Kort svar: Den judiska högtiden pesach (som ibland kallas ”judisk påsk”) firas till minne av uttåget ur Egypten som omnämns i Exodus.

De flesta kristna högtider (varav flera är helgdagar i Sverige) firas till minne av händelse i Jesus liv. Inom judendomen är det däremot det judiska folket och dess historia som är i fokus för olika högtider.

En av de judiska högtider som har stor betydelse för formandet av den kristna påsken är pesach (ibland också kallar ”judisk påsk”). Det var pesach som Jesus och hans lärjungar firade när de reste till Jerusalem för hans sista vecka i livet (enligt Bibelns berättelser). Men vad är det juden Jesus firade och dagens judar fortsätter att fira?

Bakgrunden till judisk pesach

I boken Exodus (som i kristen tradition kallas Andra mosebok) berättas om hur Moses blir ledare för israeliterna och efter tio svåra plågor leder dem ut ur Egypten för att för dem till det utlovade landet.

Men precis som med kristna högtider finns det troligen ett seder och bruk som förekommer det religiösa innehållet. Lodén skriver:

Den ursprungliga judiska påsken var sannolikt en ren vår- och skördefest, som senare kom att sättas i samband med uttåget ur Egypten och successivt tillföras ytterligare element av olika slag.

Ordet ”pesach” (som också har gett det svenska ordet ”påsk”) betyder ungefär ”gå förbi” eller ”skona” – jämför med svenskans passera. Den som gick förbi och skonade var G-d.

Herren skall gå fram genom landet och hemsöka egypterna. Men när han ser blodet på tvärbjälken och de båda dörrposterna skall han gå förbi dörren och inte låta Förgöraren gå in i era hus för att döda er. (Exodus 12:23)

Bakgrunden är att israeliterna hade blivit slavar i Egypten. Moses hade blivit utvald av G-d att leda israeliterna ur fångenskapen, men farao var helt emot den idén. För att övertyga farao lät G-d tio svåra plågor hemsöka Egypten – den sista var att alla förstfödda (både människor och djur) skulle dö.

För att israeliternas barn skulle skonas bestämde G-d att de skulle slakta ett lamm och måla blod på ”båda dörrposterna och tvärbjälken”. På så sätt kunde G-d veta vilka dörrar han skulle gå förbi och på så sätt skonades israeliternas barn. Därefter kunde de under ledning av Moses tåga ut ur Egypten.

Och det är utifrån den berättelsen som det judiska pesachfirandet har utformats.

Det judiska pesachfirandet hålls i sju (eller åtta dagar) från den 15 i vårmånaden Nisan. Eftersom den judiska kalendern är en sol- och månkalender skiljer den sig från den gregorianska och datumet för pesach varierar därmed, men är i mars eller april.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-13)

Källor: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Chabad.org ”What Is Passover? – The holiday’s history and observances”