Etikettarkiv: 28 december

När började butiker med mellandagsrea i Sverige?

av

Kort svar: De äldsta beläggen för ordet ”mellandagsrea” i tidningstext är från början av 1960-talet.

Att realisera ut varor till ett lägre pris än ordinarie pris verkar butiker i Sverige ha börjat med i slutet av 1800-talet. Så här skriver Företagskällan:

Rean uppstod på 1800-talet, men fick sin storhetstid på 1930-talet. Från att ha varit ett sätt att bli av med ett lager eller tillfälligt parti har det blivit en viktig del av marknadsföringen.

Att ha en särskild rea under mellandagarna – alltså från 27 till 30 december – verkar ha börjat under 1960-talet. Det äldsta belägget för ordet ”mellandagsrea” i tidningstext är från Dagens Nyheter 1962. Då är det en bilförsäljare som skriver att de har ”Stor Mellandagsrea!”. Året därefter skrivs i samma tidning:

Den 27 december fram till den 15 mars pågår konfektionens reatid. Varuhusen har ”mellandagsrea” på litet av varje, men realiserar först rejält på egen tid. ”Slutet av januari” tror NK att deras sätter in

Första gången som mellandagsrea förekommer i SvD är 1965. Där rapporteras om hur det varit ”fullt med folk” första dagen på mellandagsrean (27 december).

SvD 1965-12-28

Det tydliga mönstret redan från början är att ”mellandagsrean” förvisso börjar under mellandagarna (även om de numera kan börja redan på juldagen) men fortsätter en bra bit in på kommande år.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-12-20)

Källor: ”Realisationens historia” Företagskällan 2018-09-17 samt artiklarna som hänvisas till i texten

Vad betyder ”menlös” (som i menlösa barns dag)?

av

Kort svar: En ursprunglig betydelse av ordet ”menlös” är ”oskyldig” eller ”ej fördärvad av världens ondska”. Idag är ordet ersatt av ”värnlös” för den 28 december.

Fjärdedag jul (28 december) kallas numer för ”värnlösa barns dag” men fram till år 2000 gick dagen under beteckningen ”menlösa barns dag”. Att man bytte namn beror på att ordet ”menlös” fått en alltför negativ klang. Men vad betyder ordet ”menlös”?

Så här förklaras ordet ”menlös” i Saob:

om den som icke vet av eller har några listiga beräkningar, som har ett barnsligt (ofördärvat) sinnelag, som (ännu) icke är fördärvad av världens ondska, oskuldsfull, oskyldig.

Någon som är ”menlös” är alltså en person som är oskyldig eller som inte har något ont i tanken. På svenska finns ordet belagt sedan åtminstone 1500-talet men har i nutid fått en delvis förändrad betydelse – till ”meningslös” eller ”betydelselös”. Därför valde Almanackans namnlängd att år 2000 byta från ”menlösa barns dag” till ”värnlösa barns dag”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-28)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”Värnlösa barns dag” sprakradet.se (2013-10-13)

Vilka är mellandagarna?

av

Kort svar: Mellandagarna betecknar dagarna mellan annandag jul och nyårsafton, alltså 27 till 30 december.

Till julhelgen räknas numera julafton, juldagen och annandag jul. Nyårsafton och nyårsdagen är en egen mini-helg då nyårsafton i allt väsentligt är att betrakta som en röd dag (även om det inte är det).

Dagarna emellan annandag jul och nyårsafton kallas mellandagarna och det ordet började användas någon gång i slutet av 1800-talet. Innan dess räknades julhelgen som varandes betydligt längre – oftast ända till tjugondag Knut. Så här kunde det t.ex. stå i SvD den 27 december år 1890:

Nu är helgdagsoset åter på ett par dagar öfver, men i familjerna samlas man allt jemt att glädjas åt midvinterns stora högtid, och sin vanliga pregel återtar lifvet knappt under mellandagarne. Först när man väl firat det nya årets inbrott och derefter trettondagen gått sin väg och man tjugondag Knut dansat julen ut. är åter allt inne i de gamla spåren.

Första gången som mellandagsrea förekommer i SvD är 1965. Där rapporteras om hur det varit ”fullt med folk” första dagen på mellandagsrean (27 december).

SvD 1965-12-28

Begreppet ”mellandagsrea” har sedan successivt – med trolig början under 1980-talet – kommit att inkludera fler dagar än 27 till 30 december. Man kan t.ex. se annonser från 2017 där mellandagsrean börjar redan 25 december, under julhelgen.

SvD 2017-12-24

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-20, uppdaterad 2021-12-20)

När slutade fjärdedag jul att vara helgdag?

av

Kort svar: Fjärdedag jul (28 december) slutade vara helgdag i och med helgdagsreduktionen 1772.

Jul är en högtid som firats på något i Sverige sedan tusentals år tillbaka i tiden – långt före kristendomen. Men med kristendomens intåg i Sverige runt 1100-talet formaliserades firandet och vissa dagar i kalendern blev dagar vikta för kyrkobesök.

Kring de tre stora högtiderna – påsk, pingst och jul – fanns det extra många dagar att vara i kyrkan. Vid jul var, förutom själva juldagen (25 december), också annandagen (26 december), tredjedagen (27 december) och fjärdedagen (28 december) helgdagar. Sammanlagt var närmare en tredjedel av årets dagar kyrkogångsdagar.

Olika försök gjordes under främst 1700-talet att minska antalet helgdagar eftersom överheten ansåg att det var dåligt för svensk ekonomi att bönderna var lediga så många dagar. Under riksdagen 1738-39 föreslog en ledamot från adeln att 21 helgdagar skulle plockas bort. Dock föll förslagen ofta på att både präste- och bondeståndet motsatte sig.

Fullskärmsinfångning 2014-12-26 181530

Utdrag ur Sverige kyrkolag 1686

Det var först under Gustav III regenttid som en radikal reform kunde genomföras. I en kunglig förordning. Från den 4 november 1772 finns en förordning där mer än 20 helgdagar plockas bort ifrån kalender. Bl.a skrivs det:

Men tredje och fjerde dagarne i de 3 större högtiderna /../ varda till firande såsom Helg- och Predikodagar indragna.

Från 1772 är alltså vare sig tredjedag eller fjärdedag jul längre några helgdagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-26)

Källa: Sveriges kyrkolag af år 1686: jemte ännu gällande stadganden, genom hvilka den blifvit ändrad eller tillökt

Varför bytte menlösa barns dag namn till värnlösa barns dag?

av

Kort svar: I den svenska almanackan bytte ”menlösa barns dag” år 2000 namn till ”värnlösa barns dag” eftersom ”menlösa” ansågs ha en negativ klang.

Den 28 december eller fjärdedag jul var fram till ”den stora helgdöden” år 1772 helgdag i Sverige. Den 28 december har sedan åtminstone 400-talet också firats som en minnesdag för alla de gossebarn som Herodes, enligt en text i Bibeln, lät döda i samband med Jesus födelse.

När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder;

Trots att händelsen förmodligen aldrig ägt rum sågs de döda barnen som de första martyrerna bland kristna under de första århundradena. Redan på 400-talet började deras dag firas i Rom och dagen för firandet är 28 december i katolska kyrkan, 29 december i ortodoxa kyrkan och 27 december i den syrianska kyrkan.

Värnlösa barns dag

I Sverige kallades den 28 december för ”menlösa barns dag”. År 2000 bytte dagen namn till ”värnlösa barns dag” eftersom man ansåg att ordet ”menlös” fått en alltför negativ klang. Så här skriver Språkrådet:

I äldre svenska betydde menlös snarast ’oskyldig’ (egentligen ’utan förmåga att kunna göra något’), ’utan skada eller fel’, och menlösa barn var barn som inte hade några synder på sitt samvete. I dag betyder menlös som bekant huvudsakligen ’intetsägande’, ’oförarglig’.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-27)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”Värnlösa barns dag” sprakradet.se (2013-10-13)

Vilken dag är värnlösa barns dag?

av

Kort svar: Värnlösa barns dag (eller menlösa barns dag som det hette fram till 2000) infaller i Sverige 28 december.

Enligt Matteusevangeliet berättelse om Jesus födelse reagerade kung Herodes i vredesmod när han mötte de österländska stjärntydarna och fick veta att det fötts en ny kung. Så här står det i Matt 2:16:

När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder;

Historien om hur Herodes lät döda alla gossebarn i Betlehem borde naturligtvis lämnat några spår i andra historiska källor än Matteusevangeliet, men så är inte fallet (historien omnämns visserligen i Jakobs protoevangelium men där torde källan ha varit just Matteus). Dick Harrison skriver i Svd:

Källkritiskt sett är följaktligen uppgiften om barnamorden i Betlehem svag.

Trots att händelsen förmodligen aldrig ägt rum sågs de döda barnen som de första martyrerna bland kristna under de första århundradena. Redan på 400-talet började deras dag firas i Rom och dagen för firandet är 28 december i katolska kyrkan, 29 december i ortodoxa kyrkan och 27 december i den syrianska kyrkan.

Värnlösa barns dag

Att det blev just 28 december i den katolska kyrkan (och därmed i hela västvärlden) beror just på att gossebarnen räknas som de första martyrerna. Efter Jesus födelse 25 december kommer Staffan 26 december (efter den förste martyren Stefano – även kallad Staffan Stalledräng) och Johannes 27 december (efter lärjungen Johannes) firas den första martyrerna.

I Sverige kallades dagen menlösa barns dag och var helgdag fram till ”stora helgdöden” 1772. År 200 bytte dagen namn till Värnlösa barns dag eftersom man ansåg att ordet ”menlös” fått en alltför negativ klang. Så här skriver Språkrådet:

I äldre svenska betydde menlös snarast ’oskyldig’ (egentligen ’utan förmåga att kunna göra något’), ’utan skada eller fel’, och menlösa barn var barn som inte hade några synder på sitt samvete. I dag betyder menlös som bekant huvudsakligen ’intetsägande’, ’oförarglig’.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2011-12-28)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Harrisson, Dick ”Värnlösa barns dag” svd.se 2011-12-28

”Värnlösa barns dag” sprakradet.se 2013-10-13

”Feast of the Holy Innocents” Encycolpedia Britannica

Holweck, Frederick. ”Holy Innocents.” The Catholic Encyclopedia. Vol. 7. New York: Robert Appleton Company, 1910.

Läs även andra bloggare om , , , ,