Kort svar: I den svenska almanackan bytte ”menlösa barns dag” år 2000 namn till ”värnlösa barns dag” eftersom ”menlösa” ansågs ha en negativ klang.

Den 28 december eller fjärdedag jul var fram till ”den stora helgdöden” år 1772 helgdag i Sverige. Den 28 december har sedan åtminstone 400-talet också firats som en minnesdag för alla de gossebarn som Herodes, enligt en text i Bibeln, lät döda i samband med Jesus födelse.

När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder;

Trots att händelsen förmodligen aldrig ägt rum sågs de döda barnen som de första martyrerna bland kristna under de första århundradena. Redan på 400-talet började deras dag firas i Rom och dagen för firandet är 28 december i katolska kyrkan, 29 december i ortodoxa kyrkan och 27 december i den syrianska kyrkan.

I Sverige kallades den 28 december för ”menlösa barns dag”. År 2000 bytte dagen namn till ”värnlösa barns dag” eftersom man ansåg att ordet ”menlös” fått en alltför negativ klang. Så här skriver Språkrådet:

I äldre svenska betydde menlös snarast ’oskyldig’ (egentligen ’utan förmåga att kunna göra något’), ’utan skada eller fel’, och menlösa barn var barn som inte hade några synder på sitt samvete. I dag betyder menlös som bekant huvudsakligen ’intetsägande’, ’oförarglig’.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-27)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”Värnlösa barns dag” sprakradet.se (2013-10-13)

Kort svar: Värnlösa barns dag (eller menlösa barns dag som det hette fram till 2000) infaller i Sverige 28 december.

Enligt Matteusevangeliet berättelse om Jesus födelse reagerade kung Herodes i vredesmod när han mötte de österländska stjärntydarna och fick veta att det fötts en ny kung. Så här står det i Matt 2:16:

När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder;

Historien om hur Herodes lät döda alla gossebarn i Betlehem borde naturligtvis lämnat några spår i andra historiska källor än Matteusevangeliet, men så är inte fallet (historien omnämns visserligen i Jakobs protoevangelium men där torde källan ha varit just Matteus). Dick Harrison skriver i Svd:

Källkritiskt sett är följaktligen uppgiften om barnamorden i Betlehem svag.

Trots att händelsen förmodligen aldrig ägt rum sågs de döda barnen som de första martyrerna bland kristna under de första århundradena. Redan på 400-talet började deras dag firas i Rom och dagen för firandet är 28 december i katolska kyrkan, 29 december i ortodoxa kyrkan och 27 december i den syrianska kyrkan.

Att det blev just 28 december i den katolska kyrkan (och därmed i hela västvärlden) beror just på att gossebarnen räknas som de första martyrerna. Efter Jesus födelse 25 december kommer Staffan 26 december (efter den förste martyren Stefano – även kallad Staffan Stalledräng) och Johannes 27 december (efter lärjungen Johannes) firas den första martyrerna.

I Sverige kallades dagen menlösa barns dag och var helgdag fram till ”stora helgdöden” 1772. År 200 bytte dagen namn till Värnlösa barns dag eftersom man ansåg att ordet ”menlös” fått en alltför negativ klang. Så här skriver Språkrådet:

I äldre svenska betydde menlös snarast ’oskyldig’ (egentligen ’utan förmåga att kunna göra något’), ’utan skada eller fel’, och menlösa barn var barn som inte hade några synder på sitt samvete. I dag betyder menlös som bekant huvudsakligen ’intetsägande’, ’oförarglig’.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2011-12-28)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Harrisson, Dick ”Värnlösa barns dag” svd.se 2011-12-28

”Värnlösa barns dag” sprakradet.se 2013-10-13

”Feast of the Holy Innocents” Encycolpedia Britannica

Holweck, Frederick. ”Holy Innocents.” The Catholic Encyclopedia. Vol. 7. New York: Robert Appleton Company, 1910.

Läs även andra bloggare om värnlösa barns dag, menlösa barns dag, jul, 28 december, traditioner