Vilka är mellandagarna?

Kort svar: Mellandagarna betecknar dagarna mellan annandag jul och nyårsafton, alltså 27 till 30 december.

Till julhelgen räknas numer julafton, juldagen och annandag jul. Nyårsafton och nyårsdagen är en egen mini-helg då nyårsafton i allt väsentligt är att betrakta som en röd dag (även om det inte är det).

Dagarna emellan annandag jul och nyårsafton kallas mellandagarna och det ordet började användas någon gång i slutet av 1800-talet. Innan dess räknades julhelgen som varandes betydligt längre – oftast ända till tjugondag Knut. Så här kunde det t.ex. stå i SvD den 27 december år 1890:

Nu är helgdagsoset åter på ett par dagar öfver, men i familjerna samlas man allt jemt att glädjas åt midvinterns stora högtid, och sin vanliga pregel återtar lifvet knappt under mellandagarne. Först när man väl firat det nya årets inbrott och derefter trettondagen gått sin väg och man tjugondag Knut dansat julen ut. är åter allt inne i de gamla spåren.

Första gången som mellandagsrea förekommer i SvD är 1965. Där rapporteras om hur det varit ”fzullt med folk” första dagen på mellandagsrean (27 december).

svd1965.pngSvD 1965-12-28

Begreppet ”mellandagsrea” har sedan successivt – med trolig början under 1980-talet – kommit att inkludera fler dagar än 27 till 30 december. Man kan t.ex. se annonser från 2014 där mellandagsrean börjar redan 26 december, under julhelgen.

svd2014
Annons i SvD julen 2014.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-08)

Vem är Johannes som har namnsdag 27 december?

Kort svar: Johannes som har namnsdag den 27 december var en av Jesus apostlar och som apostladag och tredjedag jul var 27 december röd dag fram till 1772.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna. Apostladagarna var till minne av Jesus lärjungar och en av dem – Johannes – har sin dag 27 december. Den 27 december var också – fram till 1772 – helgdag i form av tredjedag jul (jul, påsk och pingst hade annandag, tredjedag och fjärdedag).

aposteln Johannes

I Bibelns böcker finns en rad olika Johannes omnämnda – den mest kända är förmodligen Johannes döparen (vars födelsedag firas i samband med sommarsolståndet). Så här står det i Religionslexikonet:

Förutom Johannes Döparen omtalas en Johannes som var Sebedaios son och som tillsammans med sin bror Jakob hörde till Jesu innersta lärjungakrets. Han blev sedan en av urförsamlingens ledande apostlar i Jerusalem.

Enligt samma källa brukar de fem böcker med prefixet Johannes- (ett evangelium, tre brev och en uppenbarels) tillskrivas just aposteln Johannes. Dock lägger man till en brasklapp:

Johannes identitet och Johannesskrifternas samhörighet hör till de mest omdiskuterade frågorna i den nytestamentliga exegetiken.

Från början delades Johannes apostladag med sin bror Jakob den 27 december, men den senare fick sin apostladag den 25 juli.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-26)

Källor:

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Fonck, L. (1910). St. John the Evangelist. In The Catholic Encyclopedia. New York: Robert Appleton Company. Retrieved December 26, 2013 from New Advent: http://www.newadvent.org/cathen/08492a.htm

Religionslexikonet (1996) uppslagsord: ”Johannes”

Vad är tredjedag jul?

Kort svar: Tredjedag jul är den tredje dagen i julhelgen (27 december) och var helgdag i Sverige till och med den stora kalenderreformen 1772 då den avskaffades.

Både före, under och efter själva julhelgen finns en rad högtidsdagar som varit eller är röda (alltså lediga). Julen kan sägas börja med första söndagen i advent och löper sedan via Annadagenlucia, Tomasdagen,  julafton, juldagen, annandag jul, nyår, trettondagen, tjugondag Knut till kyndelsmäss. Historiskt har de flesta av dessa dagar varit röda dagar och fler därtill.

julgran

Så var fallet i slutet av 1700-talet. Kungen, Gutav III, och de som styrde i riket ansåg att svensken i gemen hade för många lediga dagar. Inte minde än en tredjedel av årets dagar var lediga dagar och detta kostade staten pengar. Därför beslöt riksdagen 1772 att avskaffa en rad dagar som helgdagar – däribland tredjedag (27 december) och fjärdedag jul (28 december – som idag är värnlösa barns dag) och dito påskdagar– i en reform som kommit att kallas ”den stora helgdagsdöden”.

Kungens skäl till reformen var omsorg om näringslivet: han var av den bestämda åsikten att svenska folket arbetade för lite, varför antalet fridagar måste minska. (Harrison 2011-12-27)

Efter 1772 var alltså tredjedag jul inte längre någon ledig dag. Kyrkligt har är tredjedag jul en av apostladagarna (aposteln Johannes) (inte att förväxla med Johannes döparen vars helgdag är 24 juni), den ende av apostlarna som inte led martyrdöden. Dock är vare sig kyrkliga eller folkliga seder särskilt framträdande, vare sig historiskt eller i nutid, under tredjedag jul.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-26)

Källa: Tredjedag jul – Dick Harrison SvD 2012-11-17