Sverige saknar en nationaldag, men man har på senaste år som sådan föreslagit 6 juni
Att det just var 6 juni som föreslogs som nationaldag beror på att Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, lagt fram detta datum juni som förslag. Egentligen var det en slump som gjorde att man tog fasta på just detta datum.
Skansen skulle ha en stor vårfest 1893. Dock ösregnade det när festen skulle ha sin början och hela evenemanget flyttade fram en dag och avslutades därmed 6 juni. Avslutningen blev då en ”stor nationalfest till firande av våra historiska minnen”.
Svd 1893-06-05
Att man också började kalla 6 juni för ”svenska flaggans dag” skulle det dock dröja ytterligare år för. Faktum är att första gången som en dag kallas ”svenska flaggans dag” är 1 november 1905 då unionen med Norge upplöstes, men det är inget varaktigt. Istället är det till 6 juni 1916 som det börjar planeras för större festligheter. Så här står det i SvD 1916:
Till en verklig svensk nationaldag som skall kunna firas af alla och envar i vårt land, är det meningen att från och med i år göra den 6 juni. Dagen skall hädanefter kallas för och hedras som den svenska flaggans dag.
Den första svenska flaggans dag, den 6 juni 1916, firades med flaggning runt om i landets städer och på de flesta regementen. På Stockholms stadion hyllades den svenska flaggans bl.a. i närvaro av det svenska kungaparet och på Skansen hade man en militärkonsert. Under följande år hade man firandet av svenska flaggans dag i Stockholm först på Stadion på dagen och på Skansen när kvällen kom.
Under mellankrigstiden och särskilt efter andra världskriget så koncentrerades firandet till Stadion, men blev också mindre i omfattning. Den dåliga publikuppslutningen gjorde att man 1963 valde att förlägga hela firandet till Skansen.
Eftersom pingstdagens datum bestäms av påskens datum så är det en rörlig helgdag. Det innebär att annandag pingst kan infalla mellan 12 maj och 15 juni. Om påskdagen infaller 17 april, vilket den gör 2022, så infaller annandag pingst måndagen den 6 juni. Detta innebär att annandag pingst 2022 faktiskt är en röd dag.
Pingsthelgen 2022
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-01-12)
Kort svar: Till skillnad från de flesta andra helgdagar i Sverige finns få ritualer förknippade med den svenska nationaldagen, även om runt en tredjedel av svenskarna på något sätt firar dagen.
Till skillnad från de flesta andra helgdagar som ex. jul, midsommar, första maj och påsk så finns det få ritualer förknippade med den svenska nationaldagen. När SOM-institutet 2017 hur många som firar olika högtider konstaterade man att:
Firandet blir allt mer populärt, och mellan 2011 och 2016 ökade andelen som säger sig fira nationaldagen från 25 till 31 procent. Firandet är särskilt utbrett bland personer som är äldre, står till höger i politiken, har förtroende för kungahuset eller som har vuxit upp utanför Sverige.
Men även om runt en tredjedel av befolkningen uppger sig fira så har det inte utvecklats några gemensamma traditioner. Det närmaste man kommer det är de medborgarceremonier för nya svenskar som många kommuner anordnar.
Det är troligen också därför som det är en större andel svenskar födda utomlands som uppger att de firat nationaldagen än svenskar födda i Sverige. Institutet för språk och folkminnen konstaterar:
Men trots att svenska flaggans dag och nationaldagen har funnits med i almanackan under större delen av 1900-talet finns det inte så många andra traditioner knutna till dagen. Är man inte intresserad av de officiella arrangemang som ordnas på kommunal nivå eller av någon organisation ses dagen mer sannolikt mest som en extra ledig sommardag.
Vad som är viktigt att komma ihåg är dock att firandet av nationaldagen inte är det vanligaste bland världens länder. Att fira storslaget som USA 4 juli eller Norge 17 maj tillhör undantagen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-04
Såsom en de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, hvilken där firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag.
Dock dröjde det mer än ett sekel innan nationaldagen fick status som helgdag. I början av 1990-talet började man utreda de ekonomiska konsekvenserna av en nationaldagen som helgdag och utredarna kom fram till att
det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.
Den helgdag som ansågs vara minst olämplig att ta bort – både av sociala och ekonomiska skäl – var annandag pingst.
