Vilket år saknades Robin Hood på julafton?

Kort svar: På julafton 1998 saknades ”Robin Hood” som ett inslag i ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”.

Det populäraste programmet på julafton (och ofta bland de mest populära under hela året) är Kalle Anka och hans vänner önskar god jul. Programmet har sänts sedan 1960 och har genom åren genomgått en rad förändringar.

Första gången som programmet förändrades var 1967 då Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget plockades bort. Störst proteststorm blev det 1982 då SVT planerade att visa Den fula ankungen istället för Tjuren Ferdinand. Protesterna blev så stora att Tjuren Ferdinand visades efter ordinarie sändning.

Korta och osammanhängande klipp från filmen Robin Hood kom med första gången på julafton 1974. Filmen hade haft svensk biopremiär i november samma år vilket givetvis är anledningen till att Disney ville ha med inslaget på julafton.

Robin Hood har sedan varit med alla julaftnar förutom 1998. Just det året hade SVT:s licens på just den filmen gått ut vilket gjorde att teve-tittarna på julafton 1998 inte fick se Ŕobin Hood. Avsaknaden av Robin Hood ledde bl.a. till att flera tittare ringde SVT och frågade vad som hade hänt. Året därefter var inslaget tillbaka och har varit så sedan dess.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-11-11

Källor: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Arbetet Nyheter 1998-12-27

Vem var julvärd i SVT 1988, 1989 och 1990?

Kort svar: Åren 1988, 1989 och 1990 var det Björne från Björnes magasin som var julvärd.

Alltsedan televisionens genombrott i Sverige i slutet av 1950-talet har just teve varit centralt i svenskt julfirande. Kalle Anka och hans vänner önskar god jul lockar fortfarande miljonpublik liksom andra program.

Numera är det en nya person som agerar julvärd i SVT men från år 1972 fram till och med 2002 var det Arne Weise hade det prestigefyllda uppdraget förutom ett fåtal år (1978, 1979, 1988, 1989 och 1990).

DN i december 1988.

På julafton 1988 var det ingen mindre än Björne (spelad av Jörgen Lantz) som fick vara julvärd. Detta gjorde han så bra att han även åren därefter (1989 och 1990) fick uppdraget.

Därefter (1991) var dock Arne Weise tillbaka som julvärd. Egentligen var det tänkt att SVT skulle banda julvärden (Marianne Moll) det året. Men sedan SvD uppmärksammat SVT:s planer så blixtinkallades Weise för att, mot sin vilja troligen, ställa upp som julvärd.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-11-11

Källor:
”Björne är julvärd” DN 1988-12-18
”Björne julvärd i Kanal 1” DN 1990-10-27
”Julafton i studion för Weise” SvD 1991-12-20

Vilket år sändes ”Jultomtens verkstad” första gången i färg på julafton?

Kort svar: Första gången som ”I jultomtens verkstad” sändes i färg på julafton var 1978.

Under 1930-talet kom något som blev nästan lika revolutionerande för filmbranschen som ljudfilmen – färg. Walt Disney var snabb att sluta avtal med Technicolor vilket gav Disney studios ensamrätt att använda det nya systemet för trefärg. 

Den första tecknade kortfilmen i färg blev Blommor och träd (Flower and Trees) sommaren 1932. Samma år, lagom till jul, kom Jultomtens verkstad också den i färg. Så här beskrivs det i boken Disneys julafton:

Jultomtens verkstad är rena julkalaset för ögat tack var de färgglada, detaljerade leksakerna som hela tiden rör sig över filmduken. 

När Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul sändes första gången i svensk teve – 1960 – sändes hela programmet i svartvitt (eftersom färgteve-utsändningar kom först några år senare). 

Ur SvD tv-tablå julafton 1978.

Men även när resten av programmet började sändas i färg fortsatte av någon anledning Jultomtens verkstad att sändas i svart-vitt. Det var först julen 1978 som också den svenska publiken kunde se ”de färgglada, detaljerade leksakerna som hela tiden rör sig över filmduken”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-08)

Källa: Robert Andersson, Stefan Diös (2000), Disneys julafton, Egmont Serieförlaget

Vad kommer efter Kalle Anka på julafton?

Kort svar: Sedan 1996 är det kortfilmen ”Kan du vissla Johanna?” som sänds kl. 16.05 (efter Kalle Anka) på julafton.

TV har en central plats i det svenska julfirandet. Populärast är tvivelsutan Kalle Anka och hans vänner önskar god jul (mellan 3 och 4 miljoner tittare) som sänts i SVT sedan 1960. Även Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som sänts i SVT sedan 1975 har miljonpublik.

Kalle Anka och hans vänner önskar god jul börjar klockan 15.00 på julafton och håller på en dryg timme. Sedan 1996 följs Kalle Anka alltid av kortfilmen Kan du vissla Johanna?.

Filmen Kan du vissla Johanna? bygger på en barnbok av Ulf Stark som kom 1992. Så här beskrivs handlingen:

Berra önskar sig en morfar – en som man kan älska, som bjuder på kaffe och som kan lära en att vissla. Som tur är vet hans vän Ulf var man kan få tag i en – på ålderdomshemmet. Där träffar Berra Nils, som blir hans ”låtsasmorfar”.

