Kort svar: En tradition som fanns kvar åtminstone in på 1990-talet var att man började äta semlor på fettisdagen och sedan åt semlor på de återstående sex tisdagarna under fastan.
Fastlagen är de tre dagar (fastlagssöndagen, bullmåndagen och fettisdagen) som infaller precis före den kristna påskfastan. Under fastlagen festar man på fläsk och bröd. Det som tydligast lever kvar i våra dagar är givetvis semlan som äts i miljontals på fettisdagen.
Men även om semlan också kallats fastlagsbulle eller fettisdagsbulle finns det en äldre tradition att äta semla även efter fastlagen och fettisdagen. Det har till och med varit så att alla tisdagar under fastan fram till påsk har kallats för fettisdag.
Exakt när det här bruket tog sin början är svårt att säga, men det finns annonser från 1870-talet att konditorier säljer ”Semlor och mandelmassa /../ hvarje tisdag”.
Under 1900-talet förekommer det flitigt annonser om semlor och fläskmat på samtliga tisdagar under själv fastan fram till påsk.
Det refereras också flitigt till den ”sista fettisdagen” som alltså är tisdagen i stilla veckan.
På samma sätt som det är svårt att veta exakt när bruket att äta semlor på alla tisdagar under fastan så är det svårt att veta exakt när bruket försvinner eller åtminstone minskar radikalt. Det senaste tidningsbelägget jag funnit där någon aktivt uppmanar till semlor under alla tisdagar är från SvD 1992.
En förklaring till att det blivit ovanligare med försäljning och förtäring av semlor under fastan är troligen att semlor säljs tidigare och tidigare och att de flesta konditorier har semlor till försäljning från åtminstone januari.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-02-03
Källor: artiklar i SvD:s arkiv
Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag
”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020
