Vad är bullmåndagen?

Kort svar: Bullmåndagen eller bullamåndagen är en sydsvensk benämning på måndagen i fastlagen, dagen före fettisdagen.

Fastlagen är de tre dagar som ligger för påskfastan och då man ska förbereda sig inför den försakelse som fastan innebär.

Fastlagssöndagen inleder fastlagen och fettisdagen avslutar, däremellan ligger en måndag som har lite olika namn – blåmåndagen (ett namn har överförts till stilla veckan) och bullmåndagen är de två vanligaste. Enligt ne.se är bullmåndagen:

en sydsvensk benämning på måndagen i fastlagen, dagen före fettisdagen.

Benämning bullmåndag eller bullamåndag är en rest från den tid då landskapen i södra Sverige var danska. I Skåne är det av tradition måndagen som är den stora festdagen. I sin bok Matkultur i Skåne skriver Nils-Arvid Bringéus:

Fastlagsmåndagen [var] den egentliga festdagen i den skånska fastlagen. Det var en fridag både för landsbygdens tjänstefolk och städernas hantverkare.

Under måndagen ordnades fastlagsgillen och då serverades det fastlagsbullar. Då var det brukligt att drängarna köpte bullar till pigorna.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-13

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1981) Matkultur i Skåne

Källa: ”bullmåndag” ne.se

Vad heter måndagen före påsk?

Kort svar: Måndagen före påsk brukar kallas ”blå måndag” eller ”svarta måndag”.

Veckan före påskhelgen brukar kallas stilla vecka eller dymmelveckan och ibland även påskveckan (det senare är dock främst en benämning på veckan efter påsk). Dagarna i stilla veckan har olika namn från palmsöndagen till påskafton.

Måndagen i stilla veckan brukar ofta kallas för ”blå måndag” eller ”svarta måndag”. Så här skriver Jan-Öyvind Swahn:

Liksom de andra fastlagsdagarnas namn har blå måndag följt med till påskveckan. När den fyllde sin rätta funktion var blå måndag en arbetsfri dag för att alla skulle få tillfälle att äta upp sig inför den stundande fastans vedermödor.

Fastlagen är de tre dagar som kommer före påskfastan – drygt fyrtio dagar före påsk. Namnet på dagarna i fastlagen är fastlagssöndagen, blå måndagen och fettisdagen. Måndagens namn har alltså – som Swahn skriver – följt med ifrån fastlagen till stilla veckan.

summer-3633866_1280.jpg

På blå måndagen fanns en rad traditioner. Arne Järtelius skriver:

På måndagen, även kallad ”blåmåndag” eller ”svarta måndag”, i dymmelveckan skulle man exempelvis på flera håll i Skåne äta nio sorters kål. Det skulle ge tillräckligt med krafter för att orka med det förestående hårda vårarbetet på gården. I Bohuslän skulle den svarta måndagen användas för att sota skorstenarna, så att de blev vita och fina.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-03-18)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner  

Dymmelveckan och påsk av Arne Järtelius på ne.se