Kort svar: Värnlösa barns dag (eller menlösa barns dag som det hette fram till 2000) infaller i Sverige 28 december.
Enligt Matteusevangeliet berättelse om Jesus födelse reagerade kung Herodes i vredesmod när han mötte de österländska stjärntydarna och fick veta att det fötts en ny kung. Så här står det i Matt 2:16:
När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder;
Historien om hur Herodes lät döda alla gossebarn i Betlehem borde naturligtvis lämnat några spår i andra historiska källor än Matteusevangeliet, men så är inte fallet (historien omnämns visserligen i Jakobs protoevangelium men där torde källan ha varit just Matteus). Dick Harrison skriver i Svd:
Källkritiskt sett är följaktligen uppgiften om barnamorden i Betlehem svag.
Trots att händelsen förmodligen aldrig ägt rum sågs de döda barnen som de första martyrerna bland kristna under de första århundradena. Redan på 400-talet började deras dag firas i Rom och dagen för firandet är 28 december i katolska kyrkan, 29 december i ortodoxa kyrkan och 27 december i den syrianska kyrkan.
Att det blev just 28 december i den katolska kyrkan (och därmed i hela västvärlden) beror just på att gossebarnen räknas som de första martyrerna. Efter Jesus födelse 25 december kommer Staffan 26 december (efter den förste martyren Stefano – även kallad Staffan Stalledräng) och Johannes 27 december (efter lärjungen Johannes) firas den första martyrerna.
I Sverige kallades dagen menlösa barns dag och var helgdag fram till ”stora helgdöden” 1772. År 200 bytte dagen namn till Värnlösa barns dag eftersom man ansåg att ordet ”menlös” fått en alltför negativ klang. Så här skriver Språkrådet:
I äldre svenska betydde menlös snarast ’oskyldig’ (egentligen ’utan förmåga att kunna göra något’), ’utan skada eller fel’, och menlösa barn var barn som inte hade några synder på sitt samvete. I dag betyder menlös som bekant huvudsakligen ’intetsägande’, ’oförarglig’.
Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2011-12-28)
Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker
Harrisson, Dick ”Värnlösa barns dag” svd.se 2011-12-28
”Värnlösa barns dag” sprakradet.se 2013-10-13
”Feast of the Holy Innocents” Encycolpedia Britannica
Holweck, Frederick. ”Holy Innocents.” The Catholic Encyclopedia. Vol. 7. New York: Robert Appleton Company, 1910.
Läs även andra bloggare om värnlösa barns dag, menlösa barns dag, jul, 28 december, traditioner
Högtider och traditioner 
Angående Haddon Sundblom som skapare av den moderna ”coca cola tomten” har jag följande kommentar. Det säges alltid i svenska artiklar att han skulle vara ”svenskättling”. Detta är en sanning med modifikation för hans mor Karin Andersson var bördig från Sverige men hans far, Carl Wilhelm Sundblom kom från Sonboda by i Föglö socken på Åland. I denna mening är han svenskättling emedan i båda orterna talas det klingande svenska men Åland hör faktiskt till Finland. Släkten Sundblom finns ännu kvar på orten.
Att Haddon inte skulle ha skapat den amerikanska jultomten är även det en sanning med modifikation. Ni säger att Thomas Nasts jultomte är det som gäller men vad jag kan se är det endast skägget, det vita hårsvallet och rocken som påminner. Det karaktäristiska med Haddons jultomte är det barhuvade huvudet med de röda äppelkinderna och de mörka buskiga ögonbrynen. Detta ansikte var i många år lånat av grannen Lou Prentice. Efter att han ha dött tog han sig själv som modell, dvs målade av sin spegelbild. Tomtenissarna var ofta grannarnas ungar. Haddon målade tomten varje år i 35 års tid. Undra på att det är denna bild man känner igen!