Kort svar: Att vi äter semlor på på fettisdagen är för att det är den sista dagen före den fyrtio dagar långa fastan. Således är det en festdag då man får äta fet mat.

Inför påsk har den kristna kyrkan en fyrtio dagar lång fasta. De tre dagarna precis före påskfastan kallas fastlagen. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”.

Fastlagens innehåll har varierat över landet. Gemensamt har dock varit olika typer av fester, karnevaler samt god och fet mat. Syftet med fastlagen har helt enkelt varit att förbereda sig inför den kommande fastan.

Sedan ganska lång tid tillbaka är det framförallt semlan som kommit att symbolisera fastlagen i allmänhet och fettisdagen i synnerhet. Ordet semla kommer från latinets simila som betyder ”det finaste mjölet” och var från början en beteckning på bullar bakade just på det fina mjölet. Numera är en semla en gräddig bakelse med mandelmassa, även om nyare varianter som t.ex. semmelwrapen kommit på senare år.

Att vi äter semlan på fettisdagen (även om många tjuvstartar redan i januari) beror alltså på att det var den sista dagen inför påskfastan, även om semlor tidigare kunde ätas på samtliga tisdagar under fastan

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor:

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur