Varför äter vi lax till påsk?

Kort svar: Laxen finns med på påskbordet eftersom den var tillgänglig att fisk och bereda under våren då påsken inföll.

Traditionellt har påsken inte varit en stor mathögtid i Sverige. Eftersom påsken inföll under en period på våren då det var långt sedan senaste skörden och senaste slakten var förråden inte i närheten lika välfyllda som kring jul. Därför åt man ofta det som fanns tillgängligt – ägg och fisk.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-1.png

Laxen var möjlig att fiska i åar och kunde därefter tillredas antingen genom gravning eller rökning. Eftersom den var möjlig att fiska i mars och april då påsken infaller blev den också bra att använda som påskmat. På långfredagen, som var fastedag, kunde det serveras gravad lax och saltad sill eller salt laxrygg med korint- eller kaprissås till. När det sedan blev påskafton bytte laxen smak och man serverade den rökt, men även rökt kolja och sik förekom.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källor: Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

Varför äter vi ägg, lamm och lax nu i påsk?” Sydsvenskan 2018-03-29

Vad åt man för mat på långfredagen förr?

Kort svar: På långfredagen åt man traditionellt salt fisk eftersom det var en fastedag och saltet skulle påminna om Jesus lidande på korset.

Långfredagen är den dag då Jesus avrättas på korset enligt kristen tradition. Namnet långfredag kommer av att det ska vara en lång dag präglad av allvar och stillhet. Fram till 1969 var t.ex. offentliga nöjestillställningar förbjudna i Sverige.

Den mat man åt på långfredagen har också sitt ursprung i att det är en dag till minne av Jesus lidande på korset. Richard Tellström:

Historiska påskrätter var annars salt fisk och av tradition serverades den på långfredagen, en kristen fastedag. Rätter var gravlax och salt sill men också salt laxrygg kunde servas med korint- eller kaprissås.

Den salta fisken skulle vara en påminnelse om att ”Jesus törst på korset”. Längre tillbaka i tiden åt man kokt fisk i olika soppformer, eftersom långfredagen fortfarande räknades som fastedag då inget kött fick spisas.

pla salit, salta saltad, salit torkad fisk, mat, skaldjur, friskhet, marknadsföra, fisk, gourmet, beredd fisk, hav, djur-, djurteman, ryggradsdjur, djurliv, reptil, inget folk, ett djur, dag, närbild, djur i det vilda, selektiv fokusering, fokusera på förgrunden, natur, utomhus, mat och dryck, djur kroppsdel, krokodil, djurhuvud, fiskerinäring, djurskala, 2K
Salt fisk

I en artikel från SvD 1922 beskrivs traditionen så här:

Det [är] mycket klokt att många personer ännu håller fast vid gammal tradition och till långfredagsmiddag äta stekt griljerad laxrygg med korint- eller kaprissås.

Att det blev just lax hänger också samman med att fisken var tillgänglig att fiska på våren, när förråden började tömmas efter en lång vinter och lång tid gått sedan senaste skörden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-31

Källor: Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

Från torg, hallar och bodar” SvD 1922-04-15

Vilken mat är viktigast för svenskar till påsk?

Kort svar: Ägg, lax och inlagd sill är de viktigaste rätterna för svenskar till påsk.

Påskens mat är i Sverige mer sparsmakad än julens frosseri i kött och mer inriktad på fisk, men har fler rätter än midsommarbordet. Historiskt har påsken inte varit en stor mathögtid – ägg och olika typer av fisk var det som brukade förekomma. Äggen och fisken, i form av lax och sill, är rätter som numera är populära.

Påskmat

Sifo undersökte 2019 vad svenska folket ansåg som viktigast på påskbordet.

  1. Ägg (31 procent)
  2. Sill (22 procent)
  3. Påskmust (11 procent)
  4. Lax (9 procent)
  5. Köttbullar (9 procent)
  6. Lamm (3 procent)
  7. Påsköl (3 procent)
  8. Prinskorv (2 procent)
  9. Snaps (2 procent)

När Svensk handel i sin årlig undersökning 2019 frågade svenskar vilket som var viktigast på påskbordet (tre alternativ kunde väljas) framom följande lista.

  1. Ägg – (52 procent)
  2. Sill – (30 procent)
  3. Lax – (18 procent)
  4. Köttbullar – (17 procent)
  5. Janssons frestelse – (17 procent)
  6. Prinskorv – (8 procent)
  7. Lamm – (8 procent)

Coop använde 2018 Demoskop för att ta reda på vad svenskar föredrog på påskbordet.

  1. Ägg (73 procent)
  2. Påskmust (52 procent)
  3. Inlagd sill (51 procent)
  4. Lax (47 procent)
  5. Köttbullar (41 procent)
  6. Potatis (36 procent)
  7. Påskgodis (32 procent)
  8. Prinskorv (30 procent)
  9. Janssons frestelse (25 procent)
  10. Snaps (19 procent)

Det som är återkommande är att ägg, sill, lax, påskmust och även köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse är återkommande bland de populäraste rätterna på påskbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källor: Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

Påskbordets 9 viktigaste rätter” elle.se 2019-04-14

Ägg ohotad favorit på påskbordet” coop.se 2018-03-23

Svensk Handels påskrapport 2019

Vad är ”traditionell påskmat”?

Kort svar: När Sverige var ett jordbrukssamhälle var påsken ingen stor mathögtid, men ägg och olika typer av fisk var det som brukade förekomma.

Julen är den stora mathögtiden även historiskt i Sverige. Påsken däremot infaller under en period då det ofta var ganska tomt i gårdens förråd. Skörd och slakt låg åtminstone ett halvår bak i tiden och det skulle dröja innan det var möjligt att börja fylla förråden igen. Påsken var alltså inte någon större mathögtid före förra seklet.

Om man ska hitta någon mat som var ”traditionell påskmat” kan vi ändå identifiera ägg och fisk. Åtminstone i södra Sverige hade hönorna börjat värpa de första våräggen, i alla fall om påsken inte var väldigt tidig. Under fastan, som iakttogs noga så länge Sverige var katolskt, fick man inte äta av äggen men vid påskhelgen var det igen fritt fram.

Rökt lax

Fisken var tillgänglig året runt vilket gjorde den lämplig som påskmat. På långfredagen, som var fastedag, kunde det serveras gravad lax och saltad sill eller salt laxrygg med korint- eller kaprissås till. När det sedan blev påskafton bytte laxen smak och man serverade den rökt, men även rökt kolja och sik förekom.

Det är sedan under 1900-talet som den moderna påskmaten successivt börjar introduceras. Runt andra världskriget försöker man lansera påskskinka och även påskmust kommer däromkring. Under andra halvan av förra seklet tillkommer smårätter från julbordets smörgåsbord – ex. inlagda sillar, prinskorv, köttbullar och Janssons frestelse.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källa: Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)