Annandag pingst 2004 – sista året som det var helgdag
I slutet av 1800-talet hade nationalismen vuxit sig så stark i Sverige att idén om en nationaldag hade börjat diskuteras. Från vissa grupper kom förslag att midsommardagen skulle bli nationaldag dels pga dess historia men också för att det redan var en stor festdag vid regementena. Även dödsdagarna för Karl XII (30 november) respektive Gustav II Adolf (6 november) fanns med bland förslagen.
Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, la dock fram 6 juni som förslag. Egentligen var det en slump som gjorde att man tog fasta på just detta datum. Skansen skulle nämligen ha en stor vårfest i slutet av maj och början av juni 1893. Dock ösregnade det när festen skulle ha sin början och hela evenemanget flyttade fram en dag och avslutades därmed 6 juni. Avslutningen blev då en ”stor nationalfest till firande av våra historiska minnen”.
Annons i SvD 1893-06-06
Att valet föll på 6 juni och inte något av de andra förslagen (t.ex. 6 november eller 30 november) är alltså egentligen en historisk slump. Visserligen finns det två historiska händelser – valet av Gustav Vasa till kung 6 juni 1523 och att regeringsformen antogs 6 juni 1809 – men nationaldagen skulle likväl kunnat hamna på något annat datum.
Någon officiell nationaldag blev dock inte 6 juni på ett bra tag. Under första världskriget ökade flaggans betydelse som nationell symbol och den 6 juni 1916 firades svenska flaggans dag för första gången.
Kort svar: Från 1893 och framåtfirades ”Svenska flaggans dag” den 6 juni på Skansen. Först 1982 blev 6 juni officiell nationaldag i Sverige och 2005 blev den också en röd dag.
Af 1913 års årgång inhämtas, att det numera är endast Bajern, Hamburg, Lippe, Lybeck, Mecklenburg-Strelitz, konungariket Sachsen, Andorra och Sverige, som sakna nationaldag af ett eller annat slag.
Det står också:
Åtskilliga folk (t. ex. nordamerikaner och brasilianer) fira flera ”nationaldagar”. Sverige saknar en nationaldag, men man har på senaste år som sådan föreslagit 6 juni
Sverige hade alltså ingen nationaldag i början av 1900-talet. Idén om att ett land ska ha en särskild nationaldag hänger samman med nationalismen som växte sig stark i Europa under senare delen av 1800-talet.
Även i Sverige fanns dessa idéer men det var ingen dag som kändes given och förslagen var många. Från vissa grupper kom förslag att midsommardagen skulle bli nationaldag dels pga dess historia men också för att det redan var en stor festdag vid regementena. Men som Bringéus skriver:
i och med att militären lämnades övningshedarna och flyttade till garnisonsstädernas nybyggda kaserner, förlorades midsommartraditionerna sin betydelse som stöd för en nationaldag.
Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, la dock fram 6 juni som förslag. Egentligen var det en slump som gjorde att man tog fasta på just detta datum. Skansen skulle nämligen ha en stor vårfest 1893. Dock ösregnade det när festen skulle ha sin början och hela evenemanget flyttade fram en dag och avslutades därmed 6 juni. Avslutningen blev då en ”stor nationalfest till firande av våra historiska minnen”. Bringeus skriver:
För att rädda situationen beslöt Hazelius förlänga evenemanget och annonserade om ”Vårfestens sista dag och på samma gång stor nationalfest till firande av våra historiska minnen i morgon tisdag den 6 juni (Gustafsdagen).” (s. 155)
Någon officiell nationaldag blev det dock inte på ett bra tag. Under första världskriget ökade flaggans betydelse som nationell symbol (vilket den för övrigt bara varit under ett par årtionden). Åhlén och Holm delade 1916 ut 8000 gratisflaggor till svenskarna. Samma år bildade grosshandlaren Nils Ljungren Bestyrelsen för svenska flaggans dag.
Kort svar: Att 6 juni blev svensk nationaldag beror på att Artur Hazelius och Skansen från slutet av 1800-talet skickligt propagerade för att ha nationaldagen på detta datum. Den historiska kopplingen är dels att Gustav Vasa valdes till kung 6 juni 1523 och att regeringsformen antogs 6 juni 1809.
Sveriges nationaldag är den yngsta helgdagen i Sverige ur två perspektiv. För det första är det den dag som senast fått status av allmän helgdag i Sverige (sedan 2005) och för det andra så är det den helgdag som har firats under kortast historisk tid (sedan slutet av 1800-talet).
