Etikettarkiv: dopparedan

Hur länge har julafton kallats för ”dopparedagen”?

av

Kort svar: Att kalla julafton för ”dopparedagen” är ett bruk som går tillbaka åtminstone till 1830-talet.

När vi i Sverige räknar ner till julaftonsfirandet brukar vi ofta säga ”dan före dan före dopparedan”. Att kalla julafton för dopparedagen är unikt för Sverige, dock inte själva traditionen att doppa bröd på julafton. Bröd förr i tiden var generellt mycket hårdare och mer svårtuggat än dagen mjuka limpor eftersom brödet lagrade under mycket längre tid.

Dopp i grytan 1910

När man doppade i grytan förr var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. I spadet sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev när det hade mjuknat.

Att kalla julafton för dopparedagen är ett bruk som kan beläggas sedan åtminstone 1830-talet. SAOB har belägg från 1838 och i Aftonbladet 30 december 1837 kan man läsa:

Ett stort svinhufvud lägges i grytan, och, sedam detta blifvit kokadt samla sig de, som hafva lust, omkring spiseln för att ”doppa”. /../ Man vet, att på landet kallas julafton på många ställen ”dopparedagen”

Men julaftonens dopp i grytan är det som levt kvar i vår tid, även om det idag är färre och färre som faktiskt doppar till julbordet Hur många som har dopp i grytan på julbordet finns det inga exakta siffror på, men många undersökningar visar att det främst är bland äldre som rätten fortfarande anses var en del av det traditionella julbordet. Dessutom visar de flesta undersökningar att dopp i grytan tappat i popularitet under 2000-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-02-04

Källor:

Aftonbladet 1837-12-30

”dopparedagen” – SAOB 1920

”Svensk brödhistoria” spisa.nu

Vad är ”dopp i grytan”?

av

Kort svar: Att doppa i grytan var förr i tiden något man gjorde före julmiddagen under förberedelserna på bondgården för att få smak av köttspadet.

Att ”doppa i grytan” och att kalla julafton för dopparedan är en tradition som går tillbaka till det svenska bondesamhället och julfirandet där.

Julbord ur Bonniers kokbok 1960

Bröd förr i tiden var generellt mycket hårdare och mer svårtuggat än dagen mjuka limpor eftersom brödet lagrade under mycket längre tid, färskbröd bakades i princip bara till högtider. Att doppa det hårda brödet i grytan för att mjuka upp det var därför inte nödvändigtvis ett bruk enbart kopplat enbart till julafton.

När man doppade i grytan förr i tiden var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. Häri sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev.

Så här skriver Lena Kättström Höök:

På julafton var det praktiskt att i all hast doppa lite bröd i köttspadet, som ändå stod på spisen, medan sista handen lades vid julförberedelserna. Vanligen doppade man i grytan mitt på dagen vilket går tillbaka till medeltidens julfasta som varade fram till julaftons kväll. (s. 46)

Julfastan innebar ett förbud mot att äta kött (härav lutfiskens betydelse på julbordet), men genom att doppa lite bröd i köttspadet kunde man ändå få en smak av köttet utan att bryta fastan. Dopp i grytan är dock en av de julrätter som minskat i popularitet under senare år. Det finns inga exakta siffror på hur många som gör det, men många undersökningar visar att det främst är bland äldre som rätten fortfarande anses var en del av det traditionella julbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-20)

Källor: God Jul! av Lena Kättström Höök (1995), Nordiska Museets förlag.

”Svensk brödhistoria”

Vilken dag är ”dan före dan före dopparedan”?

av

Kort svar: Dan före dan före dopparedan är två dagar före julafton – alltså den 22 december.

Julafton kallas ibland för dopparedan (eller dopparedagen). Bakgrunden till det namnet är att det i det gamla bondesamhället fanns en tradition att man på julafton någonstans mitt på dagen doppade bröd i skinskspadet (från grisen) medan man gjorde de sista sysslorna på gården inför julfirandet på kvällen.

När man doppade i grytan förr i tiden var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. Häri sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev.

Dopp i grytan var sedan en av många jultraditioner som följde med från bondesamhället in i 1900-talet, även om det idag verkar vara en tradition på utdöende.

Den 23 december kallas ”dan före dopparedan” och ibland säger man också ”dan för dan före dopparedan” om 22 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-22) (tack till Lise Blomqvist för bra kommentarer)

Källa: God Jul! av Lena Kättström Höök (1995), Nordiska Museets förlag.

Vilken dag är ”dan före dopparedan”?

av

Kort svar: Dan före dopparedan är den 23 december.

I nordisk tradition är julafton själva höjdpunkten i julfirandet. Det är på julafton (24 december) som vi delar ut julklappar, äter julmat, dansar kring julgranen, tittar på Kalle Anka och så vidare. December månad (eller egentligen från första advent) är en nedräkning och förberedelsetid inför julafton.

Dop i grytan

Under december skulle det, i det gamla bondesamhället, bryggas julöl, blötas lutfisk, stoppas korv, slaktas gris och en hel massa andra saker. Numera är det andra saker (t.ex. köpa julklappar, hugga eller köpa gran och så vidare) som december handlar om.

Den 24 december kallas populärt för dopparedan eftersom det förekom att man under julaftonsdagen doppade bröd i skinskspadet medan man gjorde de sista sysslorna på gården inför julfirandet på kvällen. Således är det den 23 december som är ”dan före dopparedan”. Sedan mitten av 1960-talet har TV sänt uppesittarkväll dagen före julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-23)

Källa: Kättström Höök, Lena (1995) God Jul! Nordiska Museets förlag.

”Julafton” nordiskamuseet.se (läst 2013-12-23)

Varför kallas julafton för dopparedan?

av

Kort svar: Att kalla julafton för dopparedagen (alt. dopparedan) kommer av en äldre sed att under julaftonsdagen doppa bröd i skinkspadet medan man gjorde de sista sysslorna på gården inför julfirandet på kvällen.

När vi i Sverige räknar ner till julaftonsfirandet brukar vi ofta säga ”dan före dan före dopparedan”. Att kalla julafton för dopparedagen är ett bruk som går tillbaka till 1830-talet och något som är unikt för Sverige. Själva traditionen att doppa bröd på julafton finns dock även på andra platser.

Bröd förr i tiden var generellt mycket hårdare och mer svårtuggat än dagen mjuka limpor eftersom brödet lagrade under mycket längre tid. Att doppa det hårda brödet i grytan för att mjuka upp det var därför inte nödvändigtvis ett bruk enbart kopplat enbart till julafton.

När man doppade i grytan förr i tiden var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. Häri sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev.

Så här skriver Lena Kättström Höök:

På julafton var det praktiskt att i all hast doppa lite bröd i köttspadet, som ändå stod på spisen, medan sista handen lades vid julförberedelserna. Vanligen doppade man i grytan mitt på dagen vilket går tillbaka till medeltidens julfasta som varade fram till julaftons kväll. (s. 46)

Julfastan innebar ett förbud mot att äta kött (härav lutfiskens betydelse på julbordet), men genom att doppa lite bröd i köttspadet kunde man ändå få en smak av köttet utan att bryta fastan. Hur många som har dopp i grytan på julbordet idag finns det inga exakta siffror på, men många undersökningar visar att det främst är bland äldre som rätten fortfarande anses var en del av det traditionella julbordet. Dessutom visar de flesta undersökningar att dopp i grytan tappat i popularitet under 2000-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-22) (tack till Lise Blomqvist för bra kommentarer)

Källa: God Jul! av Lena Kättström Höök (1995), Nordiska Museets förlag.