Etikettarkiv: påskfasta

Varför skall man äta semlor på fettisdagen?

av

Kort svar: Att vi äter semlor på på fettisdagen är för att det är den sista dagen före den fyrtio dagar långa fastan. Således är det en festdag då man får äta fet mat.

Inför påsk har den kristna kyrkan en fyrtio dagar lång fasta. De tre dagarna precis före påskfastan kallas fastlagen. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”.

Källa: Flickr

Fastlagens innehåll har varierat över landet. Gemensamt har dock varit olika typer av fester, karnevaler samt god och fet mat. Syftet med fastlagen har helt enkelt varit att förbereda sig inför den kommande fastan.

Sedan ganska lång tid tillbaka är det framförallt semlan som kommit att symbolisera fastlagen i allmänhet och fettisdagen i synnerhet. Ordet semla kommer från latinets simila som betyder ”det finaste mjölet” och var från början en beteckning på bullar bakade just på det fina mjölet. Numera är en semla en gräddig bakelse med mandelmassa, även om nyare varianter som t.ex. semmelwrapen kommit på senare år.

Att vi äter semlan på fettisdagen (även om många tjuvstartar redan i januari) beror alltså på att det var den sista dagen inför påskfastan, även om semlor tidigare kunde ätas på samtliga tisdagar under fastan

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor:

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

När börjar påskfastan 2023?

av

Kort svar: Påskfastan börjar med askonsdagen (fyrtiosex dagar före påskdagen) som är på olika datum varje år. År 2023 år askonsdagen den 22 februari.

Fasta är en period då man begränsar sitt ätande. Fasta finns  i olika grad i de flesta religioner. Inom islam fastar man t.ex. en hel månad varje år. Den kristna fastan inför påsk varar i fyrtio dagar, men så har det inte alltid varit.

I ett brev från biskopen i Lyon till biskopen i Rom i slutet av 100-talet nämns att påskfastan då såg mycket olika ut hos olika kristna grupper. En del fastade bara en dag, vissa fastade i flera dagar. Några fastade i fyrtio timmar (den tid som Jesus skall ha legat i graven). Det fanns helt enkelt behov av ett centralt fattat beslut – och ett sådant kom år 325. Att det blev just fyrtio dagar anknyter till den tid som Jesus fastade i öknen.

Påskfastan håller alltså på i fyrtio dagar (dock inte fyrtio dagar i streck) och inleds med askonsdagen. Askonsdagen har fått sitt namn efter den katolska seden att strö aska över sig eller rita ett kors med aska i pannan inledningen av fastan som ett tecken på försakelse. I t.ex. Västerbotten åt man på Askonsdagen en gröt som kallades askgröt och som kokades på aska för att tarmarna skulle dra ihop sig och hindra hungerkänslorna.

1024px-Crossofashes

Eftersom påskdagen infaller på olika datum varje år infaller också askonsdagen (och därmed påskfastan) olika datum varje år, men alltid fyrtiosex dagar före påskdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap (uppdaterad 2021-01-15)

Källor: Maxén Maria och Helena Waldetoft Lindroth (1995) Glad påsk! Nordiska Museets Förlag: Stockholm

Unge, Ingemar, red (2001)  Våra Högtider – traditionerna, maten och festerna vi minns Prisma Bokförlag: Stockholm

Varför är fastan fyrtio dagar?

av

Kort svar: Den kristna fastan inför påsken är fyrtio dagar (exklusive sex söndagar). Anledningen är förmodligen den talmystik som förknippats med just talet fyrtio och att Jesus fasta i öknen varade just fyrtio dagar.

I all religion och mystik finns en särskild fascination för vissa siffror och tal. Sju är ett sådant tal (sju underverk, sju dödssynder, regnbågens sju färger o.s.v) liksom 23. Vad gäller judendom och kristendom är 40 ett tal som har särskild betydelse. Som Inge Löfström skriver:

Man har alltid varit angelägen att anknyta tider och perioder inom det kristna livet till bibliska förebilder. Därvid gav man noga akt på paralleller i fråga om siffror och tal. Moses var på Sinai i fyrtio dagar och fyrtio nätter. Elia vandrade genom öknen under lika lång tid på vägen till det heliga berget. Båda fastade som förberedelse till mötet med Gud. Fyrtio dagar regnade det före syndafloden. Fyrtio år varade Israels ökenvandring. Augustinus skrev att Jesus nedsteg i mänskligheten genom fyrtio släktled och att vi genom fyrtio dagars fasta skall uppstiga i honom.

Liksom mycket annat var det på kyrkomötet i Nicaeas år 325 som det beslöts att fastan inför påsk skulle vara i fyrtio dagar – med början på askonsdagen. Dessförinnan hade fasta praktiserats före påsk, men ingen enhetlighet fanns inom kristenheten för hur lång den skulle vara.

I ett brev från biskopen i Lyon till biskopen i Rom i slutet av 100-talet nämns att fastan såg mycket olika ut. En del fastade bara en dag, vissa fastade i flera dagar. Några fastade i fyrtio timmar (den tid som Jesus skall ha legat i graven). Det fanns helt enkelt behov av ett centralt fattat beslut – och ett sådant kom år 325. Att det blev just fyrtio dagar anknyter till den tid som Jesus fastade i öknen och den tidrymden anknyter som nämns ovan till en mängd tillfällen i Bibeln som tagit just fyrtio dagar eller fyrtio år.

Christ_in_the_Wilderness_-_Ivan_Kramskoy_-_Google_Cultural_Institute.jpgJesus fastar i öknen

Dock, vilket kan vara viktigt att påpeka, så varar fastan inte fyrtio dagar i sträck. Söndagar är inte fastedagar så tiden från Askonsdagen till Påskdagen är alltså fyrtiosex dagar (fyrtio fastedagar + sex söndagar).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2008-02-29) 

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Källa: Löfström, Inge (1983) Påsken i tro och tradition Älvsjö : Verbum