Klipp Skansen. Nationalfest 6.6.1894. ”Nationalfesten å Skansen den 6 juni.”
År 1893 skulle Skansen, som hade öppnat två år tidigare, ha en vårfest under några dagar (onsdag 31 maj till söndag 4 juni). När den planerade invigningen skulle genomföras 31 maj öste dock regnet ner över landets huvudstad. SvD rapporterade så här:
Man har anmodat oss meddela, att till följd af det hela gårdagen ihållande regnet, hvilket lagt stora hinder i vägen för ståndens inredning och andra viktiga anordningar, har det ansetts nödvändigt att till nästa vackra dag uppskjuta öppnandet av Skansens vårfest.
Vårfesten fick därför skjutas fram och startade istället 1 juni. Arthur Hazelius, Skansens grundare, valde då att istället försöka få en hejdundrande avslutning. Istället för att avsluta på söndagen 4 juni som man planerat förlängdes festen till tisdag 6 juni. I annonsen skrev man:
Vårfestens sista dag och på samma gång stor nationalfest till firande av våra historiska minnen i morgon tisdag den 6 juni (Gustafsdagen).
Så här beskrevs nationalfesten dagen efter i SvD:
[Stockholmarna] strömmade i tusental dit ut till Skansens höjder, der i skötet af den härligaste natur med bilderna får vårt lands alla trakter, strödda rundt om i parken, verkligen allt förenade sig att ge festen den vackraste och värdigaste pregel den kunde få.
Sverige saknar en nationaldag, men man har på senaste år som sådan föreslagit 6 juni
Att det just var 6 juni som föreslogs som nationaldag beror på att Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, lagt fram detta datum juni som förslag. Egentligen var det en slump som gjorde att man tog fasta på just detta datum.
Skansen skulle ha en stor vårfest 1893. Dock ösregnade det när festen skulle ha sin början och hela evenemanget flyttade fram en dag och avslutades därmed 6 juni. Avslutningen blev då en ”stor nationalfest till firande av våra historiska minnen”.
Svd 1893-06-05
Att man också började kalla 6 juni för ”svenska flaggans dag” skulle det dock dröja ytterligare år för. Faktum är att första gången som en dag kallas ”svenska flaggans dag” är 1 november 1905 då unionen med Norge upplöstes, men det är inget varaktigt. Istället är det till 6 juni 1916 som det börjar planeras för större festligheter. Så här står det i SvD 1916:
Till en verklig svensk nationaldag som skall kunna firas af alla och envar i vårt land, är det meningen att från och med i år göra den 6 juni. Dagen skall hädanefter kallas för och hedras som den svenska flaggans dag.
Den första svenska flaggans dag, den 6 juni 1916, firades med flaggning runt om i landets städer och på de flesta regementen. På Stockholms stadion hyllades den svenska flaggans bl.a. i närvaro av det svenska kungaparet och på Skansen hade man en militärkonsert. Under följande år hade man firandet av svenska flaggans dag i Stockholm först på Stadion på dagen och på Skansen när kvällen kom.
Under mellankrigstiden och särskilt efter andra världskriget så koncentrerades firandet till Stadion, men blev också mindre i omfattning. Den dåliga publikuppslutningen gjorde att man 1963 valde att förlägga hela firandet till Skansen.
Kort svar: Till skillnad från de flesta andra helgdagar i Sverige finns få ritualer förknippade med den svenska nationaldagen, även om runt en tredjedel av svenskarna på något sätt firar dagen.
Till skillnad från de flesta andra helgdagar som ex. jul, midsommar, första maj och påsk så finns det få ritualer förknippade med den svenska nationaldagen. När SOM-institutet 2017 hur många som firar olika högtider konstaterade man att:
Firandet blir allt mer populärt, och mellan 2011 och 2016 ökade andelen som säger sig fira nationaldagen från 25 till 31 procent. Firandet är särskilt utbrett bland personer som är äldre, står till höger i politiken, har förtroende för kungahuset eller som har vuxit upp utanför Sverige.
Men även om runt en tredjedel av befolkningen uppger sig fira så har det inte utvecklats några gemensamma traditioner. Det närmaste man kommer det är de medborgarceremonier för nya svenskar som många kommuner anordnar.
Det är troligen också därför som det är en större andel svenskar födda utomlands som uppger att de firat nationaldagen än svenskar födda i Sverige. Institutet för språk och folkminnen konstaterar:
Men trots att svenska flaggans dag och nationaldagen har funnits med i almanackan under större delen av 1900-talet finns det inte så många andra traditioner knutna till dagen. Är man inte intresserad av de officiella arrangemang som ordnas på kommunal nivå eller av någon organisation ses dagen mer sannolikt mest som en extra ledig sommardag.
