Kort svar: Att 6 juni blev svensk nationaldag beror på att Artur Hazelius och Skansen från slutet av 1800-talet skickligt propagerade för att ha nationaldagen på detta datum. Den historiska kopplingen är dels att Gustav Vasa valdes till kung 6 juni 1523 och att regeringsformen antogs 6 juni 1809.

Sveriges nationaldag är den yngsta helgdagen i Sverige ur två perspektiv. För det första är det den dag som senast fått status av allmän helgdag i Sverige (sedan 2005) och för det andra så är det den helgdag som har firats under kortast historisk tid (sedan slutet av 1800-talet).

I någon mening var det ett regnoväder som gjorde att just 6 juni valdes som nationaldag. År 1891 hade Artur Hazelius öppnat friluftsmuseet Skansen i Stockholm. Syfte med Skansen var att:

visa hur människor bott och verkat i olika delar av Sverige under äldre tid. Hazelius ville visa byggnader, växter och djur från hela Sverige – från norr till söder.

Bakom Skansen fanns också en nationalistisk tanke. Under slutet av 1800-talet hade idén om nationen och behovet av att hitta enande symboler för nationen börjat växa fram. År 1893 skulle Skansen ha en vårfest under några dagar (onsdag 31 maj till söndag 4 juni). När festen skulle invigas 31 maj öste dock regnet ner över landets huvudstad. SvD rapporterade så här:

Man har anmodat oss meddela, att till följd af det hela gårdagen ihållande regnet, hvilket lagt stora hinder i vägen för ståndens inredning och andra viktiga anordningar, har det ansetts nödvändigt att till nästa vackra dag uppskjuta öppnandet av Skansens vårfest.

Vårfesten fick alltså skjutas fram och startade istället 1 juni. Den misslyckade starten fick Arthur Hazelius att istället vilja få till en hejdundrande avslutning. Istället för att avsluta på söndagen 4 juni som man planerat förlängdes festen till 6 juni. I annonsen skrev man ”Vårfestens sista dag och på samma gång stor nationalfest till firande av våra historiska minnen i morgon tisdag den 6 juni (Gustafsdagen).”

Annons i SvD 1893-06-06

Att den första stora nationalfesten hölls 6 juni 1893 beror alltså (troligen) på ett regn i maj samma år. Så här skriver Mats Rehnberg:

Hittills har det icke gått att utröna, hur Hazelius ursprungligen erhållit tanken på nationaldagfirandet. Närmast ser det ut som om det berodde på att det olycksaliga vårregnet den 31 maj 1893 förstörde hans invigning och därför tvingade honom att förlänga sin fest en dag.

I årsredogörelsen för Nordiska museet och Skansen 1893-1894 skriver Artur Hazelius:

Såsom en de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, hvilken där firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag.

Att 6 juni kallades Gustafsdagen är något som Gustav III ligger bakom. Efter statskuppen 1772 placerade kungen sitt namn på den dag då Gustav Vasa valdes till kung 1523. Tidigare hade bl.a. Artemius, Benevolus, Benignus och Candida förekommit. Gustaf förekom antingen självständigt eller i kombination med Adolf den 6 november.

En svensk nationaldag har funnits som idé sedan slutet av 1800-talet. Dock fanns ingen dag som kändes given och förslagen var många. Från vissa grupper kom förslag att midsommardagen skulle bli nationaldag dels pga dess historia men också för att det redan var en stor festdag vid regementena. Men som Rehnberg skriver:

Då regementena vid denna tid även började lämna övningshedarna och flytta in i garnisonsstädernas nybyggda kaserner, levde icke länge samma midsommartraditioner hos truppen eller bygdens befolkning.

Även dödsdagarna för Karl XII (30 november) respektive Gustav II Adolf (6 november) fanns med bland förslagen. Att just 6 juni vann de flestas gillande berodde på två händelser som inträffat 6 juni –  Gustav Vasa valdes till kung 6 juni 1523 och regeringsformen antogs 6 juni 1809.

Under första världskriget ökade flaggans betydelse som nationell symbol (vilket den för övrigt bara varit under ett par årtionden). År 1915 hade grosshandlaren Nils Ljunggren burit den svenska flaggan genom en marsch i Stockholm och han fick där idén till att organisera en svenska flaggans dag. Det första förslaget var att anordna en flaggfest redan 1 november 1915 men därtill var tiden alltför kort, istället enades man om 6 juni 1916. Den 7 april 1916 skriver SvD:

Till en verklig svensk nationaldag som skall kunna firas af alla och en hvar i vårt land, är det meningen att från och med i år gör det den 6 juni. Dagen skall hädanefter kallas för och hedras som den svenska flaggans dag.

Uppslutningen kring den svenska flaggans dag var stor. Tidningarna hade stora uppslag dagarna innan 6 juni.

Ur SvD 1916-06-04.

Allt detta ledde till att svenska flaggans dag första gången firades 6 juni 1916 på Stadion i Stockholm med militärparader och flaggutdelning.

Ur SvD 1916-06-07

År 1963 flyttades firandet tillbaka till Skansen där det fortfarande hålls. Bestyrelsen för svenska flaggans dag låg också bakom rekommendationen 1939 vilka dagar som skulle vara flaggdagar något som sedan regeringen fattade ett beslut om 1982.

Svenska flaggans dag blev 1983 officiell nationaldag men lyckades ändå inte bli någon folkfest. Förklaringen är förmodligen att nationaldagen enbart är en produkt uppifrån. Att Gustav Vasa blev kung (1523) eller att Sverige fick en ny grundlag (1809) är knappast något som berör svenskar särskilt djupt.

År 2004 beslutade riksdagen att nationaldagen skulle bli röd dag vilket också innebar att annandag pingst inte längre var det.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-06-05, uppdaterad 2018-05-20)

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Biörnstad, Arne (1993) Den svenska flaggans dag. I Från fälttåg till folksfest – nordiska flaggor, fanor och symboler Jonsson, Leif (red)

Rehnberg, Mats (1944) Den 6 juni – ett halvsekelsminne. Ord & Bild

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma