Kort svar: Saffran har använts som julkrydda sedan andra hälften av 1800-talet.

Saffran är förmodligen det mest exklusiva du kan äta. Priset för ett kilo saffran kan hamna på 80 000 kronor och i december används en hel del saffran i de svenska julbaken – särskilt till lussekatter.

Men även om saffran har varit känd som krydda i Sverige sedan åtminstone 1300-talet (det första belägget är från 1328 från en räkning som heliga Birgitta fick för gravölet över hennes far) är det först för något sekel sedan som den började användas som en julkrydda.

Som brödkrydda omnämns saffran t.ex. av Olaus Magnus på 1500-talet. Han skriver om hur östgoterna bakade  vetebröd bestrukna av saffran.

När järnspisen introducerades i Sverige på 1800-talet kunde folk baka på ett helt nytt sätt. Nu var det plötsligt mycket lättare att baka vetebröd som skulle ätas direkt. Då kunde man också baka ex saffransbullar mycket oftare och det var också under 1800-talet som recept på saffransbröd började dyka upp i kokböckerna.

Så här skriver Jan-Öjvind Swahn:

Men nu [i slutet av 1800-talet, min anm.] fick saffran ytterligare en roll, nämligen som ingrediens i julens fina bullar och kusar av siktat vetemjöl. I vad mån man införde denna kryddning därför att man tyckte saffran smakade gott, eller därför att det såg grant ut med saffran i brödet, eller därför att det innebar status åt familjen lär vi väl aldrig få veta.

Sedan ska det nämnas att saffran till en början bara nyttjades i Mälarlandskapen, i Östergötland och på Gotland. För resten av Sveriges befolkning var saffran så gott som okänd som julkrydda. I Göteborg slog saffran igenom som julkrydda först för ett par decennier sedan.

Källa: Stora julboken av Jan-Öjvind Swahn

Läs även andra bloggares åsikter om saffran, julbak, julkrydda, jul