Kort svar: Allhelgonaafton betecknar dagen och kvällen före allhelgonadagen eller alla helgons dag.

Allhelgonadagen har uppmärksammats inom den kristna världen sedan 800-talet och till Sverige kom den med kristendomen på 1100-talet. Dagen före en helgdag får på svenska efterledet ”-afton” som till exempel i julafton, nyårsafton eller midsommarafton. Således är allhelgonaafton dagen före allhelgonadagen eller som det beskrivs i SAOB från 1898:

(numera bl. i historiskt arkaiserande stil) dagen före allhelgonadag. 

Det som komplicerar saken för svensk del är att allhelgonaafton kan användas om två olika datum och historiskt om ytterligare ett.

• För det första så kan allhelgonaafton syfta på dagen före allhelgonadagen. Då allhelgonadagen alltid infaller 1 november så blir allhelgonaafton således 31 oktober. Det är för övrigt från detta som halloween (all hallows’ eve) kommer.
• För det andra så kan allhelgonaafton syfta på fredagen som är före det svenska ”alla helgons dag”. Sedan 1953 infaller alla helgons dag (som är en röd dag) på den lördag som är mellan 31 oktober och 6 november, vilket innebär att allhelgonaafton då blir den fredag som infaller mellan 30 oktober och 5 november.
• En tredje variant är allhelgonaafton historiskt kom att vara den lördag som kommer precis före den första söndagen i november. Orsaken till det var att kyrkan, efter 1772, kom att fira allhelgonadagen på just den första söndagen i november. Då blev allhelgonaafton lördagen precis före.

Ovanstående annons från Nya Wermlandsposten 1863 visar hur kyrkan använde begreppet ”allhelgonaafton” för att beskriva lördagen före den första söndagen i november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-01

Litteratur:

”allhelgonaafton” SAOB