Vad som är viktigt att komma ihåg är dock att firandet av nationaldagen inte är det vanligaste bland världens länder. Att fira storslaget som USA 4 juli eller Norge 17 maj tillhör undantagen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-04
Kort svar: Från 1893 och framåtfirades ”Svenska flaggans dag” den 6 juni på Skansen. Först 1982 blev 6 juni officiell nationaldag i Sverige och 2005 blev den också en röd dag.
Af 1913 års årgång inhämtas, att det numera är endast Bajern, Hamburg, Lippe, Lybeck, Mecklenburg-Strelitz, konungariket Sachsen, Andorra och Sverige, som sakna nationaldag af ett eller annat slag.
Det står också:
Åtskilliga folk (t. ex. nordamerikaner och brasilianer) fira flera ”nationaldagar”. Sverige saknar en nationaldag, men man har på senaste år som sådan föreslagit 6 juni
Sverige hade alltså ingen nationaldag i början av 1900-talet. Idén om att ett land ska ha en särskild nationaldag hänger samman med nationalismen som växte sig stark i Europa under senare delen av 1800-talet.
Även i Sverige fanns dessa idéer men det var ingen dag som kändes given och förslagen var många. Från vissa grupper kom förslag att midsommardagen skulle bli nationaldag dels pga dess historia men också för att det redan var en stor festdag vid regementena. Men som Bringéus skriver:
i och med att militären lämnades övningshedarna och flyttade till garnisonsstädernas nybyggda kaserner, förlorades midsommartraditionerna sin betydelse som stöd för en nationaldag.
Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, la dock fram 6 juni som förslag. Egentligen var det en slump som gjorde att man tog fasta på just detta datum. Skansen skulle nämligen ha en stor vårfest 1893. Dock ösregnade det när festen skulle ha sin början och hela evenemanget flyttade fram en dag och avslutades därmed 6 juni. Avslutningen blev då en ”stor nationalfest till firande av våra historiska minnen”. Bringeus skriver:
För att rädda situationen beslöt Hazelius förlänga evenemanget och annonserade om ”Vårfestens sista dag och på samma gång stor nationalfest till firande av våra historiska minnen i morgon tisdag den 6 juni (Gustafsdagen).” (s. 155)
Någon officiell nationaldag blev det dock inte på ett bra tag. Under första världskriget ökade flaggans betydelse som nationell symbol (vilket den för övrigt bara varit under ett par årtionden). Åhlén och Holm delade 1916 ut 8000 gratisflaggor till svenskarna. Samma år bildade grosshandlaren Nils Ljungren Bestyrelsen för svenska flaggans dag.
Kort svar: Den blå och gula färgen kommer från folkungaättens vapen och det gamla riksvapnet. Med inspiration från danska flaggan fogades färgerna på 1500-talet samman till den svenska flaggan med gult kors på blå botten.
Även om nationaldagen aldrig riktigt fått något fäste som svensk högtidsdag är svenska flaggan – på blå botten med ett gult kors – en tydlig symbol för landet Sverige. Men hur kommer det sig att den blev just så?
Den historiska bakgrunden till den svenska flaggans utseende förklarar historikern Niclas Bjälkenborn så här:
Den svenska flaggan med dess blå och gula färg hittar sitt ursprung i folkkungaättens [sic!] blågula vapen och det gamla riksvapnet med blå botten och trekronor skapat av Albreckt av Mecklenburg. Karl Knutsson Bonde är den man som sedan sammanfogar dessa symboler till det stora riksvapnet, blå sköld och ett gyllene kors. Under 1500-talet kommer sedan dessa färger att fogas samman till en blågul korsflagga.
Att svenska flaggan har hundraåriga anor betyder inte att dess betydelse som symbol för Sverige är fullt så gammal. Liksom mycket annat vad gäller nationalism kommer idéerna om svenska flaggan som symbol för Sverige fram först på 1800-talet i och med nationalromantiken.
Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset. Trots detta så möttes kung Oscar II av protester när han hissade flaggan på slottet 1877. Och när ett antal unga män 1869 tillfrågades vid mönstringen om de visste hur den svenska flaggan såg ut så kunde knappt fem procent svara jakande.
Allt detta ledde så småningom till att man på Stadion i Stockholm började fira svenska flaggans dag den 6 juni 1916. År 1963 flyttades firandet till Skansen och 1983 blev svenska flaggans dag och Sveriges nationaldag. Så sent som för fyra år sedan (2004) blev så 6 juni också röd dag.
Kort svar: Att 6 juni blev svensk nationaldag beror på att Artur Hazelius och Skansen från slutet av 1800-talet skickligt propagerade för att ha nationaldagen på detta datum. Den historiska kopplingen är dels att Gustav Vasa valdes till kung 6 juni 1523 och att regeringsformen antogs 6 juni 1809.
