När sändes den första uppesittarkvällen i TV?

Kort svar: Första gången som SVT sände en uppesittarkväll dagen före julafton var 23 december 1964.

Den 23 december brukar kallas ”dan före dopparedan” och innebär ofta ett sista ryck i julstöket. Julskinkan griljeras, granen kläs och det sista pyntet sätts upp. En tradition som förknippas med dagen före julafton är att TV visar en uppersittarkväll som vakar in julen.

Första gången som en sådan uppesittarkväll visades dagen före julafton var 23 december 1964.

Ur SvD:s TV-tablå 1964-12-23

Enligt en artikel i SvD är det Bo Hermansson som från Göteborg bjuder på en ”uppetittarkväll”:

[Programmet kommer] enligt producenten rymma ”julesnö, hårda och mjuka paket samt en eller två tomtar”. Medverkande i underhållningen blir bl.a. sångerska Sonya Hedenbratt samt skådespelarna Maria Hörnelius, John Harrysson och Hans Wigren, samtliga från Göteborgs stadsteater.

Året därefter (1965) sände TV programmet Medan andra pyntar som lovades vara ”julunderhållning för stressade familjefäder”. Nästa gång det blir någon form av uppesittarkväll är 1968 då programmet ”Hejsan grabbar, är ni klara….” sändes dagen före julafton. Programmet kallades för en ”sittoppkväll”.

När TV2 kom 1969 sände båda kanalerna någon form av uppesittarkväll – i ettan var det Tomtar på loftet med Olof Thunberg och Björn Gustafsson och i tvåan var det Upptittarkväll till ni domnar kl. 21.45-22.30.

Under hela 1970-talet, förutom 1978, sändes det olika typer av uppesittarkvällar dagen före julafton, t.ex. nedanstående med Janne Carlsson 1979.

SvD 1979-12-23

Under 1980-talet var det olika från år till år om SVT sände någon uppesittarkväll. Ofta var det något populärt program som fick fungera som uppesittarkväll ex. Hylands hörna 1981. År 1990 sände TV3 sin första uppesittarkväll med Robert Aschberg, vilket kom att bli ett återkommande inslag i kanalen under 1990-talet. Samma år sände även TV4 sin första uppesittarkväll.

Under början av 1990-talet hade alla de stora kanalerna sina egna uppesittarkvällar. I TV2 var det 1992-1994 Ingvar Oldsberg som hade julstuga, i TV3 nämnde Robert Aschberg till 1996 och i TV4 började Leif ”Loket” Olsson med uppesittarkväll 1993 vilket sedan blev Bingolottos uppesittarkväll från 1995.

I slutet av 1990-talet var det bara Bingolottos uppesittarkväll nu med Lasse Kronér som fortfarande sändes dagen före julafton. Programmet har fortsatt att sändas varje 23 december från starten i mitten av 1990-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-22

Källor: samtliga TV-tablåer från SvD dagen före julafton 1958-2020

Vilken dag är ”dan före dopparedan”?

Kort svar: Dan före dopparedan är den 23 december.

I nordisk tradition är julafton själva höjdpunkten i julfirandet. Det är på julafton (24 december) som vi delar ut julklappar, äter julmat, dansar kring julgranen, tittar på Kalle Anka och så vidare. December månad (eller egentligen från första advent) är en nedräkning och förberedelsetid inför julafton.

Dop i grytan

Under december skulle det, i det gamla bondesamhället, bryggas julöl, blötas lutfisk, stoppas korv, slaktas gris och en hel massa andra saker. Numera är det andra saker (t.ex. köpa julklappar, hugga eller köpa gran och så vidare) som december handlar om.

Den 24 december kallas populärt för dopparedan eftersom det förekom att man under julaftonsdagen doppade bröd i skinskspadet medan man gjorde de sista sysslorna på gården inför julfirandet på kvällen. Således är det den 23 december som är ”dan före dopparedan”. Sedan mitten av 1960-talet har TV sänt uppesittarkväll dagen före julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-23)

Källa: Kättström Höök, Lena (1995) God Jul! Nordiska Museets förlag.

Julafton” nordiskamuseet.se (läst 2013-12-23)

Varför är 23 december flaggdag?

Kort svar: Den 23 juni är flaggdag eftersom det är drottning Silvias födelsedag.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset.

Dock var det länge oklart vilka dagar som man egentligen skulle hissa flaggan på. Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Bland de dagar som rekommenderades som flaggdagar märktes dels flera av de allmänna helgdagarna men också flera dagar som kopplas till det svenska kungahuset – däribland kungens namnsdag och födelsedag och detsamma för drottningen och tronarvingen.

Flagga

almanackan från 1955 kan man t.ex. se att 13 juli är flaggdag eftersom den dåvarande drottningen Louise Monbatten firades sin födelsedag på detta datum. Sedan den 19 juni 1976 heter Sveriges drottning Silvia och hon firar sin födelsedag den 23 december.

Dock dröjde det till 1982 innan regeringen fattade beslut om vilka dagar som ska vara allmänna flaggdagar i Sverige. Bland de dagar som då blev allmänna flaggdagar finns drottning Silvias födelsedag den 23 december.