Kort svar: Även om påsklammet som sådant är äldre än det kristna påskfirandet så introducerades seden att äta påsklamm för en bredare allmänhet i Sverige först på 1900-talet.

Att äta lamm till påsk har fått ordentligt genomslag i tidningarnas matbilagor och på olika receptsidor. Nästan en tredjedel av alla lamm som äts i Sverige under ett år äts under påskhelgen.

Traditionen med påsklamm kan historiskt spåras till det judiska påskfirandet (lammet som offrades och vars blod målades på dörren) och även till det kristna (Jesus som offerlammet). Men trots denna historiska koppling så har lamm på det svenska påskbordet funnits i mindre än hundra år.

Även om det i ”matfundamentalistiska” (Som Swahn uttrycket det) kretsar i främst Bohuslän varit sed att äta lamm under flera sekler så är det först på 1900-talet som påsklammet gjort sin allmänna intåg på det svenska påskbordet. Anledningen är som vanligt praktiska.

I medelhavsområdet är klimatet varmare och lammen var vid tiden för påsk färdiga för slakt. I det kalla Norden var lammen ännu för unga när påsken inföll. Först när det blivit möjligt att importera lamm från främst Nya Zeeland har lammet funnit sin väg till påskbordet. Swahn förklarar:

Påsklammets sentida inmarsch i våra helgmatsedler vid påsk skall nog snarast ses som en följd av att frysteknik och moderna färskvarutransporter har upphävt de naturliga terminerna för en hel del av våra fordomdags säsongsbetonade matvanor.

Även idag finns det problem med att äta lamm vid påsk.  Dan Jacobson, färskvaruchef på Ica:

Det normala är att slakten sker på hösten. De lamm som slaktas nu har gått inomhus. Eftersom det är en mer arbetsintensiv verksamhet är det inte lika många bönder som har en sådan produktion

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2008-03-21, 2012-04-05)

Källor:

Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

Nilsson, Johan ”Brist på svenskt lammkött till påsk” Göteborgs-Posten 2012-04-04