Kort svar: Köttmåndagen är ett alternativt namn för måndagen i fastlagen.
Fastlagen är de tre dagar som kommer precis före den kristna påskfastan. Den börjar med fastlagssöndagen (även kallad fläsksöndagen) och slutar med fettisdagen. Däremellan finns en måndag som också den har olika namn, t.ex. ”bullmåndag”. Ytterligare ett namn på måndagen är köttmåndagen. Så här definieras ”köttmåndagen” av SAOB:
måndagen i fastlagsveckan (då man ännu fick äta köttmat);
Ordet ”köttmåndag” har samma bakgrund som fläsksöndagen. Eftersom fastan innebar att man inte åt kött så fick man under fastlagen äta just mer kött och därmed fick måndagen namnet köttmåndagen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-20
[Under] den katolska fastlagen passade [man] på att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.
Ordet fastlag kommer av av lågtyskan ”vastel-avent”, som direkt översatt blir ”faste-afton” på svenska. De tre dagarna av fastlag har firats i Sverige sedan kristendomen kom under den tidiga medeltiden. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen
Förutom att äta fläsk, ägg och vetebröd förekom festliga upptåg under fastlagsfirandet. Fastlagen kallas också ”karneval” vilket kommer från latinets ”carne vale”, alltså ”farväl kött”. Runt om i världen är pampiga karnevaler fortfarande något som förknippas med fastlagen, t.ex. Mardi Gras-karnevalen i New Orleans.
Även i det katolska Sverige förekom det karnevaler av olika slag. Olaus Magnus skriver i Historia om de nordiska folken om hur svenskar på 1500-talet klädde ut sig och maskerade sig under fastlagen.
Fettisdagsgubbar från Alfta socken i Hälsingland någon gång i början av 1900-talet.
Andra traditioner som man förknippade med fastlagsfirandet förr var upptåg i form av t.ex. ”slå katten ur tunnan”. Leken gick ut på att pojkar och unga män red mot en upphängd tunna som man skulle slå sönder. När tunnan föll i bitar av slagen ramlade katten som tvingats in i tunnan ut. En annan tradition beskrivs av Institutet för språk och folkminnen så här:
Man kunde även ”åka långt lin”. Då tog man skidor eller kälke och åkte utför backarna och att åka långt ansågs vara lyckosamt. Den som kom längst som skulle få det mest högväxande linet till skörden.
De traditioner som överlevde in i det urbaniserade och industrialiserade 1900-talet var fastlagsriset (som numera snarare blivit påskris) och fastlagsbullen (som numera under namnet semla säljs i flera månader fram till fettisdagen).
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-07
Litteratur:
”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen (läst 2023-02-07)
Kort svar: Bullmåndagen eller bullamåndagen är en sydsvensk benämning på måndagen i fastlagen, dagen före fettisdagen.
Fastlagen är de tre dagar som ligger för påskfastan och då man ska förbereda sig inför den försakelse som fastan innebär.
Fastlagssöndagen inleder fastlagen och fettisdagen avslutar, däremellan ligger en måndag som har lite olika namn – blåmåndagen (ett namn har överförts till stilla veckan) och bullmåndagen är de två vanligaste. Enligt ne.se är bullmåndagen:
en sydsvensk benämning på måndagen i fastlagen, dagen före fettisdagen.
Benämning bullmåndag eller bullamåndag är en rest från den tid då landskapen i södra Sverige var danska. I Skåne är det av tradition måndagen som är den stora festdagen. I sin bok Matkultur i Skåne skriver Nils-Arvid Bringéus:
Fastlagsmåndagen [var] den egentliga festdagen i den skånska fastlagen. Det var en fridag både för landsbygdens tjänstefolk och städernas hantverkare.
Under måndagen ordnades fastlagsgillen och då serverades det fastlagsbullar. Då var det brukligt att drängarna köpte bullar till pigorna.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-13
Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1981) Matkultur i Skåne
Högtider och traditioner 