Kortfilmen visades första gången i svensk TV redan 1994, men då klockan 20.00 på kvällen. Även året efter (1995) sändes filmen, då kl. 17.00. Men år 1996 hamnade filmen på den plats i tablån (kl. 16.00, direkt efter Kalle Anka) som den haft sedan dess.


Ur SvD 1994-12-24

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-11-10)

Vad är det för träd som tjuren Ferdinand tycker om att sitta under?

Kort svar: Tjuren Ferdinand tycker om att sitta under en korkek.

Sedan 1960 har SVT varje år sänt Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul på julafton. Genom åren har olika inslag tagits bort och nya har tillkommit.

År 1971 – elva år efter starten var Tjuren Ferdinand med första gången (och har varit med varje år sedan dess – förutom 1982). Kortfilmen om tjuren Ferdinand gjordes 1938 av Disneys produktionsbolag och har bl.a. vunnit en Oscar för bästa kortfilm.

ferdinand.png

Kortfilmen från 1938 bygger i sin tur på en barnbok från 1936 av Munro Leaf. Trädet som tjuren Ferdinand sitter under och ”luktar på blommorna” är en korkek. Det illustreras i Disney-versionen tydligt med att det är korkar i trädet.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-11-09)

Vilket år kom Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton skrevs ursprungligen 1964. Den tecknade filmen hade premiär i svensk teve 1975.

En av de mest älskade jultraditionerna på svensk teve är Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. Varje julaftonskväll bänkar sig strax över en miljon svenskar framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton.

Sagan är ursprungligen skriven av Tage Danielsson i samband med boken Sagor för barn över 18 år 1964. Från början är Karl-Bertil inte med som en av Tages sagor, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning. Den som sedan skulle få i uppdrag att göra sagan för teve blev tecknaren Per Åhlin.Så här skriver Skånska Dagbladet:

Per Åhlin kom först i kontakt med sagan om Karl-Bertil Jonsson när han ombads att göra ett par illustrationer till den i samband med att den 1964 skulle skickas som en julhälsning från förlaget Wahlström & Widstrand.

De teckningar som Per Åhlin gjorde av sagan 1964 har väldigt få likheter med de teckningar som senare blev filmen på teve.

Karl-Bertil-248x300
Per Åhlins ursprungliga teckningar (från KB)

Tio år senare fick Tage Danielsson frågan från teve om han kunde göra en film av sagan. Den ursprungliga planen var en riktig film med skådespelare, något som inte blev av pga för höga kostnader. Istället gick frågan till Per Åhlin om han kunde animera en film.

karl-bertil_jonsson_5661d3caddf2b31677a52123

När Per Åhlin skulle börja animera så var ljudet till filmen redan inspelade – bl.a. sången som sjungs på ölcafeét och andra klassiska repliker inlästa av t.ex. Per Andrén som gjorde rösten till Karl-Bertil. Så här kommenterade Per Åhlin själv detta.

I regel börjar man med att regissören gör storyboarden och har en idé om tempo och regi redan då, sedan spelar man in ljudet. Nu gjorde vi tvärtom, men det funkade det också

Filmen blev klar på nio månader och hade premiär på julafton 1975. I DN 1975 presenteras filmen så här:

Tage Danielsson läser men ibland kommer det alldeles levande röster.

En rolig detalj är att precis innan Karl-Bertil Jonssons julafton (som programmet heter i teve-form) sändes 19.05 den 24 december 1975 så visades Julnygammalt med Bosse Larsson, troligen samma program som familjen Jonsson tittar på under julafton i filmen.

Fullskärmsinfångning 2017-12-25 214321
Teve-tablå 24 december 1975 i DN.

Alla de detaljer som finns i filmen (såsom hakkorset, filmen Lilla helgonetgengasaggregatet, taxeringskalender från 1942) förklarar Åhlin i en intervju Aftonbladet:

Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-12-25)

Källor:

Julens hjälte jubilerar” Skånska Dagbladet 2015-12-24

– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

”Tage – nu laddar han för TV-sagan och sina hundar” Svenska Dagbladet 1975-12-24

Vem gör rösten till Karl-Bertil Jonsson?

Kort svar: Rösten till Karl-Bertil Jonsson i sagan med samma namn görs av Per Andrén.

En av flera mycket populära teve-program på julafton är Tage Danielssons Sagan om Karl-Bertil Jonssons julaftonförsta gången sänd i svensk teve 1975.

Sagan är ursprungligen skriven av Tage Danielsson i samband med boken Sagor för barn över 18 år 1964. Från början är Karl-Bertil inte med som en av Tages sagor, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning.

När det skulle göras film av texten var det Per Åhlin som fick i uppgift att animera och regissera filmen och Gunnar Svensson skrev musiken.

karl-bertil_jonsson_5661d3caddf2b31677a52123

Ett antal skådespelare anlitades för att göra röster till de olika karaktärerna. Den målbrottsgälla rösten till huvudperson Karl-Bertil Jonsson görs av Per Andrén. Att just han fick rollen beror på egen utsago att hans faster arbetade på Utbildningsradion med barnprogrammet Klotet tillsammans med Tage Danielsson och i lunchrummet frågade Danielsson:

Är det någon som känner någon som har en kille i målbrottet? Jag skulle behöva en röst till ett projekt.

Andréns moster tipsade om honom och han fick rollen, den enda skådespelarinsats han gjort. Numer arbetar han som reklamare.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-12-25)

Källa: ”Han är julens hjälte” P4 Kristianstad 2012-12-12