Kort svar: Det äldsta belägget för currysill i Sverige är från 1960.

Inlagd sill är en av få rätter som faktiskt förenar julmaten, påskmaten och midsommarmaten – både klara sillar som matjessill och röror som senapssill.

Sill var länge vardagsmat i de svenska hushållen och det var först med lägre pris på ättika och socker under senare delen av 1800-talet som inläggningar som löksill letade in som festmat. Till en början var den inlagda sillen och tidigare kryddsill en given del av det brännvinsbord som senare blev smörgåsbord.

Under första halvan av 1900-tal introducerades en rad nya sillinläggningar – tomatsillen på sent 1920-tal, senapssillen årtiondet därefter och 1-2-3-lagen strax efter andra världskriget.

Det äldsta belägget för ”currysill” jag har hittat är från Bonniers kokbok från 1960. Där finns recept ”currysill” under rubriken ”Smörgåsbord” tillsammans med bl.a. glasmästarsill, senapssill, vårsill, sill à la russe och spicken sill. Förutom sill ska man ha:

1-2 hårdkokta ägg
1/2 finhackad gul lök
2-3 kokta potatisar
1-1 1/2 dal majonnäs
1/2 – 1 tsk curry

Ett annat ungefär samtida belägg är från Dagens Nyheter 1962. På hösten samlades Saltsillföreningen på Operakällaren och då serverades:

Sillcocktail, rullad sill, gratinerad sill, kokt sill med grillade limpskivor, marinerad dill, sill rollmops, senapssill, sommarsill, ålasill, filmjölkssill, currysill och sherrysill.

Denna uppräkning är första gången som currysill finns omnämnd i tidningstext. Året därefter (1963) finns ett recept på ”sill i currysås” i Husmoderns köksalmanacka och under sextiotalet förekommer recept på just currysill året om i olika tidningar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-18

Källa: e-postintervju med Richard Tellström samt DN 1962-09-27 och Bonniers kokbok från 1960.