Varför firar vi jungfru Marie bebådelsedag?

Kort svar: Jungfru Marie bebådelsedag firas inom kristendomen till minne av att jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus.

Högtidsdagarna inom den kristna världen är i mycket knutet till Jesus liv (hans födelse och hans död/uppståndelse allra mest). Men även hans moder (Maria) har en rad högtidsdagar – bl.a. kyndelsmässodagen, Marie himmelsfärd och bebådelsedagen.

Jungfru Maria och Jesusbarnet
Jungfru Maria och Jesusbarnet

Jungfru Marie bebådelsedag är den högtidsdag som man inom kristendomen firar till minne av att jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. I Lukasevangeliets första kapitel berättas det om händelsen:

Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.

Datumet för denna bebådelse (som betyder ”bringa budskap om, lämna underrättelse om”) är lämpligt nog nio månader före Jesus födelsedag (25 december). Eftersom jungfru Maria rimligen var havande i nio månader och enligt traditionen föddes Jesus 25 december blir datumet för bebådelsedagen 25 mars.

Den 25 mars är lämpligt som bebådelsedag av fler skäl än att det faller nio månader före december.  Genom att lägga bebådelsedagen 25 mars sammanföll den sånär med vårdagjämningen (cirka 21 mars). I många kulturer (t.ex. den förkristna i Skandinavien) firade man vårdagjämningen med olika typer av fruktbarhetsriter och vad kan då passa bättre än att fira att jungfru Maria befruktats för att föda Jesus.

Numera är jungfru Marie bebådelsedag (25 mars) snarare ihågkommit i Sverige eftersom det också är våffeldagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor: 

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag

Topelius, Christer (1989) En årsrunda. 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Tidens förlag

Nordisk Familjebok (1886), uppslagsord: ”Mariafester

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s