista gången som Ingemar Glemme fick vara julvärd var på julafton 1977. I Arbetet någon vecka innan julhelgen kan man läsa att ”Ingemar Glemme blir julaftonens programvärd i TV 1”. Även i tevetablåer för julafton nämns Glemme som värd på julafton.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-26
Till julafton 1969 var det dags för en ny tradition – att visa en scen från årets Disneyfilm som hade biopremiär. Första gången man gjorde detta var det Djungelboken och då visade man scenen med kung Louie i sitt aptempel. Samma år som Djungelboken visades första gången på julafton hade också en tio år gammal Disneyfilm premiär – Törnrosa.
Törnrosa
Törnrosa visades på julafton 1969 efter Lady och Lufsen och före Snövit och de sju dvärgarna. Samma år fick svenska teve-tittare också på nytt stifta bekantskap med Piff och Puff i Kalle Anka jagar tjuvar.
Kort svar:Askungen plockades bort ur Kalle Ankas julafton 1978 p.g.a. tidsbrist. Programmet var nämligen bara 55 minuter på julafton 1978.
Scenerna ur Askungenär ett av de inslag som var med allra första gången som Kalle Anka och hans vänner önskar God jul visades på julafton i svensk teve 1960. Långfilmen hade haft svensk biopremiär drygt tio år tidigare – några dagar före julafton 1950.
När det under slutet av 1960-talet gjordes en rad förändringar av programmet togs scenen ur Askungen bort. Julen 1969 visades istället klipp från Djungelbokenoch Törnrosa. Sedan var Askungen borta fram till julafton 1976 då hon och hennes möss kom tillbaka för att tillsammans med Peter Pan ersätta Aristocats och Jan Långben gymnastiserar.
Scen ur Askungen
Därefter har Askungen varit ett återkommande inslag förutom julen 1978 då scenen saknades. Orsaken var att man skulle visa det årets biofilm från Disney – Bernard och Bianca och enligt dåvarande chefen för TV1:s barnredaktion var de ”tvungna att plocka ut ett inslag eftersom vi bara har 55 minuter på oss”. Och mycket riktigt så är programmet 1978 tablålagt mellan 15.00 och 15.55.
Men året dessförinnan (1977) då programmet var identiskt (förutom Askungen och Bernard och Bianca då) så var det tablålagt mellan 15.00 och 15.50. Det var alltså fem minuter kortare. Det kan ju förvisso vara så att scenen från Bernard och Bianca var avsevärt mycket längre än den från Askungen.
