Etikettarkiv: fjärdedag jul

Vilka dagar är Kristusdagar?

av

Kort svar: Kristusdagar är de dagar under kyrkoåret som firas till minne av händelser som går att knyta till Jesus – jul, nyårsdagen, trettondagen, skärtorsdagen, långfredagen, påsk, Kristi himmelsfärd samt Kristi förklaringsdag.

Kyrkoåret har under de senaste tusen året satt en oerhört stark prägel på det svenska högtidsåret och de helgdagar som firats på olika sätt. Av de dagar som är röda dagar numera är det bara två (första maj och nationaldagen) som inte har rötter i kristendomen.

De kyrkliga helgdagar kan kategoriseras i olika grupper – Mariadagar, apostladagar, helgondagar och Kristusdagar.

Vilka är kristusdagarna?

Kristusdagarna är de viktigaste helgdagarna, de som går att härleda till någon aspekt av Jesus Kristus verksamhet. När 1571 års kyrkoordning beslutades var följande dagar att betrakta som ”Christdagar”

Merparten av Kristusdagarna har överlevt alla helgdagsreduktioner och är fortfarande idag helgdag i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05

Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

När slutade fjärdedag jul att vara helgdag?

av

Kort svar: Fjärdedag jul (28 december) slutade vara helgdag i och med helgdagsreduktionen 1772.

Jul är en högtid som firats på något i Sverige sedan tusentals år tillbaka i tiden – långt före kristendomen. Men med kristendomens intåg i Sverige runt 1100-talet formaliserades firandet och vissa dagar i kalendern blev dagar vikta för kyrkobesök.

Kring de tre stora högtiderna – påsk, pingst och jul – fanns det extra många dagar att vara i kyrkan. Vid jul var, förutom själva juldagen (25 december), också annandagen (26 december), tredjedagen (27 december) och fjärdedagen (28 december) helgdagar. Sammanlagt var närmare en tredjedel av årets dagar kyrkogångsdagar.

Olika försök gjordes under främst 1700-talet att minska antalet helgdagar eftersom överheten ansåg att det var dåligt för svensk ekonomi att bönderna var lediga så många dagar. Under riksdagen 1738-39 föreslog en ledamot från adeln att 21 helgdagar skulle plockas bort. Dock föll förslagen ofta på att både präste- och bondeståndet motsatte sig.

Fullskärmsinfångning 2014-12-26 181530

Utdrag ur Sverige kyrkolag 1686

Det var först under Gustav III regenttid som en radikal reform kunde genomföras. I en kunglig förordning. Från den 4 november 1772 finns en förordning där mer än 20 helgdagar plockas bort ifrån kalender. Bl.a skrivs det:

Men tredje och fjerde dagarne i de 3 större högtiderna /../ varda till firande såsom Helg- och Predikodagar indragna.

Från 1772 är alltså vare sig tredjedag eller fjärdedag jul längre några helgdagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-26)

Källa: Sveriges kyrkolag af år 1686: jemte ännu gällande stadganden, genom hvilka den blifvit ändrad eller tillökt