Kort svar: Ordet fastlag kommer av av lågtyskan ”vastel-avent”, som direkt översatt blir ”faste-afton” på svenska.

Fastlagen ska inte förväxlas med fastan. Fastan är fyrtio dagar inför påsken då man avstår från nöjen och överdådig mat. Fastlagen är istället tre dagar (fastlagssöndagen, bullmåndagen och fettisdagen) inför fastan då man äter god mat och leker olika lekar.

Ordet fastlag kommer från lågtyskan och förklaras så här av Institutet för språk och folkminnen

fastlag har vi fått från lågtyska vastel-avent, ordagrant ’faste-afton’. Lågtyska avent motsvarar tyska abend, som blivit afton i svenskan.

I skrift finns ordet ”fastlag” belagt i svenskan sedan 1400-talet, men det har alldeles säkert använts sedan kristendomen kommer till Sverige i början av medeltiden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-07

Litteratur:

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen (läst 2023-02-07)

”fastlag” Svensk Ordbok (2021)