Kort svar: Påskdagen i Sverige 1742 inföll (till skillnad från övriga kristna världen) redan den 14 mars.
Påsken är kristendomens viktigaste högtid i och med firandet av Jesus död och uppståndelse. Under de första århundradena efter Jesus korsfästelse kunde olika kristna församlingar fira påsken på olika datum och även på olika veckodagar även om söndagen var den absolut vanligaste. I öst firade man samma dag som judarna, men inte i västkyrkorna. Lars Nystedt skriver:
De västliga kyrkorna däremot firade påsken enligt de synoptiska evangelierna, alltid på en söndag och efter fullmånen i vårmånaden. Dessutom fanns en regel att den inte fick firas samtidigt med judarnas pasach. Sammanföll de fick påsken skjutas på en vecka.
Ju större den kristna gemenskapen blev desto mer ohållbart blev det att olika grupper firade påsken på olika dagar. Vid kyrkomötet i Nicaea år 325 bestämdes att påsken alltid skulle firas på en söndag, men det fanns fortfarande olika sätt att räkna ut vilket datum denna söndag skulle vara.
Grundregeln blev så småningom att påskdagen är den söndag som följer närmast efter den ecklesiastiska fullmånen (inte den astronomiska) närmast efter den 20 mars (alltså i princip vårdagjämningen). Om det är ecklesiastik fullmåne den 21 mars och detta är en lördag kommer alltså påskdagen vara 22 mars, vilket är det tidigaste datum som påskdagen kan infalla på.
En viktig aspekt att ha med är att kristenheten haft två kalendrar att utgå ifrån den äldre julianska och den nyare gregorianska (som numer skiljer sig tretton dagar). Sverige använde sig fram till kalenderreformen 1753 av den julianska.
Vad gäller påskdagens datum tillkommer ytterligare en komplikation för svenskt vidkommande. På förslag från astronomen Anders Celsius 1739 började man i Sverige året därefter att beräkna påsken astronomiskt (inte utifrån tabeller och med fixerad vårdagjämning som i övriga Europa). I Celsii almanacak för 1740 står följande i förordet:
1:mo Påskan celebreras på Söndagen som efter Astronomisk Uträkning infaller näst efter närmaste Full-Månen till Wårdagjämningen
De praktiska följderna av detta beslut (som varade fram till 1844) och det faktum att Sverige följde den julianska kalendern var bl.a. att påskdagen vissa år inföll före den kyrkliga gränsen 22 mars.
Det tidigaste som påsken inträffat i Sverige är året 1742 då påskdagen var så tidig som 14 mars.Nordisk familjebok skriver:
Så firades t. ex. påskdagen 1742 i Sverige redan d. 14 Mars (den gamla stilen var då ännu
gällande, och vårdagjämningen inträffade i verkligheten långt före den 21 Mars), under andra år åter kom den en vecka senare än i det öfriga Europa.
En notering från en begravningsbok nämnda år berättar:
2den dag Påsk begrofs Mats Matss ifrån Tranemåla, som blef drunknader i siöen, som är wid gården uti wången
Annandag påsk 1742 är alltså inte samma annandag påsk som man kan beräkna med hjälp av kyrkliga tabeller – utan den 15 mars.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-12)
Källor: Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen av Lars Olof Lodén
Nordisk familjebok (1889). Uppslagsord: påsk
Högtider och traditioner 