Sveriges nationaldag är den yngsta helgdagen i Sverige ur två perspektiv. För det första är det den dag som senast fått status av allmän helgdag i Sverige (sedan 2005) och för det andra så är det den helgdag som har firats under kortast historisk tid (sedan slutet av 1800-talet).
I någon mening var det ett regnoväder som gjorde att just 6 juni valdes som nationaldag. År 1891 hade Artur Hazelius öppnat friluftsmuseet Skansen i Stockholm. Syfte med Skansen var att:
visa hur människor bott och verkat i olika delar av Sverige under äldre tid. Hazelius ville visa byggnader, växter och djur från hela Sverige – från norr till söder.
Bakom Skansen fanns också en nationalistisk tanke. Under slutet av 1800-talet hade idén om nationen och behovet av att hitta enande symboler för nationen börjat växa fram. År 1893 skulle Skansen ha en vårfest under några dagar (onsdag 31 maj till söndag 4 juni). När festen skulle invigas 31 maj öste dock regnet ner över landets huvudstad. SvD rapporterade så här:
Man har anmodat oss meddela, att till följd af det hela gårdagen ihållande regnet, hvilket lagt stora hinder i vägen för ståndens inredning och andra viktiga anordningar, har det ansetts nödvändigt att till nästa vackra dag uppskjuta öppnandet av Skansens vårfest.
Vårfesten fick alltså skjutas fram och startade istället 1 juni. Den misslyckade starten fick Arthur Hazelius att istället vilja få till en hejdundrande avslutning. Istället för att avsluta på söndagen 4 juni som man planerat förlängdes festen till 6 juni. I annonsen skrev man ”Vårfestens sista dag och på samma gång stor nationalfest till firande av våra historiska minnen i morgon tisdag den 6 juni (Gustafsdagen).”
Annons i SvD 1893-06-06
Att den första stora nationalfesten hölls 6 juni 1893 beror alltså (troligen) på ett regn i maj samma år. Så här skriver Mats Rehnberg:
Hittills har det icke gått att utröna, hur Hazelius ursprungligen erhållit tanken på nationaldagfirandet. Närmast ser det ut som om det berodde på att det olycksaliga vårregnet den 31 maj 1893 förstörde hans invigning och därför tvingade honom att förlänga sin fest en dag.
I årsredogörelsen för Nordiska museet och Skansen 1893-1894 skriver Artur Hazelius:
Såsom en de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, hvilken där firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag.
Att 6 juni kallades Gustafsdagen är något som Gustav III ligger bakom. Efter statskuppen 1772 placerade kungen sitt namn på den dag då Gustav Vasa valdes till kung 1523. Tidigare hade bl.a. Artemius, Benevolus, Benignus och Candida förekommit. Gustaf förekom antingen självständigt eller i kombination med Adolf den 6 november.
Då regementena vid denna tid även började lämna övningshedarna och flytta in i garnisonsstädernas nybyggda kaserner, levde icke länge samma midsommartraditioner hos truppen eller bygdens befolkning.
Även dödsdagarna för Karl XII (30 november) respektive Gustav II Adolf (6 november) fanns med bland förslagen. Att just 6 juni vann de flestas gillande berodde på två händelser som inträffat 6 juni – Gustav Vasa valdes till kung 6 juni 1523 och regeringsformen antogs 6 juni 1809.
Under första världskriget ökade flaggans betydelse som nationell symbol (vilket den för övrigt bara varit under ett par årtionden). År 1915 hade grosshandlaren Nils Ljunggren burit den svenska flaggan genom en marsch i Stockholm och han fick där idén till att organisera en svenska flaggans dag. Det första förslaget var att anordna en flaggfest redan 1 november 1915 men därtill var tiden alltför kort, istället enades man om 6 juni 1916.Den 7 april 1916 skriver SvD:
Till en verklig svensk nationaldag som skall kunna firas af alla och en hvar i vårt land, är det meningen att från och med i år gör det den 6 juni. Dagen skall hädanefter kallas för och hedras som den svenska flaggans dag.
Uppslutningen kring den svenska flaggans dag var stor. Tidningarna hade stora uppslag dagarna innan 6 juni.
År 1963 flyttades firandet tillbaka till Skansen där det fortfarande hålls. Bestyrelsen för svenska flaggans dag låg också bakom rekommendationen 1939 vilka dagar som skulle vara flaggdagar något som sedan regeringen fattade ett beslut om 1982.
Svenska flaggans dag blev 1983 officiell nationaldag men lyckades ändå inte bli någon folkfest. Förklaringen är förmodligen att nationaldagen enbart är en produkt uppifrån. Att Gustav Vasa blev kung (1523) eller att Sverige fick en ny grundlag (1809) är knappast något som berör svenskar särskilt djupt.
Högtider och traditioner 