I någon mening var det ett regnoväder som gjorde att just 6 juni valdes som nationaldag. År 1891 hade Artur Hazelius öppnat friluftsmuseet Skansen i Stockholm. Syfte med Skansen var att:
visa hur människor bott och verkat i olika delar av Sverige under äldre tid. Hazelius ville visa byggnader, växter och djur från hela Sverige – från norr till söder.
Bakom Skansen fanns också en nationalistisk tanke. Under slutet av 1800-talet hade idén om nationen och behovet av att hitta enande symboler för nationen börjat växa fram. År 1893 skulle Skansen ha en vårfest under några dagar (onsdag 31 maj till söndag 4 juni). När festen skulle invigas 31 maj öste dock regnet ner över landets huvudstad. SvD rapporterade så här:
Man har anmodat oss meddela, att till följd af det hela gårdagen ihållande regnet, hvilket lagt stora hinder i vägen för ståndens inredning och andra viktiga anordningar, har det ansetts nödvändigt att till nästa vackra dag uppskjuta öppnandet av Skansens vårfest.
Vårfesten fick alltså skjutas fram och startade istället 1 juni. Den misslyckade starten fick Arthur Hazelius att istället vilja få till en hejdundrande avslutning. Istället för att avsluta på söndagen 4 juni som man planerat förlängdes festen till 6 juni. I annonsen skrev man ”Vårfestens sista dag och på samma gång stor nationalfest till firande av våra historiska minnen i morgon tisdag den 6 juni (Gustafsdagen).”
Annons i SvD 1893-06-06
Att den första stora nationalfesten hölls 6 juni 1893 beror alltså (troligen) på ett regn i maj samma år. Så här skriver Mats Rehnberg:
Hittills har det icke gått att utröna, hur Hazelius ursprungligen erhållit tanken på nationaldagfirandet. Närmast ser det ut som om det berodde på att det olycksaliga vårregnet den 31 maj 1893 förstörde hans invigning och därför tvingade honom att förlänga sin fest en dag.
I årsredogörelsen för Nordiska museet och Skansen 1893-1894 skriver Artur Hazelius:
Såsom en de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, hvilken där firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag.
Att 6 juni kallades Gustafsdagen är något som Gustav III ligger bakom. Efter statskuppen 1772 placerade kungen sitt namn på den dag då Gustav Vasa valdes till kung 1523. Tidigare hade bl.a. Artemius, Benevolus, Benignus och Candida förekommit. Gustaf förekom antingen självständigt eller i kombination med Adolf den 6 november.
Då regementena vid denna tid även började lämna övningshedarna och flytta in i garnisonsstädernas nybyggda kaserner, levde icke länge samma midsommartraditioner hos truppen eller bygdens befolkning.
Även dödsdagarna för Karl XII (30 november) respektive Gustav II Adolf (6 november) fanns med bland förslagen. Att just 6 juni vann de flestas gillande berodde på två händelser som inträffat 6 juni – Gustav Vasa valdes till kung 6 juni 1523 och regeringsformen antogs 6 juni 1809.
Under första världskriget ökade flaggans betydelse som nationell symbol (vilket den för övrigt bara varit under ett par årtionden). År 1915 hade grosshandlaren Nils Ljunggren burit den svenska flaggan genom en marsch i Stockholm och han fick där idén till att organisera en svenska flaggans dag. Det första förslaget var att anordna en flaggfest redan 1 november 1915 men därtill var tiden alltför kort, istället enades man om 6 juni 1916.Den 7 april 1916 skriver SvD:
Till en verklig svensk nationaldag som skall kunna firas af alla och en hvar i vårt land, är det meningen att från och med i år gör det den 6 juni. Dagen skall hädanefter kallas för och hedras som den svenska flaggans dag.
Uppslutningen kring den svenska flaggans dag var stor. Tidningarna hade stora uppslag dagarna innan 6 juni.
År 1963 flyttades firandet tillbaka till Skansen där det fortfarande hålls. Bestyrelsen för svenska flaggans dag låg också bakom rekommendationen 1939 vilka dagar som skulle vara flaggdagar något som sedan regeringen fattade ett beslut om 1982.
Svenska flaggans dag blev 1983 officiell nationaldag men lyckades ändå inte bli någon folkfest. Förklaringen är förmodligen att nationaldagen enbart är en produkt uppifrån. Att Gustav Vasa blev kung (1523) eller att Sverige fick en ny grundlag (1809) är knappast något som berör svenskar särskilt djupt.
Högtider och traditioner 
