Kort svar: Påskfastan börjar med askonsdagen (fyrtiosex dagar före påskdagen) som är på olika datum varje år. År 2023 år askonsdagen den 22 februari.

Fasta är en period då man begränsar sitt ätande. Fasta finns  i olika grad i de flesta religioner. Inom islam fastar man t.ex. en hel månad varje år. Den kristna fastan inför påsk varar i fyrtio dagar, men så har det inte alltid varit.

I ett brev från biskopen i Lyon till biskopen i Rom i slutet av 100-talet nämns att påskfastan då såg mycket olika ut hos olika kristna grupper. En del fastade bara en dag, vissa fastade i flera dagar. Några fastade i fyrtio timmar (den tid som Jesus skall ha legat i graven). Det fanns helt enkelt behov av ett centralt fattat beslut – och ett sådant kom år 325. Att det blev just fyrtio dagar anknyter till den tid som Jesus fastade i öknen.

Påskfastan håller alltså på i fyrtio dagar (dock inte fyrtio dagar i streck) och inleds med askonsdagen. Askonsdagen har fått sitt namn efter den katolska seden att strö aska över sig eller rita ett kors med aska i pannan inledningen av fastan som ett tecken på försakelse. I t.ex. Västerbotten åt man på Askonsdagen en gröt som kallades askgröt och som kokades på aska för att tarmarna skulle dra ihop sig och hindra hungerkänslorna.

Eftersom påskdagen infaller på olika datum varje år infaller också askonsdagen (och därmed påskfastan) olika datum varje år, men alltid fyrtiosex dagar före påskdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap (uppdaterad 2021-01-15)

Källor: Maxén Maria och Helena Waldetoft Lindroth (1995) Glad påsk! Nordiska Museets Förlag: Stockholm

Unge, Ingemar, red (2001)  Våra Högtider – traditionerna, maten och festerna vi minns Prisma Bokförlag: Stockholm