Dagarna i fastlagen har kallats olika saker – fläsksöndag, fastlagssöndag, blå måndag, bullmåndag, fettisdag, pannkaketisdag och stenkaketisdag – i olika delar av landet. Traditionerna vad som sker under fastlagen har också varierat över landet. Gemensamt för dessa har dock varit festande med fet och god mat. Syftet med fastlagen var att förbereda sig inför den kommande fastan.
När fastlagsbullen under mitten av 1900-talet gick från att främst vara en efterrätt folk åt i hemmet till något man köpte på konditorierna blev det vanligare och vanligare att kalla bakverket för ”semla”. Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid. Så här skriver Bringéus:
Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-01-16)
Källa: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Norstedts 1977.
Kort svar: Att vi äter semlor på på fettisdagen är för att det är den sista dagen före den fyrtio dagar långa fastan. Således är det en festdag då man får äta fet mat.
Inför påsk har den kristna kyrkan en fyrtio dagar lång fasta. De tre dagarna precis före påskfastan kallas fastlagen. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”.
Fastlagens innehåll har varierat över landet. Gemensamt har dock varit olika typer av fester, karnevaler samt god och fet mat. Syftet med fastlagen har helt enkelt varit att förbereda sig inför den kommande fastan.
Sedan ganska lång tid tillbaka är det framförallt semlan som kommit att symbolisera fastlagen i allmänhet och fettisdagen i synnerhet. Ordet semla kommer från latinets simila som betyder ”det finaste mjölet” och var från början en beteckning på bullar bakade just på det fina mjölet. Numera är en semla en gräddig bakelse med mandelmassa, även om nyare varianter som t.ex. semmelwrapen kommit på senare år.
Att vi äter semlan på fettisdagen (även om många tjuvstartar redan i januari) beror alltså på att det var den sista dagen inför påskfastan.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15
Under åren i början av 2010-talet började det komma en lång rad nya varianter av semlan. Tacosemlan, prinsessemlan, pizzasemlan och korvbrödssemlan är olika exempel på den nya trenden. Bland de första att lansera en helt ny variant av semlan var Mattias Ljungberg på Tössebageriet som 2015 lanserade semmalwrapen.
Mattias Ljungberg är konditor och och driver Tössebageriet i Stockholm. Han menar att semmelwrapen uppfanns som en lösning för problemet att äta en semla när man ”är på språng”:
Svaret var crossovern wrapsemla. Problemet med drällande grädde och mandelmassa runt munnen var ett minne blott när formatet blev mycket ätvänligare. Degen kavlades ut jättetunt, rullades ihop och därefter spritsades grädde och mandelmassa i ”struten”.
Numera säljs semmlwrapen på fler ställen än på Tössebageriet, men det var där det hela började.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15
Kort svar: Enligt en notis i GT från 1952 ska de ha utdelats böter för semlor som såldes för tidigt. Exakt vilka regler som gällt är osäkert, men orsakerna till förbudet är troligen restriktioner efter andra världskriget.
En notis från GT 23 januari 1952 som cirkulerar på nätet sedan ett antal år tillbaka påstår att en Malmöbagare fick böter för att han sålde fastlagsbullar för tidigt. Exakt hur och varför dessa regler fanns är inte helt enkelt att reda ut.
Under andra världskriget hade jordbruksproduktionen och importmöjligheterna minskat, vilket ledde till brist på många varor. Därför hade vi ett system där Jordbruksnämnden reglerade priserna på jordbruksvaror och fiske i Sverige. Tidningen ATL har pratat med Jordbruksverket och konstaterar följande:
När det gäller semlor kan man tänka sig att både grädde och marsipan kunde vara varor som det rådde stor knapphet på. Möjligen även socker och mjöl.
Nedanstående notis från Svenska Dagbladet samma år (1952) som notisen i GT är ett exempel på prisregleringen av semlor:
Dels finns det en tid då semlorna får säljas (28 januari – 30 april) och det finns reglering hur mycket fyllda (2 öre för stora och 1 öre för små) respektive ofyllda semlor (kaffebrödspriser plus 1 öre).
