Kort svar: Första gången som första maj var allmän helgdag i Sverige under modern tid var den 1 maj 1939.

Den 1 maj har varit en dag som firats i Europa på olika sätt åtminstone från 700-talet. Traditionellt har 1 maj ansetts vara sommarens första dag och har därför firats på olika sätt – t.ex. med papegojskjutningen, majgrevar, majbrasor och majstänger. Även i Sverige har 1 maj funnits med länge. Så här skriver Nordiska Museet:

Under Sveriges katolska medeltid var 1 maj en kyrklig helgdag tillägnad apostlarna Filippos och Jakob. Dagen hade hög festgrad och föregicks av en vigilia (vaka) med fasta. Under 1400-talet fick 1 maj i många stift en lägre festgrad som en helgondag tillägnad Sankta Valborg.

Som apostladag var 1 maj helgdag fram till 1772 då den avskaffades i och med den helgdagsreduktion Gustav III genomförde.

Dock gjorde 1 maj comeback 1889, på den andra internationalens möte i Paris. Det var då 1 maj fick den betydelse den har idag – som arbetarrörelsens främsta dag. Där antog socialister från hela världen följande resolution:

A great international demonstration shall be organized for a fixed date in such a manner that the workers in all countries and in all cities shall on a specified day simultaneously address to the public authorities a demand to fix the workday at eight hours and to put into effect the other resolutions of the International Congress of Paris.

In view of the fact that such a demonstration has already been resolved upon by the American Federation of Labor at its convention of December 1888 in St. Louis for May 1, 1890, that day is accepted as the day for the international demonstration.

Att de blev 1 maj beror alltså på amerikanska socialister (på samma sätt som internationella kvinnodagens ursprung kan spåras till amerikanska socialister) och datumet valdes för att hedra minnet av den demonstration 1 maj 1886 som var förspelet till Haymarketmassakern (4 maj 1886).

Den 1 maj 1890 var således första gången som det av arbetarrörelsen organiserades demonstrationståg runt om om världen – bl.a. i Sverige.

Första maj 1890 i Sundsvall

Som demonstrationsdag firades 1 maj sedan varje år med fler och fler deltagare. År 1926 lades det första förslaget om att göra 1 maj till allmän helgdag fram och 1938 röstade riksdagen igenom lagen. Så här skriver man i Nordisk familjeboks månadskrönika från 1938:

Riksdagens båda kamrar ha den 23 mars bifallit Kungl. Maj:ts proposition (nr 93) med förslag till lag om likställande i vissa hänseenden av den 1 maj med allmän helgdag. Lagen, som träder i kraft den 1 jan. 1939, innebär, att den 1 maj skall, då denna dag ej infaller på sön- eller helgdag, vid tillämpning av allmän lag eller särskild författning vara likställd med allmän helgdag.

När 1 maj blev allmän helgdag var det första gången som en icke-kyrklig dag blev helgdag i Sverige. Att det var en icke-kyrklig helgdag fick betydelse för lagstiftningen eftersom det i Sverige fanns ett särskilt brott kallats sabbatsbrott – kränkning af sabbatens helgd – som gällde söndagar och helgdagar. Eftersom första maj inte var en kyrklig helgdag räknades det inte heller som en sabbatsdag, utan som en borgerlig helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-04-12)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Olsson Folke, red (1990). 1 maj i Sverige 100 år: 1890-1990 : Kulturhuset, Stockholm, 23 februari-4 juni 1990. Stockholm: Kulturhuset

Lorents, Yngve, red (1938) Nordisk familjeboks årskrönika 1938  Stockholm:Klara

Sommarström, Johan-Mathias ”Blodig massaker bakom arbetarnas dag” sverigesradio.se (2009-04-30)