Att bagarna från Malmö fick böter har alltså inte med några religiösa eller moraliska aspekter på semlor före fettisdagen att göra. Att äta semlor och sälja dem tidigare än fettisdagen förekom utan tvekan under första halvan av förra seklet. Åtminstone 1950-talet har det klagats på att försäljningen av semlor ”tjuvstartar”. Sedan 1970- och 1980-talet är det ett väl etablerat faktum att semlor börjar säljas i början av januari. Även Mia Öhrn skriver om detta:
Harriet som står i butiken på Dalpojken berättar att de har börjat med semlor på annandagen ända sedan 1960-talet. Nu för tiden är det sällan kunderna blir upprörda över detta angrepp på traditionerna.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-14
Kort svar: Fettisdagen 2020 infaller tisdagen den 25 februari.
Semlor kan numera köpas i affärer åtminstone från och med dagarna efter jul. Precis som med julmust och liknande förflyttar sig premiären successivt bakåt i kalendern.
Påskdagen 2020 infaller söndagen den 12 april och eftersom fettisdagen är knappt sju veckor före så är fettisdagen 2020 tisdagen den 25 februari. Och det är då man traditionellt äter semlor.
Men när fettisdagsbullen under mitten av 1900-talet gick från att främst vara en efterrätt folk åt i hemmet till något man köpte på konditorierna blev det vanligare och vanligare att kalla bakverket för ”semla”. Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid. Så här skriver Bringéus:
Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-01-30)
Källa: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Norstedts 1977.
Kort svar: En semla har sedan mitten av 1900-talet varit en söt bulle med mandelmassa inuti och vispgrädde mellan bulle och lock samt florsocker på toppen.
Den tidigast kända föregångaren till våra semlor är tyska Heisswecken från 1400-talet. Heisswecken var kil- eller korsformade bröd som åts varma och/eller med varm mjölk (alternativt varmt smör). Formen hade troligtvis religiös innebörd. Bröden var ganska små och bakades utan socker eftersom det var dyrt och tiderna. Det fanns alltså vare sig socker, mandelmassa, vispgrädde eller florsocker på de äldsta fastlagsbröden.
Men när tiderna blev bättre blev bullarna större och ändrade form. Så här skriver Widell:
Den runda större bullen kom till när tiderna var bättre och tillgången på vetemjöl ökat. Sockret fanns nu till ett mer rimligt pris och ingick i vetedegen i början av 1700-talet.
Att semmelbullen blev rund och sötad beror alltså på ekonomiska förändringar i samhället. Dock skall det påpekas att seden att äta semlor eller fastlagsbullar inte var någon allmänt förekommande sed i Sverige på 1700-talet, förutom i de sydliga landskapen.
Mia Öhrn – författaren till boken Semlor – menar att mandelmassan introducerades i Sverige av schweiziska bagare under slutet av 1700-talet. Under åren kring sekelskiftet kom de flesta bagare från Schweiz och de förde med sig kunskap om hur man tillverkar mandelmassa. Öhrn skriver:
Troligtvis insåg sedan svenska sockerbagare att denna utsökta delikatess skulle passa som fyllning i våra semlor.
Vispgrädde som ingrediens kom vid sekelskiftet 1900. De första recepten med vispgrädde beskrev tillagningen så här:
hårt skummad grädde /../ blandas med inkråm och mandelmassa
Vissa kokböcker hade inte alls med vispgrädde i recepten en bra bit in på 1900-talet. Runt mitten av 1900-talet blev vispgrädde vanligare. Och det var nu som grädden skulle vispas och läggas ovanpå. Så här skrev Handbok för bagare från 1953:
I semlorna kan också läggas en bit mandelmassa och sedan vispad grädde ovanpå. Mandelmassan kan ev. ha något med vaniljkräm, så att den blir spritsbar.
Från 1950 och framåt är den helt dominerande varianten att vispgrädde vispas och spritsas ovanpå mandelmassan och att locket på bullen läggs ovanpå grädden.
Under åren i början av 2010-talet har det kommit en lång rad nya varianter av semlan. En av de första var semmelwrapen som introducerades 2015 av Mattias Ljungberg på Tössebageriet. Åren därefter har bl.a. tacosemlan, prinsessemlan, pizzasemlan och korvbrödssemlan skrivits om i tidningarna. Det är dock tveksamt hur stort genomslag dessa nya varianter fått i praktiken.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-01-30)
